Antikmonologen: november 2014

torsdag 27 november 2014

Skånes Auktionsverk satsar på elfenben

När andra auktionshus i Sverige och internationellt drar ner på elfenbensutropen, satsar i stället Skånes Auktionsverk (SkAv) hårt på området. Femton utrop -flest i Sverige- hittas på sökordet elfenben i Landskrona, där Antikrundeexperten Pia Staël von Holstein är intendent, tillika VD för Skånes Auktionsverk.

Av de 15 utropen är två valtänder och en valrossbete. Resterande 12 är elfenbensföremål från elefant, i olika utföranden. Ett pipskaft ser ut att vara från långskaftade pipors högtid, senare delen av 1800-talet.

En välskuren figur föreställande mustaschprydd soldat med bajonettförsett muskedunder anses vara från 1800-talets Dieppe. Klubbad för 2800 kr.

Tre stora (192x49 cm) väggfält (eller möbelpaneler) katalogiseras som från cirka år 1900. Klubbad för 2800 kr.

Tre kinesiska knappar katalogiseras som från 1644-1912. Klubbade för 6000 kr.

En kinesisk nöjesdjonk(!) katalogiseras som från 1796-1850. Återropad.

En hårkam beskrives vara från 1800-talets mitt. Klubbad för 1500 kr.

En pappersvikt och ett penselställ beskrivs i rubrik som 1800-tal och i löpande text som från cirka år 1900. Klubbad för 18000 kr.

En större figurgrupp föreställande fiskarfamilj med skarvar(?) beskrivs vara från omkring år 1900. Klubbad för 9000 kr.

En stående figurin anges vara från omkring år 1900. Klubbad för 3800 kr.

Gamla -nåja- bekanta; sixfinger Jane and hubby. Klubbade för 8500 kr. Åtminstone står det så i slutprislistan. Tredje gången gillt?!

Ett äldre par som Antikmonologen diskuterat (dissikerat) två gånger tidigare, beskrivs vara från omkring 1900. Intressant nog, beskrevs dessa som sålda för 10.000 kronor(SkAv), senast de var ute till försäljning, våren 2014. Tydligen stämde detta icke. Notera att kvinnan är begåvad med sex fingrar på ena handen.


Ett par daoistiska gudomligheter beskrivs som "sen Qing dynasti eller Republik 1900-talets början". Dessa är av ytterst banal kvalité. Klubbade för 1500 kr.

En sittande lyckogud beskrivs som från 1900-talets början. Klubbad för 1500 kr.

Inte i ett enda av ovanstående utrop (av 15) nämns något om kvitton, pappersarbete, äldre fotografier av interiörer där objektet syns, eller liknande. Heller nämns icke med ett ord något om Cites eller tillstånd från Jordbruksverket för att få sälja. Något som för övrigt även krävs för valtänder. I tider av intensiv illegal handel med rödlistade djur och ständigt pågående tjuvjakt får Skånes Auktionsverks brist på redovisning av skriftlig proveniens ses som synnerligen notabel och ignorant. Det borde vara en självklarhet för alla säljare, att tydligt hänvisa till att skriftlig proveniens existerar. -om den gör det.

För de två valtänderna, valrossbeten, de kinesiska knapparna och för pappersvikten och penselstället anges följande proveniens: "Lennart Petri (1914-1996). Ambassadör i Rabat och Tunis 1958-1962, jämväl Tripoli 1960-1962, Peking 1963-1969, jämväl Phnom Penh 1965-1969, Wien 1969-1976 och Madrid 1976-1980. Under sin tid i Peking blev Lennart Petri vittne till Kulturrevolutionen och han var under 1980-talet ordförande i svensk-kinesiska vänskapsförbundet". Denna "proveniens" säger inte ett skvatt om när objekten är införskaffade. Teoretiskt kan de ha köpts av Petri år 1996. Dylik personhistoria etcetera/"proveniens" kan vara intressant när det gäller en Zorn-målning eller andra föremål, men för ett objekt som är rödlistat på Cites-listan räcker den inte på långa vägar. Om auktionshuset anser att eventuellt existerande pappersarbete är "hemligt" eller "förtroligt", bör auktionshuset skriva något i stil med "Kvitton/papper/fotografier finns och erhålles vid köp av föremålet".

Mannen från Dieppe har ingen proveniens. Ej heller de tre kinesiska väggfälten."Nöjesdjonken" har auktionens högsta (elfenbens-)utrop, 30.000-50.000 kronor. För denna djonk anger man inte endast "proveniens", utan också "Historik" och "Litteratur":
"Historik: Elfenben hör till de äldsta material som har använts i Kina för konstnärligt arbetade sniderier och som sedan kontinuerligt brukats fram till våra dagar. De äldsta fynden av konstnärligt arbetat elfenben är känt från neolitisk tid dvs cirka 5000 f.Kr.
Proveniens: Ur kvarlåtenskapen efter storbyggmästaren och byggherren RWO Carl Frithiof Dahl (1869-1956), Stockholm samlingar, därefter i arv till nuvarande ägare.
Historik: Till Carl Frithiof Dahls meritförteckning kan räknas uppförandet av Stockholms stadshus, Kungliga Dramatiska teatern, prins Karls och prins Wilhelms palatsbyggnader på Djurgården, affärshuset PUB (Paul Urban Bäckström) vid Hötorget samt ett flertal stora affärs- och flerbostadshus i Stockholms innerstad. Under sin karriär kom han att arbeta med arkitekter som Ragnar Östberg, Fredrik Liljekvist, Folke Zetterwall med flera.
Litteratur: Från Kina till Europa, Jan Wirgin, 272 jämför Båtmodell sid. 255".
Vill SkAv med nämnandet av elfenbensanvändningens historik skänka ålder även åt "nöjesdjonken"? Vad har C F Dahls extensiva meritförteckning och eventuella sociala begåvning att göra med en "nöjesdjonk" i Landskrona i november 2014 -egentligen? Vad har en litteraturhänvisning till en helt annan båt att göra med Landskronas "nöjesdjonk" -egentligen?

