Gott Nytt År, antikälskare!

Antikmonologen vill härmed tacka sin stadigt växande läsekrets för att den läser bloggen och återkommer med kommentarer, ifrågasättanden och tips.

Ta det lugnt i kväll med spriten, hoppa över smällare och raketer och skänk i stället den sparade slanten åt människor i samhällets utkanter, eller åt organisationer som arbetar för välgörande ändamål.

Gott Nytt År tillönskas alla läsare, -även de i Uppsala.

Fotnoter:
Alla uppslag beaktas och penetreras. Sladder, knivhugg och baktal betackar jag mig på förhand för. Kommentarer under respektive blogg publiceras antingen helt oredigerade eller inte alls. Antikmonologen förbehåller sig rätten att utesluta publicering av kommentarer som utgör rena personpåhopp eller okontrollerbart skvaller/påståenden. Till skillnad från Uppsala Auktionskammare sysslar inte Antikmonologen med bannlysningar av "besvärliga" personer.

Skruvade affärer i Landskrona och på Ebay

På Skånes Auktionsverk i Landskrona, säljer man kinesiskt så det står härliga till. Bland mycket annat "smått och gott" och uppseendeväckande lågt pris-satt, finner vi en meiping, nr 122617,  klassisk kinesisk vasform, illustrerad med en (1) bild. Den 29 december faller klubban. En bild tagen från sidan, på en 31 cm hög blåvit vas, katalogiserad som följer: "Porslin, dekor i underglasyrblått av fenixfåglar. Kina, möjligen Yuan eller Ming dynastin 1300-tal". Vasen såldes för 8.500 kronor. Se även Kinesiskt mörker i Landskrona.

Jag hoppas så att den var vacker, för det sa jag till honom att den var.

Här bör serven genast gå över till motståndaren, för det är dubbelfel. -Minst. 31 cm är en bra, eftertraktad  och relativt stor vas. Dekoren härmar den från Yuan, cirka 1350-60. Varför endast en enda bild? Gick kameran sönder just här? Om det nu är Yuan eller Ming 1300-tal så torde, nej, borde ett korrekt utropspris ligga runt 10-15.000. Pund. Trots diverse smådefekter. Ni förstår detta skulle då vara en mycket ovanlig vas, som trots imperfektioner skulle vara alldeles oerhört eftertraktad. På Skånes Auktionsverk lägger expert(-erna), känd(a) från Antikrundan, utropspriset på 300. Kronor. Och låter marknaden avgöra. Vän av ordning kallar det för bondfångeri. Men fint låter det: Provenance: Bo Nilsson Collection, Stockholm. Möjligen 1900-tal, sannolikt 2000-tal skulle det också kunna ha stått.

Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.

På Helsingborgs Auktionsverk (HAV) kör man vidare i sina elefantutplånande fotspår: Utrop nr 262, fyra elfenbensdosor, daterade till: "tidigt 1900-tal". På vilka grunder? Inte ett enda ord om proveniens eller Cites. På Lauritz skriver man nästan alltid något om Cites, när det gäller valtänder och elfenben numer, efter Antikmonologens extensiva skriverier. Oftast står det att man får köpa det inom Europa. Men varför nämns då inget i Helsingborg? Dosorna såldes för 900 kr. HAV ägs ju nuförtiden av Herr och Fru Lauritz. Som så mycket annat. Läs även Katastrofal Borlänge-Kvalitet.

Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.

På Kolonn i Sundbyberg klubbades i söndags en fin korkskruv för dryga 8000 kronor. Utropet var 1500, men köparen torde vara mer än nöjd, för priset blev internationellt sett ändå lågt. Ett dygn innan klubban skulle falla satt jag och googlade för att hitta prisuppgifter på denna "Rodgers corkscrew".

Kolonns skruv

Döm om min oerhörda förvåning när jag fann en likadan, -till salu på Ebay. Det exemplaret var av exakt samma modell som Sundbybergs-exemplaret och hade i lördags eftermiddags vid 16.40 bjudits upp till 725 brittiska pund, just under 10.000 kronor. I det skedet hade skruven i Sundbyberg endast bjudits upp till 600 kronor. Det var ju otroligt, två snarlika, ovanliga 1800-tals korkskruvar från Sheffield till salu samtidigt. Liten värld, och lite osannolikt, tänkte man. Kunde de vara nytillverkade eller rent av förfalskningar? Icke. Det fick jag klart för mig efter att ha pratat med mycket kunnige vännen X, som hade granskat den i Sumpan, in situ. Den var riktig och X var visst aningen nellad.

