Hill in -igen- och Larsson ut -igen- på Bukowskis

Bukowskis har inlett visningen av Höstkvalitén. Den har föregåtts av skvallret att en akvarell av Carl Larsson, Karin skalar äpplen, stulen från Norrköpings Konstmuseum 1988, skulle säljas av en norsk samlare hos Bukowskis. Buk tillfrågades redan för något år sedan, men avböjde. Uppenbarligen har Bukowskis jurister grundligt penetrerat ärendet, eftersom målningen ingår i katalog och visning. -Nej, nu drogs den tillbaka! Dagens Nyheter citerar ägaren den 28/11: "Jag och min familj har beslutat oss för att behålla konstverket och inte utsätta Bukowskis eller oss själva för ytterligare tramsigheter".

Tramsighet omöjlig att köpa

Bukowskis har i och med denna höstkvalité hottat upp katalogen med idolporträttsliknande helsidor i svartvitt av personal och även rubriksatt ett antal utrop med mer eller mindre filosofiska deviser. Äppelskalerskan har fått rubriken Den självklara huvudpersonen, -huvudet på spiken och ödets ironi i retrospektiv; med polisanmälan för häleri mot Buk och tavlan tagen i beslag av polisen? Samtidigt är det pinsamt av en så framstående institution som Norrköpings Konstmuseum, att inte publicera en enda kommentar till Carl-Larsson-gate på sin hemsida. Nu går säkerligen drevet att få norrmannen som äger tavlan att fläka ut sig i intervju. Möjligen anser Buckans styrelse all PR vara bra PR?

Carl Fredrik Hills mästerverk från 1876 (Klubbad för 8,2 milj. inkl. avg)

Till min stora glädje har ägarförhållandena vidrörande den fantastiska oljan av C F Hill, Mörka moln över falaiserna, Luc-sur-Mer, utretts. Denna för sin samtid (utförd 1876) otroliga målning drogs i våras tillbaka från försäljning, i elfte timmen, pga "oklara ägarförhållanden". Utrop 3-3,5 miljoner kr.

Okänd kvinna, avbildad av en av 1800-talets stora porträttörer
(Återropad)

Fin värdeutväxling noteras redan, för det finstämda kvinnoporträttet daterat 1881, av Carl Peter Mazer. Den klubbades för 7.200 på BukMarket i våras. Nu är utropet 15-20.000. Det måste vara den nya ramen, närmast identisk med den gamla, som är så värdehöjande. Jag tror inte att nya värderingen riktigt räcker heller. Sensmoralen varandes att det går att fynda!

En stridselefant på soffbordet skulle inte vara fel som conversation piece. En tidselefant som gjordes under Caravaggios och Shakespeares tid, dvs sent 1500-tal. Utropet 2-3 miljoner, lär ej förslå, -men varför inte ett enda ord om proveniens?

Modest ropad best (Klubbad för 4,5 milj. inkl. avg)

Några pärlor som distinkt lär slukas av konsthandeln är Carl Wilhelmssons båda finstämda I viken, troligen utförd 1907, lågt ropad i 25-30.000 kr samt även Skymningstid, Västkusten, 60-80.000 kr.

Munsbiten I viken, C. Wilhelmson (Klubbad för 51.000, inkl. avg)

Skulle ni ha plats på ett annat soffbord för ytterligare en fascinerande elefant, så föreslår jag Ganeshan i sten, köpt i London 1972, för £5250. Den är 500 år äldre än stridselefanten. Ropad för 500-700.000 kr, vilket möjligen är högt, enligt initierade källor.

Tung lyckogud för stadigt soffbord?(Klubbad för 4,5 milj(!) inkl. avg)

Ovanligt fin auktion, med Degas le Penseur, Fabergébordsur och många andra höjdare. Vem vet, än är det inte auktionsdags. -Kanske inkluderas Äppelskalerskan och exkluderas Falaiserna, när allt kommer omkring... Vi får se, när klubban går till väders.

Uppsala säkert kort

Sublim Uppsala-gubbe, utrop 200-250.000 kr (Klubbad för 200.000)

Uppsala Auktionskammare visar sin Höstkvalité i nyinköpta lokaler. Mer centralt belägna än tidigare, större, modernare och framför allt säkrare. Tidigare lokalinnehavare var Sveriges Riksbank, vilket torde borga för god säkerhet.

Orientaliska avdelningen omspänner 318 nummer med många guldkorn, helt dominerad av blundande Buddhan ovan. Jag blir inte det minsta förvånad om han piskar Munch, Haupt och vad-vill-ni kostnadsmässigt.