"Hårkam", dateras till 1800-talets mitt.

Hårkammen har ingen proveniens. Dock syns kvarvarande prislapp som dels anger priset 2250 kr och dels siffrorna 20140517. Inlämnarens pris och datum, har "glömts" att tas bort. Denna handlare gör ofta så.

Fiskarfamiljen har följande angiven "Proveniens: Inköpt 1948 i England av Artur Drikerts (1920-1993), anställd på Rederi AB Svenska Lloyds passagerarbåtar som trafikerade Göteborg-Tilbury/London, därefter i arv inom familjen."

Den stående figurinen har följande: "Proveniens: Leif Kullander (1951-2002), sjöman från Östmark, Värmland, inköpt i Kina/Japan under 1980-talet".

Det stående äldre paret har samma proveniens som senast, i våras: "Tandläkarhem i Karlstad, därefter inköpta på auktion 2012 av nuvarande ägare".

Reflektioner:
Någon kanske tänker om en figurin som föreställer en europeisk gentleman med bajonettförsedd pipa, att den måste vara europeisk och därmed antik, tack vare motivet. Nej, kineserna har insett för länge sedan, att man kan skära europeiska "subject matters", alltså motivval, för att därefter patinera föremålet till rätt "ålder". A propos patinering; kineser är världens skickligaste på att patinera föremål till att se gamla ut, som Antikmonologen tidigare diskuterat extensivt.

Som påpekats tidigare, utgör schablon-katalogiseringar ett stort problem i auktionsbranschen. Det har rått och råder en laissez faire-attityd för att undvika lagens och Jordbruksverkets granskande ögon. Skriver man 1800-tal om ett elfenbensföremål, så är chansen att någon opponerar sig emot den åldersbestämningen minimal, till exempel i jämförelse med termen "1900-tal". Alla vet att gränsen för lagligt går vid 1947, så om man skriver "sent 1800-tal" så anser man sig vara på säkra sidan.

Det tjuvskjuts en elefant var 15:e minut. Som Antikmonologen har påpekat otaliga gånger tidigare, är den primära marknaden för elfenben från elefant, noshörningshorn och många andra rödlistade djur Asien, främst Kina och Vietnam. Kineser utgör oftast slutledet i en handel med många mellanhänder. WWF med flera organisationer har påpekat att kriminella sammanslutningar finansierar stora delar av sin verksamhet med hjälp av illegala djurprodukter.

Ett elfenbensvitt leende. Intendent tillika VD för Skånes Auktionsverk, Pia Staël von Holstein. Foto: SvT

Uppsala Auktionskammare friades i Uppsala Tingsrätt för artskyddsbrott som de åtalades för, efter att ha salufört en större mängd föremål från rödlistade djur, så som elefant, hösten 2013. (Se bloggen Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig -TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk). Domen har överklagats till Svea Hovrätt. Branschen sägs från många håll vara avvaktande i väntan på Svea Hovrätts utlåtande.

Uppsala Auktionskammare har hösten 2014 noll elfenbensföremål till salu, frånsett ett större japanskt skåp från sent 1800-tal, med liten del antikt elfenben som del av dekoren. Om detta har man kursiverat skrivit: "Buyers should ensure they are familiar with the recent changes to US regulations, which impose restrictions on the import into the US of elephant ivory, including a complete prohibition on the import of African elephant ivory".

Stockholms Auktionsverk har ett föremål och Bukowskis har fyra föremål för vilka två har angiven namn-proveniens. Inget av Stockholms-auktionshusen nämner något om tillstånd från Jordbruksverket eller Cites-reglement, eller inköpskvitton för den delen. Jag fäster intresse vid figuren hos Bukowski s och skulle finna en exakt datering i laboratoriet i Uppsala mycket intressant. (Se bloggen Svensk elefanthöst).

IFAW, International Fund for Animal Welfare, har sedan 2004 låtit genomföra undersökningar om vad som erbjuds till salu på webben. Den 27 november meddelar IFAW att man under en sex-veckorsperiod under 2014 undersökt 16 länder ingående. Sverige var inte ett av dessa. Följande arter noterades i angivet antal annonser på internet. Ett internet som är öppet 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Affärer görs ofta anonymt och är ett par klick ifrån användaren/köparen.

Ett brittiskt auktionshus, Chiswick Auctions (CA), har beslutat att upphöra med elfenbensförsäljning, på grund av att de fälldes för artskyddsbrott. Notera att CA självmant valt att upphöra att sälja även antikt elfenben, med mindre än att det endast utgör mindre än 5% av ett föremåls totala volym.

WWF lägger ner stor möda och enorma resurser på att upplysa konsumenter/resenärer/människor om att inte köpa produkter som kommer ifrån skyddade/rödlistade arter. Den 17 november kallade organisationen till presskonferens där Antikmonologen deltog. Man berättade om en genomförd marknadsundersökning, i oktober 2014. Om elfenben fick vi bland annat veta:
Var fjärde svensk kan tänka sig ha en skulptur eller ett smycke hemma.
Drygt 8% uppger att de äger något gjort av elfenben.
Elfenben ärvs (52%), köps under utlandsresa (27%) eller köps på auktion i Sverige (11%).