Googlebild, som ledde direkt till Ebay-skruven

Men, vänta nu. Den på Ebay har ju identiska blessyrer och patina som den i Sundbyberg..! Det är inte möjligt. Jo, det var möjligt, vi var fler som såg det. Under minst ett par timmar låg exakt samma korkskruv till salu på både Ebay och Kolonn, under lördagseftermiddagen och kvällen. På grund av "radioskugga" kunde jag ej senare under lördagen undersöka statusen på Ebay-skruven och "tyvärr" så var den helt borttagen från Ebay på söndagsförmiddagen. När jag under lördagen upptäckte det hela befann jag mig ej hemma och gjorde tyvärr därför ingen så kallad skärmdump. Det enda som fortfarande ligger kvar vid bildgoogling på Rodgers corkscrew, är vidhäftade bild från Ebay (se ovan). Exakt den bilden ledde till Ebay-skruven, vid klick på "Besök sidan". Säljaren, en man med porträttbild, sades bo i Farsta och hade 108 försäljningar med 100% nöjda kunder noterade, sedan säljregistreringen april 2013.

Breaking News:

En vänlig och datorkunnig läsare av Antikmonologen har idag assisterat med webcachesidor som explicit visar Ebay-korkskruven och säljaren av densamma. Stort tack till denne oerhört vakna läsare! Eftersom Antikmonologen gör bedömningen att Ebay-säljaren inte agerat olagligt enligt rådande svensk lagstiftning, utan endast högst oetiskt, väljer Antikmonologen att ej lägga ut dennes Alias eller andra detaljer. Antikmonologen konstaterar att Ebay-säljaren tagit samtliga bilder från Kolonns hemsida..

Ebay-skruven när den bjudits upp till 725 pund.

Fattar du vad du har gjort!? Du kan åka in på anstalt för det här!

Hur var då detta möjligt? Följande möjliga scenarios kunde uppmålas: Säljaren av skruven i Sundbyberg kunde, men behövde inte vara, samma säljare som den på Ebay. Varför skulle han i så fall göra så? Mer sannolikt hade säljaren av skruven på Ebay kanske fått syn på skruven på Kolonn och tänkt: Oj, den kommer att bli billig där. Den kan jag tjäna pengar på. Jag lägger ut den på Ebay (fast han ännu inte ägde den) och chansar på att Ebay-spekulanterna är fler och rikare, än de på Kolonn. Därefter köper jag den för en billig slant på kolonn och fixar en kraftigare utväxling på Ebay. Budtiden utlöpte cirka fem timmar senare på Ebay, än på Kolonn, så det var praktiskt genomförligt.

"Sa och sa! Det var ju MIN tallrik!"

Där slant han ner i diket. Redan sent på lördag hade den  bjudits upp till 4800 kronor och då blev det nog jobbigt att vara Farsta-man. Söndag morgon var 98 % av Ebay-spåren efter skruven nogsamt bortsopade. Detta tyckte jag var så pass udda, att jag kontaktade Ebays artiga chatt-support. En brittisk gentleman, Mr Ajay, gjorde sitt innersta för att svara på mina -medvetet naiva- frågor. Eftersom jag varken hade varunumret eller exakt säljalias, kunde han dock inte hjälpa mig. Han underströk att det verkade som Ebay hade tagit bort annonsen -och inte säljaren, eftersom det annars nog hade funnits fler spår kvar efter annonsen.

Tom (-Tom) Österman, glad Försäljningschef och Intendent på Auctionet. Foto: Auctionet.

Jag ringde upp Tom Österman, mycket auktionserfaren försäljningschef på Auctionet, dit Kolonn också hör. Tom tyckte också att det hela verkade underligt, men framhöll att så länge skruven fanns fysiskt på Kolonn, så var det ju ändå Ebays problem. Så sant som det är sagt. Undrar vad Mr Farsta sa till budgivaren som bjudit upp den till motsvarande nästan 10.000 kronor? "Sorry, jag tappade den i golvet..."

Goddag faster Märta! God jul! Vadå...handmålad porslinstallrik? Näej vi har inte fått nån porsl...vadå? Blomstermotiv? Nejlikor i kruka...jag är ledsen faster Märta, men vi har inte...jaja gör det faster Märta! Adjö då. God fortsä...