Vackert  uppsalaensiskt stilleben

I två våningar imponerar det Knutte med personal fått ihop storeligen. Ironiskt att det under dessa kristider ändå blivit en av Uppsalas största och bästa visningar. Kvantitet, men också hög kvalité med Haupt, Muncholja, ABC-målare och inte minst Lennart Nyberg Collection, bestående av mycket högkvalitativ samling (ca 100 rop) huvudsakligen svensk 1900-talskonst.

Samling Baertling i Samling Nyberg

En annan samling utgörs av länsassessor Stig Adolfssons tenn, drygt 100 utrop. En gång i tiden oerhört kostsamma fantastiska föremål, som nu kan fyndas.

Arkitektoniska sengustavianska saltkar från Mariestad (Klubbade för 11.000)

Jag saknar den som brann mest för  tennet, Bengt Jansson, alldeles för tidigt bortgången. Varje gång jag ser bra äldre tenn tänker jag på honom. Magnifika i sin litenhet är saltkaren från Schlätta, utrop 6-8.000.

Gråtrutar av Jonsson, 1997, 80x120 cm, utrop 60-80.000 kr (Klubbad för 230.000)

En härlig olja föreställande Gråtrut -inte som angivet Havstrut- av utställningsaktuelle Lars Jonsson blir sannolikt populär, -länsassessorn tyckte uppenbarligen om mer än tenn.

Öronförsedd orm vaktar juvelavdelningen, utrop 1-2.000 kr (Klubbad för 2.800)

Skulle inget av ovanstående roa er, så anbefaller jag en rolig 190 cm -troligen rysk- 1800-tals orm i pärlbroderi. Svansdrag ringde i klockan och husan kom pilandes med mer grogg... Julklappen med "J", till den som har allt?

Som vanligt reagerar jag på generellt för låga utropspriser. Det är en i branschen etablerad kutym med lockpriser, som excellerar i Uppsala. Att man upphört att kommentera skicket på objekten i katalogen är ett enormt o-skick, som jag tror de internationella auktionshusen först började med. Om ni är intresserade av ett föremål, måste ni alltså kontakta respektive avdelning för att få en fullständig konditionsrapport; eventuella sprickor, lagningar m.m. Som ni förstår är ett föremåls skick helt avgörande för slutprisets succé eller katastrof.

Jag spår succé för Knutssons kvalité.

Källa:
https://www.uppsalaauktion.se/a:20121204

Vassa verk på Verket

Jag fick en snabb och fin förhandstitt på Auktionsverkets Klassiska Kvalité i går kväll. Trenden att toppobjekt säljer bra, men att mellansegmentet utgör en osäker marknad, är notabel. Dels ses toppobjekt, men även föremål man ens såg i närheten av en Kvalité för några år sedan.

Bruno Liljefors pièce de résistance, Katt på blomsteräng är en pärla som alla auktionshus garanterat sökt locka ut ur säljfrysen. Misse är tillägnad sex katalogsidor plus katalogomslaget, med utrop 4.000.000-6.000.000 kr. Byt ut katten mot förbisvischande tornsvalor, så har ni en annan Bruno som jag tror slog rekord hos oppositionen för en del år sedan.

Eftertraktad bondkatt ur japansk vinkel (Klubbad för rekordet 9,1 milj.kr)

Oljan stammar från den period som anses vara Brunos bästa, sent 1880-tal, i sann japoniserande anda. I branschen har det länge mumlats om att ABC-målarna inte kommer att hålla länge till, eller att de är på väg ned och att de yngre (-vad nu det innebär), solventa klientelet inte skulle vara intresserade av dessa. Riktigt så har det ju inte blivit, -ännu åtminstone. Hade jag personligen pengar som dessa att placera skulle jag mycket hellre leva med en bra Zorn eller Liljefors livet ut ovanför platt-TV:n, hellre än mycket annat högt ansett från 1990- eller 2000-talet. Jag personligen.

Briljantslipad grön diamant, inte kryptonit (Återropad)

De fruktansvärda rånen som både Auktionsverket och Bukowskis drabbats av, har sannolikt framtvingat att juveler och storleksmässigt mindre, ädla föremål nu visas i ett nybyggt säkerhetsrum. Här finns bland annat en 3,69 ct grön briljant från Sierra Leone, framgrävd av småskaliga gruvägare i samarbete med en herre kallad "Kristallen i Lannavaara". Humor, måste jag säga. Utropspriset är seriösa 1.7-1.8 miljoner kr. Snart dags för ett nytt smeknamn, -på den norrländska killen?