Hösten 2014 ger Skånes Auktionsverk oss möjlighet att fylla på i elfenbensförråden.

WWF visade under presskonferensen följande bild, på en av många kineser eftertraktad bil:

En bil klädd i elfenben. Foto: bornrich.com(!)

söndag 23 november 2014

Budsugen Bukowskis-intendent sökes

Fredagen den 21 november 2014 slogs nyheten upp i Sveriges största morgontidningar, att en möbel- och konsthantverksexpert hos Stockholms Auktionsverk köpt en vas katalogiserad som "Troligen från 600-400 år före Kristus" på Bukowskis Market. Köparen hade betalat nära 26.000 kronor, tio gånger utropets 2.500. Köparen är besviken och har anmält säljaren, Bukowskis, till Allmänna reklamationsnämnden. Detta eftersom köparen har fått vasen daterad till 1900-talet, av de brittiska auktionshusen Sotheby´s, Christie´s och Bonhams och av samtliga värderad till en bråkdel av 26.000 kronor.

Svenska Dagbladet skriver den 21 november: "I en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) riktar köparen skarp kritik mot Bukowskis Market och kräver pengarna tillbaka, då det är orimligt att "överlåta på en lekman att göra bedömningen av ett föremål som mest troligt är en kopia."
– Jag köpte vasen för att jag ville ha ett föremål från antiken, och då trodde jag att den var omkring 2 400 år gammal. "Troligen" betyder för mig mer än 50 procents chans att det är äkta. Annars hade det varit bättre att skriva "möjligen."

Det som den anställde vid Stockholms Auktionsverk påstås ha sagt, måste i sammanhanget anses som ytterst anmärkningsvärt och föga sammanhängande: "Den här vasen köpte jag i egenskap av privatperson, det hade inget med min yrkesutövning att göra. Så det är jag som har köpt den som privatperson", samt "...det är orimligt att överlåta på en lekman att göra bedömningen av ett föremål som mest troligt är en kopia" och även "– Jag köpte vasen för att jag ville ha ett föremål från antiken, och då trodde jag att den var omkring 2 400 år gammal. "Troligen" betyder för mig mer än 50 procents chans att det är äkta. Annars hade det varit bättre att skriva "möjligen"...

Antikmonologen har extensivt kritiserat bristande katalogiseringar, bristande auktionshusterminologi och bristande ansvarstagande från svenska auktionshus, under de snart tre år som undertecknad har varit verksam som antik- och konstkrönikör. Att en person vid Stockholms Auktionsverk väljer att gå till hård attack mot värsta konkurrenten Bukowskis med denna vas som förevändning är häpnadsväckande. Anledningen till denna manöver är svår att sia om.

Utrop 279261, "Albarello, fajans, 17/1800-tal", utrop 1500 kr.

Psst, Bukowskis! För att det ska bli lite mer jämvikt i glashus-stenkastandet så tipsas härmed om denna albarello, (apotekskärl) till salu hos Magasin5=Stockholms Auktionsverk. Långt ifrån 1700-tal och även så 1800-tal. Dock av Stockholms Auktionsverk tidsbestämd just till dessa århundraden.

I bästa fall skulle Bonhams, Christie´s och Sotheby´s datera den till 1970, men mycket mer sannolikt sent 1900-tal. Det är en ytterst banal turistkopia. -Vanligt förekommande hos svenska och internationella auktionshus, dock oftast refuserade på grund av just för låg ålder. Varför inte daska iväg ett bud på 20.000 kronor, Bukowskis?! Har ni någon keramikroad möbelintendent på plats, så att ni får ett rättvist "case"? Bukowskis Vs Stockholms Auktionsverk. Vore albarellon 1700-tal och i detta fantastisk skick, så skull den på internationella marknaden åtminstone betinga 15.000 svenska kronor, snarare runt 20.000. Men, det är bråttom, budtiden går ut söndag kväll. Den har redan bud på 700 kronor och har gått över (det låga) bevakningspriset. Till någons förvåning?

Albarellon blev som antikvitet billig, betraktad som modern turistkopia i stället dyr; klubban föll på 750 kronor.

Att klagande intendenten på Stockholms Auktionsverk kastar sten i glashus är en underdrift i storleksjämförelse Kebnekaise mot K2. Branschen är full av lika goda kålsupare till katalogiserare. Medvetet eller av okunskap? Som Antikmonologen har påpekat oupphörliga gånger är det en i sammanhanget ovidkommande fråga. Jag trimmar inte motorer, alltså tackar jag nej till alla eventuella förfrågningar om motortrimmanden.

Att sedan kommunikationschefen på Bukowskis, Paulina Sokolow, säger följande, är för att uttrycka det milt, paradoxalt: "När en vara kategoriseras som "troligen” så prissätts den som en välgjord kopia, enligt auktionshuset. Hade vi gått i god för att det är äkta hade det inte stått troligen och det hade definitivt inte varit ett utrop på 2.500 kronor."

Kommunikationschefen får det att låta som om Bukowskis hela tiden visste att vasen egentligen var 1900-tal. Implicit hade man ju annars satt ett mycket högre utrop. Varför i hela fridens namn skrev man då initialt överhuvud taget "Troligen från 600-400 år före Kristus"? Det hade då varit mycket ärligare att skriva "troligen 1900-talskopia", om det var det man egentligen lutade åt?! Men hade man då fått bud på tio gånger utropet?

Skr

Förtroendeskapande? Avgör själva, kära presumtiva kunder. Under alla omständigheter löjeväckande.