För övrigt anser jag inte att Karthago ska förstöras utan att Fotografiska Muséet ska hyllas för sitt smått genialiska initiativ till att motverka rasism i vårt långa land och samtidigt få lite skön reklam. Gå in på "Bli Kompis" och hjälp en nyanländ person att integreras i svenska samhället och gå gratis på Fotografiska -och numer också Nobelmuséet, fram till och med det potentiella omvalet äger rum. Fotografiskas initiativ sprider sig! Antikmonologen vurmar också för humanism. Behandla din omgivning som du själv vill bli behandlad.

Det var förbanne mig det finaste jag har hört sedan jag konfirmerades.

Det var då en välsignad jul.

En riktigt God Jul på Er, alla trogna (och otrogna) läsare av Antikmonologen!

Fotnot:
Nellad kan också skrivas sugen på eller intresserad av.

Källa:

Citaten ovan är hämtade ur Tage Danielssons Karl-Bertil Jonssons Julafton. Som ni inte bör missa, i julaftonens digra TV-utbud. 
http://sv.wikiquote.org/wiki/Sagan_om_Karl-Bertil_Jonssons_julafton

Sotheby´s säljer svamp; Antikvärlden kastar in handduken samt Auktionshusexistensproblem

Den sjätte december sålde auktionshuset Sotheby´s 1,89 kg svamp i New York. Samma auktionshus som i vanliga fall säljer Munch, Ming och Monet. Ifrågavarande svamp var en enda vit tryffel, värd sin vikt i guld, trodde man. Svampen är den största någonsin och såldes till en mat- och vinälskare från Taiwan. Den hittades veckan före auktionen i Umbrien i centrala Italien och hade lämnats in till auktionen av Balestra-familjen som företräder Sabatino Truffles. Pengarna som genererades av försäljningen ska gå till välgörande ändamål.

Världsrekordtryffel i vikt, dock ej i pris. Foto Sotheby´s.

Före detta världsrekordet i storlek vägde ungefär hälften så mycket och klubbades för $417.000 US år 2010. Därför hade förväntningarna ställts högt, runt en miljon dollar, för nya rekordsvampen. Att den såldes för en fraktion av detta, 61,250 US$, är tecken på det i sammanhanget självklara faktum att man lät bli att ha ett bevakningspris. Dessutom saknades två budglada kontrahenter. En svala gör ingen sommar. En budglad person ger heller inget högt slutpris.

Stora stygga Vargen heter Bonnier.

Från italiensk supersvamp i New York till svensk tidningsdöd. Antikvärlden läggs ner; en av två större svenska antiktidningar. Sista numret kommer i januari 2015. Tidningen hette tidigare Antikbörsen och togs över av Winston Håkansson, som under många år var chefredaktör och allmän eldsjäl som kände "alla" i branschen.

Erika Funke, fortfarande chefredaktör på Antikvärlden. Foto: Antikvärlden.

Antikmonologen intervjuade Erika Funke, Antikvärldens nuvarande chefredaktör, under tisdagen. På frågan hur det känns att läggas ner, svarade Erika att det förstås var jättetråkigt. Det är tufft att sälja tidningar och ännu tuffare att sälja annonser. Det är en liten bransch och antikintresset verkar dalande, sa Erika också.

På Antikmonologens fråga om vassare och möjligen mer ifrågasättande journalistik hade varit möjlig skrattar Erika, som är bekant med Antikmonologens blogg, och konstaterar att det nog hade varit svårt. Antikmonologen har ofta konstaterat att svensk antikpress står i allt för stor beroendeställning till de stora svenska auktionshusen, på grund av att de är de viktigaste annonsörerna.

Erika understryker att Antikvärlden i förhållande till Antik & Auktion har en väldigt liten organisation och personalstyrka och att samtliga jobb därför kan leva vidare i Bonniers tidning Hem & Antik. Det mest uppseendeväckande med affären verkar vara att Antikvärldens prenumerationsregister säljs till Allermedia, alltså Antik & Auktion. Det var det första Funke nämnde i samtal med Antikmonologen. Enligt Carin Stentorp, chefredaktör på Antik & Auktion, har det aldrig tidigare skett. Funke låter förtröstansfull och pekar på att Hem & Antik är kraftigt i uppåtgående med nuvarande 8 nummer per år. Antikvärldens dag kommer att leva vidare med något modifierat namn, även så diverse resor och events.

Winston Håkansson, chefredaktör emeritus på Antikvärlden. Foto: Antikvärlden.