Inlåst blåvitt guld (Återropad)

Säkerheten är hög även avseende en bian-hu, moon flask eller månflaska, med utropet 10-12 miljoner kr. Katalogiserad som kejsar Qianlong, märke och period, 1736-1795. Om kineserna är köpsugna, vilket de sannerligen varit i Storbritannien och Nordamerika i höst, så kan vi lämna olifant, Zorn, Dardel, Archimboldo, Rembrandt(?), bordsur av Fabergé med flera tunga klubbslag långt bakom oss, tror jag. Redan vinnare sidmässigt, med åtta sidor plus omslag och om månflaskan är från perioden och i absolut felfritt skick, så har vi med intill sanning gränsande visshet ett nytt svenskt prisrekord, -alla kategorier i Sverige. Viktigast av allt är dock två -och inte en- personer (läs kineser) som vill bjuda till höga höjder.

Dryga 300 kinesiska (något enstaka undantag) konsthantverksutrop samt 111 kinesiska målningar bjuds ut. Ingen enda katalogtext är skriven på svenska. Var befinner vi oss..? De kinesiska målningarna bjuds för första gången ut på konstmarknaden, står det i förordet. Hur är det möjligt? Bara några tankar.

Förhoppningsvis märke och tid.

Kvällens snackis var ändå att konkurrenten med stort B, the opposition i brittiska auktionsterminologiboken, nu valt att sälja en Carl Larsson-akvarell, med minst sagt ifrågasatt ägarlängd. Jag är inte insatt i ämnet, mer finns att läsa här. Den lär ska ha stulits från Norrköpings Konstmuseum, men köpts i god tro av norsk samlare. En och annan jurist lär ha hållits sysselsatt i ämnet.

Stilla undrar jag hur Auktionsverket avser att lösa de mycket stora problem som uppstått -uppstår- internationellt, vidrörande bristande betalningsmoral? (Se mina tidigare bloggar). Kommer man att begära en pant på flera miljoner kronor hos de budgivare som registrerar sig inför budgivning eller inte? Får man för övrigt göra det i Sverige? Jag har tidigare bland annat diskuterat andelsförsäljningar redan innan föremålet betalts/lösts ut, i Kina. -Otroligt, men sant. Flera internationella auktionshus driver rättsfall mot köpare som inte betalt det de ropat in och overifierade rykten om att världsrekordvasen i England fortfarande ej är betald, florerar. Jag har tidigare intervjuat Auktionsverkets Elisabet Fellbom, Bukowskis Cecilia Nordström och Uppsala Auktionskammares Magnus Bexhed om eventuell betalningsproblematik hos deras auktionshus (No COD-Ingen mer torsk för auktionshusen)

Förhoppningsvis ingen mer torsk för de svenska auktionshusen- eller säljarna. Den som lever får se.


Fotnoter:
*ABC-målarna utgjordes av Anders, Bruno och Carl, som var bröder av sin tidsålder. Efternamnen får ni lista ut själva.
*Vill ni läsa en enda bra bok om Japonismen, så är det Jacques Dufwas avhandling Winds from the East som gäller. Den är inget mindre än ett mästerverk.
*Både märke och period(tid) innebär att det kejserliga sigillet är utfört under regerande kejsares regeringstid och inte under en senare period.

Sotheby´s sålde sensationell Sorolla

Häromdagen (20 nov) slogs ett antal rekord i London, när Sotheby´s auktionerade avdelningen 19th Century European Paintings. Något motsägelsefullt, inkluderas i avdelningen även måleri från 1900-talet, däribland ett antal svenska toppnummer.

Dardel, som uppmärksammats tack vare Bukowskis praktförsäljning härförleden, slog rekord i tekniken gouache, när självporträtt jämte olyckliga kärleken Nita Wallenberg i helfigur gick iväg för £445.250 (c 4.8 miljoner Skr inkl. avgifter). Dock var slutsumman i paritet med lägsta utropet, som hade satts till £400.000-600.000.

Ett par fina Carl Larsson gick båda inom utrop. Larsson är ett mycket större namn internationellt jämfört med Dardel, tack vare internationella utställningar. Grannen i öster höll fanan högt tack vare fin Gallén-Kallela som gick som tåget (£325.250, 3ggr utrop). Sotheby´s har ett fint track-record av mästerverk av sistnämnda konstnär.