Fotnoter:
Den intendent som inbegriper formuleringen "1700-tal" eller "1800-tal" om ovanstående albarello skall icke sysselsätta sig med handhavande av keramik. Punkt.
Nota bene; ovanstående albarello är i sig ingen förfalskning. Dock gör den som katalogiserar föremålet det till en förfalskning, i och med att det som fram till introduktionen på Magasin5/Stockholms Auktionsverk bara var en kopia av ett 1700-talsföremål, plötsligt tillskrivs en helt felaktig tidsperiod.

Källor:
http://mobil.svd.se/naringsliv/dyrbar-vas-var-inte-fran-antiken_svd-4124053
http://www.dn.se/sthlm/2400-ar-gammal-vas-var-drygt-100-ar/
https://magasin5.auktionsverket.se/1411/279261-albarello-fajans/

fredag 21 november 2014

Om allt vore guld som glimmar/ The origin of the Lille Havfrue..?

...vore utrop nummer 201667 på Göteborgs Auktionsverk verkligen från 1300-1400-talets Peru. Då vore den lille havfrue med gitarren i högsta hugg också en klassiker i Chimu-kulturen. Då skulle sannolikt också ett helt broderfolk i väst vilset undra varför Edvard Eriksen exkluderade gitarren till sin berömda skapelse, ute på Langelinie.

Glad liten havfrue slår an ett ackord. Klubbade för 350 kronor.

Utrop 207115: "Enligt uppgift Chimu":

Såldes för 400 kronor.

Om allt vore guld som glimmar, så vore "Enligt uppgift" en standardfras i svensk auktionshusterminologi. Då rådde heller inga dubier om vem som egentligen står för katalogiseringen/expertiseringen av föremålet, det vill säga inlämnaren eller auktionshuspersonalen. Om allt vore guld som glimmar skulle potentiella kunder ej undra huruvida eller inte ett objekt verkligen är Chimu, efter att klubban fallit. Om allt ej vore guld som glimmar, vore satta utropspriser uppåt väggarna för låga. Enligt uppgift.

21 av 73 HELT utan proveniens på Lauritz i Stockholm. Kom å köp!

För övrigt noteras att Lauritz återigen säljer afrikanska masker i Stockholm, så det står härliga till. I skrivande stund (21 nov, 2014) noteras 73 afrikanska masker till salu på Slakthusvägen. Sjuttiotre masker. Jag undrar vad inlämnaren heter? Sedan Antikmonologens skriverier, har numer etnografika ingen proveniens. Är någon förvånad? (Se Lauritzgate- En praktskandal).

Sug på följande formuleringar: Mäklaren: Enligt uppgift 302 kvadratmeter på Strandvägen/ Slaktaren: Enligt uppgift svensk ekologisk oxfilé/ Vapenaffärsinnehavaren: Enligt uppgift 30-06 ammunition/ Polisen: Enligt uppgift 48 km/h för fort på 110-sträckan/ Auktionshuset: Enligt uppgift oljemålning av Anders Zorn/ Läkaren: Enligt uppgift penicillin. Vilken formulering ska bort, kanske Brasse Brännström hade frågat, i Fem myror är fler än fyra elefanter...

Trevlig helg. Med eller utan glimrande guld.

Enligt uppgift förtroendeskapande, Göteborgs Auktionsverk?

Som ett brev på posten publiceras denna nyhet, samma dag efter att Antikmonologen publicerats, den 21 november. (Dagens Nyheter)

Fotnot:
Fem myror är fler än fyra elefanter var ett firat svenskt barnprogram i svensk television, på den tiden det begav sig.

Källor:
https://auctionet.com/sv/201667-karl-2-st-lergods-peru-enligt-uppgift-chimu-1300-1400-tal
https://auctionet.com/sv/207115-karl-2-st-lergods-peru-enlilgt-uppgift-chimu-1300-1400-tal

söndag 16 november 2014

Historisk Rolexförsäljning på Kaplans- En bildodyssé

Snart runt en alldeles oerhört priviligierad handled.

Lördag den 14 november 2014 såldes en Rolex Cosmograph Oyster Daytona, så kallad Paul Newman, referensnummer 6263 från cirka år 1969, i sällan skådat toppskick för 4.850.000 kronor, i Stockholm. Applåder utbröt i auktionssalen efter att klubban äntligen hade fallit. Auktionssalsapplåder avnjutes sällan, bland svårflörtade Stockholmare.

Kundtjänst representant Georgios Batselas samt auktionist Pantzar, framför åtrått ur. På bildskärmen syntes EJ ledande budnivå, utan endast utropspris, vilket kommenteras nedan.

Kaplans Klockkvalitets resultat överträffade de flestas förväntningar. Uppskattningsvis 100 personer fanns på plats i de intima lokalerna på Biblioteksgatan. Alla stolar var stjärtade och tillresta hördes prata på bland annat italienska samt amerikansk och brittisk engelska. Personalen var -självklart- pressad av situationen och antalet uppkopplade telefoner låg runt fem-sju när de mest eftersökta klockorna bjöds ut.

Kaplansdam med stressad blick. Oh-oh, sa auktionisten fyramiljonertjugotusen eller fyramiljonertvåhundratjugotusen?

Efter ungefär en timme slogs det svenska rekordet för handledsur med hästlängder, när utrop nr 56 kom upp. En Rolex Cosmograph Oyster Daytona, så kallad Paul Newman, referensnummer 6263 troligen från från 1969, i sällan skådat skick, såldes för 4.850.000 kronor.

4miljoner100, ropar Mikael Wallhagen åt engelsktalande kund per telefon.