Antikmonologen frågade Winston Håkansson vad han anser om nedläggningen. Bedrövligt, blev svaret. Jag hade hoppats på en hopslagning av Antikvärlden med Hem & Antik. -Men, påpekar Håkansson, tidningsmarknaden och antikmarknaden är svag. På frågan om vassare journalistik hade kunnat göra tidningen intressantare blir jag avbruten; -Antikvärlden har minsann alltid vågat ifrågasätta både det ena och det andra, inte minst auktionshus och mässor, säger Winston.

Metropol: Nr 9298685, "Tobaksburkar, Kina, porslin/mässing", utrop 800 kr, sålda för 1.500 kr.

Från svensk tidningsdöd till auktionshusexistensproblem: Att auktionshuset Metropol fortfarande har erbarmligt låg bildkvalite på sina föremål är tyvärr ett faktum. Exempelvis fick undertecknad hjärtat i halsgropen under måndagseftermiddagen, på grund av ett par sent upptäckta "tobaksburkar", på nätet. Dessa illustrerades av en enda bild. Alltså inga undersidor, inga baksidor, inga avtagna lock, inga närbilder. En bild rätt och slätt. En mörk, lågupplöst sådan. En dagishämtningsrokad senare gav vid handen att det alls icke var några tobaksburkar, utan ett par slaktade kinesiska vaser, som med hjälp av bronser senare modifierats till "tobaksburkar", av sannolikt "driftig antikhandlare". Ett i antikbranschen så kallat giftermål, eller variant på detsamma. Dock, flera och bättre bilder hade exkluderat möjligheten att dessa "burkar" någonsin i sin ursprungliga form var just "burkar"; varken för tobak eller metmask.

A propos Metropols av dem så kallade Tobaksburkar, tar jag mig här friheten att citera ett mail -i hela sin ursprungliga form- som kom till mig för exakt en vecka sedan, den 3 december:
"Hej 

Jag läser din blogg med intresse trots att det som avhandlas ligger långt från mitt vanliga intresseområde. :-)

Jag läste bl a ett inlägg om hur auktionshusen fotograferar sina objekt och att du framhöll iSolna som ett föredöme. Tack vare detta har nu varit i kontakt med dem och då jag upplevde deras bemötande som mycket trevligt och deras priser som humana har jag valt att sälja några objekt via dem.

Ett stort tack för en trevlig blogg med bra info även för oss amatörer...!

Vänligen/n"

Bloggen skribenten "n" åsyftar heter "Auktionshusexistensproblem -Bättre bilder eller full fart bakåt?". Jag känner inte skribenten och har aldrig tidigare haft kontakt med hen. Ovanstående mail torde göra ont för Metropols ledning att läsa. Till yttermera visso torde auktionshuset iSolna jubla över raderna och reklamen de nu får.

Dessutom, bäste Winston Håkansson och Erika Funke, så bjuder jag på ett par uppslag till lite intressant ifrågasättande journalistik. Klicka er tillbaka i tidigare Antikmonologer, så kanske ni hittar något ämne som möjligen inte är genompenetrerat i antikpressen? Eller är det endast i bloggform svenskar ska kunna läsa om verklighetens inte-alltid-så-kindpussande antik-Sverige?

Jag skriver den 10 december och höjer glaset till Alfred Nobels ära. Pennan är vassare än dynamit. Eller hur, Alfred?

Fotnoter:
Vit tryffel anses vara världens mest sällsynta tillika mest eftertraktade matingrediens. Den hittas med hjälp av specialtränade hundar i specifika områden i Italien under perioden oktober-december.

Bevakningspris på färskvaror torde av uppenbara skäl kunna ställa till problem. 

Giftermål, eller varianter på detta tema har existerat sedan urminnes tider. Både ärliga och mindre ärliga dylika. Ett giftermål uppstår oftast när flera olika mer eller mindre antika föremål slås samman till ett, så att ett nytt "antikt" föremål uppstår. Detta patineras sedan för att se mer äkta ut. Inget olagligt begås förrän någon påstår något oriktigt om föremålets originalitet.

Källor:

http://www.sothebys.com/en/auctions/2014/white-truffle-n09231.html
http://gothamist.com/2014/12/08/worlds_largest_truffle.php
http://www.dagensmedia.se/nyheter/print/tidskrifter/article3866703.ece

http://www.metropol.se/auktioner/varor/9298685/%7B6D735F33-1F7E-4F20-AA39-3FCAB9ACF192%7D