Finsk glädje, Solnedgång över Ruovesi, 1915-16.

En något atypisk Munch ropades åter, medan en fin nyupptäckt studie av P.S. Kröyer gick bra för just under £500.000. Gladast är nog ändå den "Europeiska Institution", så benämnd av Sotheby´s Adrian Biddell, som köpte en målning föreställande "Fiskare från Valencia". Låt er inte förledas av den enkla titeln på verket, utan dra er i stället till minnes konstnären i fråga när han samutställdes med vår store Anders Zorn, för en massa år sedan på Nationalmuseum i Stockholm; Joaquin Sorolla. Jag anar, utan att ha sett målningen i verklighet, att denna målning är sublim i begreppets innersta bemärkelse. Såld för rekordet £3.737.250, nästan på öret 40 miljoner kronor, tre ggr utrop. Billigt, i relation till så mycket annat!

Joaquin Sorolla, Pescadores Valencianos, 1896/ Sothebyssystrar med för stora handskar, 2012

Hela avdelningen sålde för £8.286.900 (drygt 88 miljoner Skr), inom utropet £6.7/9.8 miljoner. Jag undrar vilka eller rent utav vilken "Europeisk Institution" som åsyftas? För inte kallas väl konsthandlare för "Institution", -eller?

Källa:
http://artdaily.com/index.asp?int_sec=2&int_new=59061#.UK10YYb4K_N
http://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2012/c19th-european-paintings-inc-greek-l12102/lot.1.html

"Rain Man-bilen" till salu

Dagen efter Lucia, den 14 december, kan ni bli stolt ägare till en av det sena 1900-talets mest kända Hollywood-bilar. En (av två) Buick Roadmaster Convertible av 1949 års modell, som användes vid inspelningen av den välkända och underbara filmen Rain Man(1988), med Dustin Hoffman, Tom Cruise och faktiskt också Buicken i huvudrollerna. 

Hoffman gjorde rollen som Raymond Babbit -autistisk med Savant syndrom, och tilldelades en Oscar för rollgestaltningen. Filmen baserades löst på Kim Peek (1951-2009) och hans extraordinära liv och minnesförmåga. Peek kunde redogöra exakt för cirka 12.000 böcker, men samtidigt inte klä på sig själv. Han föddes med en defekt i hjärnan som bestod av saknad hjärnbalk och intilliggande nerver, vilket gjorde att högra och vänstra hjärnhalvorna inte kommunicerade.

Kim Peek, även kallad Kimputer av vännerna

80.000-Dollarsgrin med hög igenkänningsfaktor

Det är Heritage Auctions i Dallas, Texas, som säljer bilen och den förväntas inbringa mer än $80.000, eller dryga halv miljonen kronor. Säljbeskrivning: "The car is a two-door convertible with beige exterior, red leather interior, Straight-8 Fireball 8 cylinders, 320 c.u. inches engine size, 2-speed Dynaflow automatic transmission with a modified rear suspension to hold the extra weight of the camera equipment plus the cameraman when he had to shoot while sitting in the trunk..."

Medan ni överväger ett bud så se (om) filmen eller ta er till premiären av teaterpjäsen Rain Man på Rival i januari 2013 som nybliven Buick-ägare och se Robert Gustafsson och Jonas Karlsson i huvudrollerna. Det vore väl ingen tråkig entré på premiären, att glida upp till röda mattan i den bilen, för exempelvis Mr (ABBA-) Benny Andersson (som äger Hotell Rival)?

-Bilen såldes för 170.500 dollar, 1,14 miljoner SKr, till en anonym samlare-

Källor:
http://www.artdaily.org/index.asp?int_sec=2&int_new=58940#.UKn294b4K_M
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kim_Peek

Rest-shots från Lund

Jag nämnde i en tidigare blogg att en Patek-kronograf slog rekord i Lund förra året; 1,5 miljon kr. Tydligen är Lund klock-marker, åtminstone att döma av samlingen man fick in till lilla Björnssons Auktionskammares novemberauktion.

Har tack vare utmärkte klockbloggaren Mikael Englund förstått att klocknördar kallas för klockapor, åtminstone -ibland- av Hr Englund. Det var nog få av klockprimaterna som hittade till Björnssons i lördags (10 nov). Själv är jag långt ifrån någon klockapa, -endast road, utan specialistkunskaper. Men jag slängde iväg lite bevakningsbud på det som verkade mest spännande, självklart utan framgång. Femtio utrop med ur och rovor, nr 282-332, dessutom en hel del större tickande föremål (-ytterligare 30 nr). Danska fickur: Fredrik Petersen, Jules Jurgensen (3 st), Larpent et Jurgensen och även Patek Philippe och Glashütte klubbades för mellan 9.000-40.000 kr.