Det gamla rekordet innehades också av Kaplans och gällde faktiskt samma klockmodell. Den Rolex Daytonan, i betydligt sämre skick, såldes för 1,9 miljoner kronor så nyligt som i maj 2013. En lyckad försäljning tenderar ofta locka fram snarlika objekt ur trävirket. Det vet auktionshusen. Se It is one nasty watch -Horologiskt maskulint Kaplansfokus.

Antal Patek Philippe i en och samma auktion torde ha utgjort ett rekord i sig, 13 stycken. Det prestigemärke som slog världsrekord i Genève häromdagen (180 miljoner Skr). Av de 13 ropades endast en tillbaka, på grund av för lågt bud. 12 sålda Patek under en och samma auktion, bland många andra prestige-dinkor, berättar att det var en kvalitetsauktion, även utan rekord-rolexen.

4miljoner800! Notera Rolex-litteraturen snett ovanför Tony Franks huvud.

Låga bud var ovanliga under lördagen. Auktionen blev Kaplans största framgång någonsin, med 92% av utropen sålda. En anmärkningsvärd siffra.

Spaden i vädret; Fyramiljoneråttahundrafemtiotusen!! Auktionshistoria är skapad.

Jag lyckades få tag på Klockchef Tony Frank under sena lördageftermiddagen, när alla bud och provisioner äntligen hade knappats in och brev och mail sänts iväg till diverse intressenter. Tony Frank med flera kollegor, satt då mitt i mat och förhoppningsvis firande av ett väl genomfört jobb, men lät sig villigt intervjuas. På den något patetiska frågan "Hur känns det" blev svaret att det kändes bra och overkligt. Vidare kunde Tony berätta att två svenska budgivare var med upp på "hög nivå" men att kampen till slut ändå stod mellan två "utländska intressenter". (Tystnadsplikten är total och tillika en hederssak i auktionsbranschen).

Antikmonologen uppskattar att det tog runt femton minuter att sälja rekorduret. Anledningen till tidsspillan var främst att en av budgivarna tycktes mycket vilsen i valutaomvandlingsproceduren, vilket innebar att vederbörande efter varje motbud skulle -försöka- räkna om från svenska kronor till sin -för oss åhörare- okända valuta. Antikmonologen sticker ut hakan och gissar på dollar; amerikanska dylika.

A propos dyra Rolex-ur så associerar jag alltid till en intervju med den då store företagsledaren, vd för Electrolux, Hans Werthén. En journalist frågade om Electrolux-chefens armbandsur (Rolex) var dyrbart, varpå Werthén svarade något i stil med: Nej fan, det är en kopia, alla förutsätter ju ändå att det är en äkta, eftersom det är min. Om det sedan är en myt, omvänd snobbism, eller något annat lämnar jag åt andra att avgöra. Jag vill i vart fall att den söta historien är sann.

Att Kaplans har sålt en fantastisk klocka är helt klart. Att slutpriset 4.850.000 är det som sänts ut i pressmeddelanden är "gulligt" i sammanhanget. I dag är det mer eller mindre vedertaget att ange slutpriset inklusive auktionshusets diverse påslag. Vilket hade inneburit ett slutpris på över fem miljoner kronor. Nästa gång, efter tv-inköpet, så blir det nog så ska ni se.

Day-Tony Frank och Mikael Watch-hagen sover nog gott framöver.

Fotnot:
Det är ingen högoddsare att Kaplans framledes kommer att investera i en tv-skärm med någon form av interaktivt program med valutaomvandlare i real-tid. Att så inte skett redan är lite pinsamt. Kaplans är marknadsledande i Skandinavien i segmentet Fine Watches. Då borde man för länge sedan ha insett att pågående budgivning skall kunna iakttagas på minst en stor skärm i auktionssalen, noterat i minst fyra olika valutor. Dessa bör vara svenska kronor, euro, amerikanska dollar och brittiska pund; Med möjlighet att addera ytterligare länders valutor. Under lördagens -förvisso- rekordauktion var problemen med per telefon uppkopplade budgivare väldigt stora. Bitvis var det genant att iaktta problemen mellan dels auktionisten och dels den Kaplans-anställde som hade utländsk budgivare på tråden. Vid ett tillfälle försvann tvåhundra tusen kronor, på grund av bristande vana i att explicit uttala bud på miljonnivåer på både svenska och engelska. Efter att flera i publiken opponerat sig högljutt noterades misstaget. De stora problem som noterades under lördagen skulle enkelt elimineras av en IRL-skärm med budnivåerna utlysta i de (tidigare nämnda minst fyra) olika valutorna. IRL-bud i minst fyra valutor för allas ögon är ett stöd, inte minst psykologiskt, för alla parter och jag är övertygad om att man tappade flera hundra tusen kronor idag, på grund av frågetecken kring bud. Uppe på podiet sitter dels auktionisten och dels kundtjänst. Dessa aktörer skall också ha buden IRL i de olika valutorna på sina skärmar. Dylika tv-skärmar med bud i olika valutor är sedan uppskattningsvis 10-15 år standard hos de större auktionshusen, i Sverige och internationellt. Dessutom så torde nog Kaplans web-ansvariga behöva titta på möjligheten att låta intressenter bjuda interaktivt på internet under pågående auktion, inte bara inför densamma. Om Kaplans läser Antikmonologen så ställer jag gärna upp som konsult vidrörande uppbyggnad av ovanstående IRL-skärm. Grattis till resultatet, under alla omständigheter.

torsdag 13 november 2014

It is one nasty watch- Horologiskt maskulint Kaplansfokus

I dagarna tre har Kaplans Auktioner en uppsjö spotlights riktade mot sina lokaler på Biblioteksgatan; En i auktionssammanhang oerhört kort tidsperiod. På lördag klockan 13 ropas 178 utrop Klockkvalité, som nagelfarits av besökare på plats och inte minst online.