Här är restshots, inte wristshots, av uren som jag tyckte verkade mest spännade: Bra eller dåligt, billigt eller dyrt? Bestäm själv, men tåget har gått. Klubban har fallit. Målen är gjorda. -Av Zlatan Ibrahimovic, -fyra stycken, -på Zlatan Arena. Så heter den åtminstone för mig från och med i kväll, onsdagen den 14 november, när blytung svensk fotbollshistoria skrevs. Jag vet, det var en vänskapsmatch. Men ändå! Engelsmän: You're not singing anymore!

-Sorry-Förlåt! Klockor var det: (Det inom parentes är komplett katalogtext och slutpris). Ursäkta dålig bildkvalité! Här är några favoriter:

"304, Gerard Perregaux, herrur, 1960-tal, tillsynes fungerande, 1300 kr"

"315, Tissot, herrur, världskalender, 1960-tal, tillsynes fungerande, 6000 kr"

"317 och 318, IWC, herrur, Electronic, datum, 1970-tal, 3400 kr"

319, Jaeger Le Coultre, automatic, datum, alarm, etui, tillsynes fungerande, 1960-tal, 13.000 kr

"320, Angelus, herrur, Chronodato, 18K guld, 1950-tal, tillsynesfungerande, 16.000 kr"

"322, Omega, herrur, månfas, dag och datum, 1950-tal, tillsynes fungerande, 11.000 kr"

Sista två visade var mina personliga favoriter. Jag gissar att det blev billigt och att vi får se många av dem hos ett större (klock-)auktionshus ganska snart igen. Lite bättre katalogiserade och mycket mer uppbjudna.

Fotnoter:
1 Jag kunde inte gärna skriva denna text innan auktionen, av uppenbara skäl.
2 Internet är nog ändå inte en fluga, när allt kommer omkring...
3 Wristshot är ett handledsfoto av ett armbandsur, intet mer.

Källa:
http://www.bjornssons-auktioner.se/auction/40557/list/1,1500,n,n

Koppartratts-Roka till salu

På Bukowskis Market i Göteborg, har en oljemålning legat ute till försäljning sedan oktober. Attribuerad till Charles Roka (1912-1999). Den fick inga bud över bevakningspris förra omgången, så nu bjuds den ut igen.

Charles Roka var en habil, duktig, konstnär, som målade yppiga kvinnor, oftast utan särskilt många värmande klädesplagg på överkroppen. Ibland var motiven lekande barn med hundvalp, eller dansande zigenare, -romer som man säger idag. Med andra ord så var Rokas motivval allt annat än comme-il-faut i de fina salongerna... Han kom från Ungern, hamnade i till slut i Norge och utbildades till konstnär i båda länderna.

Men hur opassande hans måleri än är, så tycker jag att rätt ska vara rätt. Roka var en skicklig -om än inte sublim- konstnär som kunde måla, med intresse i ljusskildring och kolorit. Låt hans eftermäle vila i frid och låt hans måleri få den respekt det faktiskt förtjänar. Låt honom också fortsatt vara populär ute i stugorna i Skandinavien.

Koppartratts-Roka

I de flesta sammanhang påpekas att om det är något kopister/förfalskare misslyckas med, så är det händer. Titta på denna "hand":

Eller denna "hand"(avklippt...):

Om det var något Roka var road av att skildra på duken, så var det den kvinnliga barmen och han gjorde det med bravur. Oftast tämligen voluminös, skickligt skildrad med påverkan av naturligt uppträdande fysiska lagar. Så här ser ovanstående barm ut:

Jag gissar att personen som hållit i penseln i detta fall haft två upp och nedvända kökstrattar i koppar som förlaga för ifrågavarande kvinnliga attribut.

September-Roka, nr 341649

Roka nr 341649 såldes Av Bukowskis Market i september 2012. Jämför de båda målningarna; händer, byst, ljusskildring -ja allt! Notera ljusskildringen, i koppartratts-Rokan känns det som ljuskällorna överstiger antalet 20. I september-Rokan kommer ljuset från ett enda håll. Jag skulle kunna fortsätta och diskutera signaturens (bristfälliga) utförande, penseltekniken, draperingens utförande, färgval och komplementfärgstänkande, modellens onaturliga kroppshållning, dukens helt nya utseende etcetera. Men jag gör inte det för det är Bukowskis Markets ansvar att göra.

På internetspråk tror jag det kallas för phishing; man provar och provar igen, tills någon hugger på kroken. Nu har någon huggit på kroken (måndag 12/11, kl 14.30 kom budet), grönmarkerat på 3000 kr, vilket betyder att det är tillräckligt högt för att leda till köp. Men vad är det köparen får? Grattis till målningen..?! (Om ni vill bjuda emot, så går budtiden ut den 19 november. Det är inte jag som bjudit 3000).

----MÅLNINGEN HAR DRAGITS TILLBAKA AV BUKOWSKIS MARKET----

Fotnot:
Bevakningspris är det pris som Auktionshuset kommer överens med säljaren är absoluta lägsta accept-pris. Bud under den nivån leder ej till köp. Bevakningspriset är hemligt för utomstående, men ligger ofta på ungefär 80% av (lägsta) utropsnivån.
Fotnot 2:
Glöm inte det gamla ordspråket att det är smartare att förfalska 20-lappar än att förfalska 1000-lappar. Varför? -Hur många 20-lappar skärskådas som en 1000-lapp?!
Fotnot 3:
Ytterligare ett ordspråk på vägen: Skjut inte budbäraren.

Källa:
http://www.bukowskismarket.com/items/367088-charles-roka-olja-pa-duk-signerad

Grannt på Grand Antiques

Besökte Grand Antiques på lördagen, med en vän. Det är alltid roligt att gå på mässa och se vad som händer och inte händer. Mässan hålls, numera i Nordiska Muséets magnifika bottenvåning, vartannat år sedan gissningsvis 15 år tillbaka. Om jag inte missminner mig så namngavs mässan tack vare första platsen den hölls på, Grand Hotel i Stockholm, men har också flackat runt i andra lokaler. Nordiskas inramning känns helrätt.

Del av fin Agueli-utställning anordnad av Moser och Fahlnaes

Tjugo utställare har en gemensam nämnare, medlemskapet i SKAF, Sveriges Konst- och Antikhandlareförening; Exklusiv konst, exempelvis en Paul Gaugin hos Claes Moser, tungt silver hos Ribbhagen och stolutställning hos modernist-giganten Paul Jackson.

Paul Jackson sitter vackert

Några av de tyngsta vanligen uppdykande elefanterna bland utställarna saknades, okänt varför. Det är som bekant tuffa tider i svängen. På fredagen ekade det enligt utsago tomt i lokalerna. Röda (sålt-)prickar dök upp på lördagen, men det rådde en försiktig, trevande stämning. Söndagen var bra, enligt en källa. Hoppas alla sålde friskt!

Återupptäckt sminkbord av yppersta klass

Personligen tyckte jag att en poudreuse suddigt signerad av vår store Ebeniste du Roi (Kunglig hofschatullmakare), Georg Haupt, var mässans mest intressanta föremål; Oerhört malplacerad i Fredrik Zimmerdahls monter, eftersom han är hårt inriktad på 1900-talets föremål.

Suddig högt värderad signatur

Men, som Fredrik uttryckte det, vem kan låta bli att fynda en Haupt?! Grattis till honom och framför allt också stort beröm för en i branschen mycket ovanlig, för att inte säga icke-existerande, öppenhet angående renoveringen av möbeln. Zimmerdahl har låtit trycka upp två broschyrer; Poudreuse av Georg Haupt (1741-1784) och Poudreuse av Georg Haupt -Dokumentation av renovering.

Asking price för sminkbordet är 1,4 miljoner. Flera institutioner torde vara intresserade. Om inte annat, lär de större auktionshusen komma flörtandes, om det fortfarande är osålt veckan efter mässan. Fredrik hade också en ljuvlig, ungefär 600-årig silverkalk till salu, med en mycket snarlik släkting daterad till runt 1400, några stenkast bort på Historiska Muséet. Roligt när man finner helt oväntade föremål hos handlare man tror man "kan"!

För övrigt undrar jag stillsamt varför SKAF envisas med att ha felaktiga fakta i sin "Konst och Antikskola" på sin hemsida?  Jag har mailat kanske tre ggr de senaste fem åren, men aldrig ens fått svar på min vänligt formulerade påpekan att kineserna faktiskt inte "...redan på 600-talet var framstående inom porslinstillverkning...", att det heller inte stämmer att "...de ostindiska kompaniernas omfattande import till Europa (som) inleddes på 1500-talet...". Googla på Skaf, högst rankat kommer Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund, vilket iofs är förståeligt pga fler kaniner än antikhandlare i landet, för att därefter gå in på rätt hemsida. Gör man anspråk på att hålla skola så ska fakta vara riktiga. Så är det. Basta. Full stop. Ordnung muss sein. Skjut för övrigt inte budbäraren.