Omslagsklocka tillika handledsfoto av s t e k h e t Rolex. Foto: Kaplans/Hodinkee

Nätet utgör ett närmast explosivt växande skyltfönster och Kaplans insåg tidigt detta. En av bloggvärldens stora klockapor ger Kaplans ovärderlig reklam på klock-sajten Hodinkee; Om en av Kaplans två ropade Daytonor skriver de (bland mycket annat) It is one nasty watch, in a good way. Nämnda Rolex Daytona, utrop 1,5 miljoner kronor, är grädden på moset i denna klockkvalité. Tony Frank, chef för klockvärderingen på Kaplans, har svårt att dölja sin entusiasm. Vid närmare eftertanke så tror jag inte han försöker.

Mikael Wallhagen, urmakare och klockexpert på Kaplans, intervjuades av Hodinkee angående the nasty watch, och den lär ha uppbringat stort intresse från ett antal handlare.

Knädarrsframkallande urtavla för Rolexnördar

Entusiasmen gäller många utrop, men framför allt den otroligt sällsynta varianten av Rolex Cosmograph Oyster Daytona, så kallad Paul Newman. Just denna urtavla är vansinnigt sällsynt och kallas bland samlare för RCO, eftersom Oyster annars kom före Cosmograph som standard. Italienarna kallar den för Oyster Sotto, vilket betyder "Under Oyster". Hodinkee kallar Kaplans RCO för november månads bästa Rolex, vilket piskar de största auktionshusen Christies, Sotheby´s och Antiquorum; Nota bene: samtliga har haft prestigeklockauktioner i november. Kaplans har redan högsta-pris-noteringen-någonsin i Sverige, efter att ha sålt en Daytona i maj 2013, för 1,9 miljoner kronor. Se Newmans burnout svenskt klock-rekord. RCO:n såldes för hisnande 4.850.000 kr. Ett nytt svenskt rekord. Förmodligen också Skandinaviens högst betalade handledsur någonsin.

Världsrekordpristagare i Geneve

När vi talar klockrekord, så vore det straffbart att inte nämna försäljningen av ett fickur häromdagen. Uret tog nästan åtta år att framställa och har ett namn; The Henry Graves Jr Supercomplication, tillverkat av Patek Philippe. Till och med allas vår Zlatan hade nog fått ringa ett par extra samtal för att hosta upp slutsumman, cirka 180 miljoner kronor. Det är även i runda slängar vad en väldigt bra van Gogh eller Monet betingar. Även om det möjligen jublades över det extraordinära slutpriset, så grumlades glädjebägaren av att säljaren, Shejk Al-Thani från Qatar, dog dagen innan försäljningen, endast 48 år gammal. Detta sänder säkert en chockvåg hos internationella auktionshus, eftersom shejken varit en av de absolut viktigaste köparna av förstklassiga objekt inom oerhört många områden. Mellan åren 1997-2005 var Al-Thani även Qatars kulturminister. Shejken befann sig i ekonomiska trångmål/tvister under senare år. Månne var det ångesten inför försäljningen av ett älskat föremål som drev honom bort från jordevandringen?

Tillbaka till Stockholm: Rovan, nr 164, är en ovanlig munsbit för samlaren av OS-memorabilia. Medfaren och därför lågt ropad; 700 kr. Baksidan är dekorerad med segelbåt. Den såldes för 2.600 kronor.

Kaplans klockkunniga killar lär få njuta av väldigt många fickur framöver. En av dessa är ju också Antikrundans nya klockexpert, Mikael Wallhagen. Jag törs inte drömma om hur mycket fickur som kommer upp till ytan efter Al-Thanis försäljning. Fickur och biblar förmodar jag redan innan världsrekordet var de vanligaste föremålen vid "Rundans" bedömningsbord.

Fokuserad klockman under visningen

När Hodinkee intervjuar Wallhagen på "Kaplans of Sweden" ställs frågan om Kaplans extremt ovanliga Daytona möjligen kan gå över en miljon, -och det är dollar som åsyftas. Wallhagen svarar likt en landslagscoach i fotboll, att man vill hålla förväntningarna nere och man är en liten nation, nåja -auktionshus i det här fallet. Christie´s sålde en närapå identisk klocka för ett år sedan i Genève. Då föll klubban på över en miljon dollar, drygt 7,4 miljoner kronor. Dessutom såldes en snarlik på Sotheby´s för ett antal år sedan för 500.000$, Man kan tycka att utropspriset på Kaplans of Sweden är något lågt? Dessutom är skicket på The Nasty One betydligt bättre än 2013 års Kaplansrekordur.

Kaplans klockchef Tony Frank (till vänster) i diskussion med presumtiv kund, framför RCO:n i säkerhetsskåp.

För ett fåtal klockor i katalogen finner man "Fördjupad information". Där förtas sakligheten något, Kaplans signum, av väl hårt säljpitchande formuleringar. Även om detta inte är en del av själva katalogiseringen, så låter det som om inlämnaren har hållit i pennan. Dessutom korrelerar de svenska respektive engelska versionerna inte alltid. Se exempelvis den för övrigt intressanta Halda Space Discoveryn. Den såldes för utropet, 59.000 kronor.

Nr 148, Halda Space Discovery, utrop 55.000 kr.