Renovering-öppna kort-transparens

Auktionshusen tar allt större marknadsandelar tack vare skickligt och långsiktigt marknadstänkande och utrymmet för antik- och konsthandel i klassisk form, blir allt mindre. Dessutom tar webbhandeln över mer och mer. Transparens som Zimmerdahls ovan är nödvändig för branschens överlevnad.

Avslutningsvis ger jag högsta betyg till mässans grafiska intryck i form av katalog och planscher på stan, som SKAF i samarbete med Beckmans Designhögskola tagit fram. Ett rött sidenskynke med en vit bomullsvanteförsedd hand- genialiskt förväntansuppbyggande, inte minst i själva katalogen.

Vallfärd Waldemarsudde

Grattis konstälskare, nu har ni inte en, utan två anledningar att söka er till Waldemarsudde. Sedan en månad hänger Lars Jonssons fågelmåleri av världsklass i Prins Eugens Pärla. På lördag (10 nov) slås dörrarna upp i anledning av 150-årsjubilerande Helene Schjerfbeck(1862-1946), med modifierad utställning senast visad på Ateneum i Helsingfors. Här visas 110 verk, största svenska utställningen någonsin, med 36 inlånade från Ateneum och många inlånade från privat ägo.

Självporträtt, 1915

Under genomvandring av utställningen blir hennes konstnärliga strävan att alltid utvecklas och bli bättre, väldigt påtaglig. -Något hon återkommande nämner i extensiv brevväxling livet igenom. Frågorna om Helene som människa blir många. En förlovning som bröts upp av en för oss okänd(!) manlig engelsk konstnärskollega per brev måste väl ha påverkat henne oerhört, som ung spirande kvinna, tänker man.

Konvalescenten, 1888

En klassisk skolning anas, med stor respekt och beundran för äldre -men även för henne samtida- mästare. Hon nämner Cezanne vilket känns påtagligt i flera självporträtt och stilleben. Modiglianis minimalism och sensualism känns närvarande i många porträtt, men även betydligt äldre inspirationskällor, som El Grecos manieristiska mer förvrängda verk.

Tack vare stipendium och beskyddare kunde Schjerfbeck, som kom från enkla förhållanden, resa till Frankrike och även andra europeiska orter, bland annat St Ives. Efter återkomst till Finland bor hon åter med sin mor, utanför allt vad storstad och studio heter. Modern dör 1923 och Gösta Stenman ställer ut Schjerfbeck. Under kriget lyckas Stenman efter mycket lock få Helene att komma till Sverige och hon bor sina sista två år i Saltsjöbaden.

Det är inte helt lätt att föra in konstnärinnan i någon specifik konstfålla, hon gick sin egen väg. Mycket av hennes måleri har ett inneboende psykologiserande anslag och steget till Munchs mest kända verk, känns ibland nästgårds.

Läsande flicka

Schjerfbeck har haft epitetet Ateneums pärla, vilket är lätt att förstå och att hennes konstnärsskap idag är högt skattat -inte minst internationellt, ter sig närmast självklart. Otroligt nog har hon flera gånger hamnat i konstens bakvatten och behövt draghjälp.

Att det dröjde ända till 2007 innan Schjerfbeck blev internationellt haussad (tack vare stor internationell utställning) är närmast obegripligt. Helene vistades i fyra omgångar i Frankrike och reste dessutom runt i Europa och Ryssland. Stenmans betydelse för Schjerfbeck kan inte nog understrykas. Intressant ur ett utvecklingsperspektiv är att han beställde nya varianter av äldre Scherfbeck-favoriter, vilket ger åskådaren en bild av Helenes utveckling. Från en typisk 1880-tals närmast super-realism till en allt mer tunt målad, mer introvert tolkning av konstnärinnans vardag.

Insydd siamesisk sensation

Under arbetet med utställningen i Helsingfors så upptäcktes sensationellt av konservatorerna att en målning hade en annan målning fastsydd under den första. Ägaren medgav delning av de båda och har nu två signerade Schjerfbeckar i stället för en. -Dels ett landskapsmotiv med å och dels kvinna med barn i stark förkortning snett bakifrån. Båda godkända av experten per se i dessa sammanhang, Leena Ahtola-Moorhouse, vid Ateneum.

Familjesmycket 1915-16

Intrycket av Helene Schjerfbecks konstnärsskap och det avtryck hennes konst måste ha gjort i sin samtid är enormt. Jag avundas innerligen de som har henne kvar på konstnärinnor-att-upptäcka-listan. Utställningen är stringent, oerhört välhängd och lämnar inget övrigt att önska. Jag lämnar utställningen i ett närmast poetiskt rus.

Ur egen ficka- Kaplans Klockkvalité

Lördag den 10 november säljer Kaplans sina utvalda klockor; 171 ur och några tillbehör söker nya ägare. I skrivande stund är en röd Heuer-box - utan innehåll- från runt 1970 i halvtaskigt skick uppbjuden till 3900 kr, från utropets 600 (klubbad för 5.100).

Mer förväntat populär torde Rolex Daytonan bli, med så kallad Paul Newman-urtavla; utrop 300.000 kr. (Klubbad för 330´)

Nr 46, Rolex Daytona, c. 1970.

Denna auktion attraherar köpare från hela världen, självklart mycket tack vare nätets enorma genomslag. I detta arbete har Kaplans tidigt varit framgångsrika. Klockavdelningen har vuxit ordentligt i omfång, sett till omsättning, klockor och personal, med Tony Frank i spetsen. Andra auktionshus mullrar i environgerna. Ironiskt nog såldes vad jag tror är det dyraste handledsuret i svensk auktionshistoria, i Lund förra året. En Patek kronograf, modell 1463, från 1948, för 1,5 miljon kr. Men det var garanterat mer tur för Crafoords att få in den, än det hårt och målmedvetet klockpositionerande som Kaplans utför(t).

Nr 176, Håkan Dahlbys dubbelduve-kronograf (Klubbad för 15.800)

Proveniensens betydelse kan i auktionssammanhang inte nog understrykas. En av Sveriges -sällsynta- OS-medaljörers eufori under segerintervjun (nåja nästan-silverintervju mer korrekt...) ska sent glömmas. Lite bitter på belackarna för en tidigare medaljmiss brast han ut i ett kärvänligt Fuck you! -rätt in i kameran, lagom till svenska folkets eftermiddagsskaffe i TV-sofforna. Silvermedaljören i dubbeltrap (hagelskytte), Håkan Dahlby, fick av en välsituerad ryss en Longines kronograf i gåva. Denne Vladimir Lisin, president i det Europeiska skytteförbundet tillika rysk stålmagnat, skänkte en likadan till samtliga skyttemedaljörer i London-spelen, -ur egen ficka (pardon the pun).

Håkan Dahlby har starka känslor för ett annat varumärke (vilket förtäljes icke), berättar Kaplans, och därför har ni möjlighet att bli ägare till en svensk OS-medaljörs vackra handledsur. Som kuriosa kan nämnas att Lisin köpte ett Grouse shooting Estate (ripskytte-egendom) i Skottland år 2005, för runt 100 miljoner kr. Vilken moripe-massaker det skulle bli, om han bjöd in samtliga gåvomottagare. Månne kan det VL-monogrammerade uret tjäna som förtrolig inträdesbiljett till jakten?

Kungligt fickursfodral, c. 1845

Kunglig proveniens ståtar utrop nr 85 med, fickur, med högklassigt emaljporträtt föreställande Konung Oscar I (1799-1859), utrop 12.000 (klubbad för 10.400). Utrop nr 110, även det fickur med kunglig anknytning; porträtt av Oscar II (1829-1907), utförd av Kungliga Hof-urmakare Linderoth, utrop 7.000 kr (klubbad för 9.800).

Oscar den andres(?) ur, c 1900

Skulle ni mot förmodan inte låta er frestas av något av ovanstående så kanske Jaegers urstake kan vara något, för den som redan har allt? Eller ska vi kalla den stakklocka? Utrop nr 144, 5.500 kr (klubbad för 6.100). Alarmfunktionen behöver lite ruckande, men den är ändå från 1960. Allt kan väl inte pappsen begära, när han får en så ovanlig julklapp?!

Fotnot:
Jag kan inte riktigt förstå varför Sveriges främsta auktionshus för klockor inte har alla ur som utbjudes vertikalt placerade på samtliga fotografier, så att man slipper vrida på huvudet 45 grader, för att se dem "rätt".
Källa:
http://www.kaplans.se/Kaplans/auctiongoods.aspx?AuktID=2325