En favorit bland 70-talarna är Tag Heuer Autavia "Decompression" "Tropical". Troligen från 1973, samma år som herrar Bratt/ Guillou avslöjade det okända underrättelseorganet Informationsbyrån (IB). Den såldes för 46.000 kr, nästan fem gånger utropet.

Nr 95, Tag Heuer Autavia, utrop 9.900 kr.

Klockintresset och de ofta höga priserna som genereras kan liknas vid frimärkssamlande. Ett sökande efter det udda, avvikande, (möjligen felgjorda) och framför allt det, som så få som möjligt andra har. Att då kunna bära det på sin handled likt en nyligen nerlagd 24-taggad jämtländsk älg och visa upp det stiliga bytet, torde kunna vara en kick för somliga. Fick jag ihop den meningen? Tveksamt. Anyway, you get my drift...

À propos kick; kick ass kommer nog auktionsnummer 56 att göra med samtliga tidigare svenska klocknoteringar. Det har Day-Tony Frank svårt att dölja.

Fotnot:
Av någon för undertecknad outgrundlig anledning, så är det här med andrahandsförsäljning av begagnade handledsur något som nästan uteslutande gäller ur för män. Förvisso, damur existerar, men de genererar inga märkvärdiga andrahandspriser och heller inget större intresse. Ännu.

Klockapa kallas den person som är mer än vanligt intresserad av armbandsur. Antikmonologen känner inte till huruvida eller inte en kvinna kan etiketteras som dylik.

Källor:
http://www.hodinkee.com/blog/whats-selling-where-the-best-rolex-available-this-month-and-other-highlights-from-kaplans-of-sweden

http://www.christies.com/lotfinder/watches/rolex-an-extremely-rare-and-important-stainless-5731690-details.aspx#top
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/05/newmans-burnout-svenskt-klock-rekord.html
http://www.theartnewspaper.com/articles/One-of-the-worlds-top-collectors-Sheikh-AlThani-dies-suddenly-aged--/36262

måndag 10 november 2014

Första svenska rymdföremålet/ Genant Bytt är bytt/ Lauritz ångerrätt/ Ellfenbensstopp hos auktionshus/ Östersundsskandal/ Japanskt rekord

Tack vare astronauten Wally Schirras stora foto-intresse kom Hasselblad att bli det stora namnet för foto i rymdålderns barndom. År 1962 gick Schirra in i en fotoaffär i Houston och köpte sig en Hasselblad 500c. Sannolikt behöll han kvittot, för han tog nämligen med sig kameran, av Schirra ansedd som den bästa på marknaden, tillbaka till NASA där förberedelserna för uppskjutning av Mercury-Atlas 8 ägde rum.

Just den Hasselbladaren kan nu bli din. RR Auctions bjuder ut den till auktion den 13 november i Boston, USA. Den har till yttermera visso bevisligen varit med under ytterligare ett rymdäventyr; Mercury-Atlas 9. RR Auctions visar på ett oerhört ingående vis att detta verkligen är just den Hasselblad som varit med om två rymdfärder.

Proveniensen är solid med Schirras egna papper, diverse bevisande fotografier med mera. En närmast otrolig katalogisering, som måste ha tagit många dagars arbete i anspråk. En indikation på att man haft stora problem med förfalskningar av just kameror, men även av rymd-memorabilia, som är ett mycket hajpat samlarområde. Kameraförfalskningar har Antikmonologen tidigare diskuterat (se bloggen Like Leica).

Hasselbladsannonser fråm 1960-talet. Foto: RRAuctions

Nästa gång ni läser en svensk auktionshuskatalog med tillnamnet "Kvalitet-"), så fundera på hur lång tid auktionshusets experter/intendenter lagt ned på katalogiseringen av varje föremål. Floskeln att det var bättre förr, känns då nära till hands.

Alla NASA-astronauters ögon på Hasselblad. Foto: RRAuctions

Visst vore Världens första svensk(-a föremål) i rymden, -sorry mr Fuglesang, något att kunna beskåda på piedestal i upplyst monter i Sverige!? Varför inte på alldeles utmärkta muséet Fotografiska, i Stockholm? Vad säger herrar Per och Jan Broman och Sven Hagströmer?! Budgivning äger rum torsdag den 13 november, förvägsregistering krävs. Lägsta möjliga bud är 10.000 Us$. Sue Recks, kundansvarig på RR Auctions, förväntar sig dock ett slutpris på mellan 50.000-100.000 dollar, informerar hon mig.

Breaking news: Kameran sålde för fantastiska 275.000 dollar.
executive vice president at RR Auction.
“The camera was purchased by a well-known collector of space artifacts – someone that we believe will properly curate the camera for future generations,” said Bobby Livingston, executive vice president at RR Auction.

______________________________________

Antiksnack:

Cello av Backman, signerad 1748. Foto: Sotheby´s

Cellon som var med i TV4:s nya "antiksatsning" Bytt är bytt (BäB) är symptomatisk för det största problemet med programmet. Idén är att ett besökande par människor ska lyckas placera ett antal föremål i av programmet redan definierade prisklasser, mellan 5.000-500.000 kr. Lyckas besökarparet med detta, vinner de motsvarande summa som objektet är värt. Skoj ploj, om idén hade fungerat. Men, hur ofta är ett objekt värt exakt X kronor? Allt som oftast är en värdering avhängig en massa olika faktorer. Original eller kopia, skick, patina och framför allt hur ovanligt det är. Sedan är ju frågan om vem exakt som värdesätter ifrågavarande föremål och vilka förbindelser den personen kan tänkas ha till föremålet/ägaren inte helt ovidkommande heller...

Fakta: Cozio.com

Att en cello av Sven O Backman skulle vara värd 500.000 svenska kronor tycks vara ett pris satt av gubben i månen. År 2008 sålde Sotheby´s en dylik daterad 1748, för knappt £5.000. Har Bytt är bytt missat en nolla månne?

BäB understryker flamsigheten som signum för TV-program om antikviteter, vilket gör ont att konstatera. Jag trodde inte det var möjligt att sjunka under nivån för mer eller mindre regisserat skratt- och flams som SvT:s Antikrundan nuförtiden lagts på, men ack vad jag bedrog mig. Tidigare har jag upphöjt Brittiska Antiques Roadshow till rättesnöre och gör så även fortsättningsvis. Snälla programmakare och programköpare, gör något! Ämnet är det inget fel på, men uppläggen...

______________________________________

Antiques Trade Gazette, den 4 november 2014

Efter fällande dom vidrörande försäljning av illegalt elfenben säger chefen för Chiswick Auctions (CA) att han nu vill gå i bräschen för branschen i att sluta med försäljning av elfenben.William Rouse säger att CA nu slutar att hantera allt elfenben -oberoende av ålder- utom i de fall där materialet utgör mindre än 5% av ett helt föremål. Som exempel nämner han nyckelbrickorna på en byrå i övrigt helt gjord i trä.

______________________________________
*

Detalj av lackskärm av Shibata Zeshin, från 1883. Foto: Bonhams

Hela världens auktionshus bjuder över varandra på olika sätt, för att få in kinesiskt porslin till försäljning, eftersom det fortfarande råder stark hausse på området. Ändå togs första platsen prismässigt av Bonhams i London, som under Asia Week till allas förvåning sålde ett japanskt föremål som dyraste objekt; En sällsynt lackskärm som klubbades för £842.500, cirka 10 miljoner kronor, 10 gånger lägsta utrop. Att rekordet noterades för ett japanskt föremål kan naturligtvis också vara ett tecken på medveten auktionsplacering av de mest dyrbara kinesiska objekten i Hong Kong eller New York.

______________________________________
*

Att auktionshus om och om igen försöker sälja föremål som inte får några bud, blir enligt mitt förmenande vanligare. Jag ställer mig undrande till att man då inte konsekvent sänker värdering, respektive bevakningspris på föremålet som fallerar att sälja. Jag är själv intresserad av en målning på Bukowskis Market, som under ett par månaders tid lagts ut för femte(!) gången till exakt samma värdering och högst sannolikt exakt samma bevakningspris. Det är ju inte direkt bra reklam för objektet. Jag vill inte betala så mycket som bevakningen är satt till och uppenbarligen ingen annan heller.

"-Förresten, jag ångrar mig..!"

Lauritz har liknande problem, fast mer extrema. De tillämpar nämligen 1 4 dagars ångerrätt för alla, undantaget "professionella handlare". Något som mig veterligen -tack och lov- ännu är unikt i auktionsbranschen. Dessvärre har Antikmonologen fått indikationer från många håll på att detta missbrukas extensivt. På grund av Lauritz höga bevakningspriser så skaffar sig säljarna (ofta handlare) möjligheten att bjuda på sina egna föremål via bulvan (vän/familjemedlem), om uppnått pris inte är tillfredställande nog. Då kan handlarens vän Mr X, lägga vinnande bud, men därefter hävda sin ångerrätt, "...utan att ange något skäl". När ska Stockholms Auktionsverk (SAV) börja tillämpa ångerrätt? Lauritz ägarpar Sundström/Rode är mycket stolta över att ligga "i framkant" vad gäller modernisering av auktionsbranschen och likaså över ångerrätten, enligt initierade källor.

______________________________________
*

Knappt torrt "org målat", 2000-talspräglat "1700-1800 tal" -ish.

Häromveckan hölls ett lågvattenmärke till så kallad kvalitetsauktion i Östersund. Personerna bakom utmärkta bloggen St Olof var denna gång visselblåsare. Väl så! Ett trettiotal förfalskningar noterades, som utgavs vara äkta allmogeföremål med ålder. St Olof undrar om det rör sig om okunskap eller bedrägeri, från Östersunds Auktionsverks håll. Antikmonologen påstår att det är en i sammanhanget irrelevant fråga. Jag påstår mig inte vara kapabel att ta bort människors karies och sysslar därför heller inte med tänder.

Ifrågavarande auktionshus, Östersunds Auktionsverk, utsågs år 2009 till Årets Företagare i Jämtland Härjedalen, med från hemsidan saxad motivering:

”att de med gården som utgångspunkt utvecklat sitt företag från en liten auktionsbyrå till ett modernt framgångsrikt säljkoncept. Genom nytänkande och hög arbetsmoral och framförallt god service gentemot köpare och säljande kunder, har de byggt upp ett gediget förtroende på den nationella och internationella marknaden”.

När ska auktionshus som inte tar det ansvar som åligger dem, förstå att allt som är mer eller mindre bedrägligt kommer att slå tillbaka på alla aktörer i konst- och antikbranschen? Till slut föredrar folk platta paket från möbeljätten, hellre än att upprepade gånger bli blåsta.

______________________________________
*

Bukowskis och Stockholms Auktionsverk håller i dagarna sina "Contemporary/Nutida" auktioner. Visningarna är paradoxalt nog ett tecken på att handlarna är auktionshusens viktigaste inlämnare. En oerhört stor andel av allt utlyst verkar komma raka spåret från konsthandlare och en hel del möbler och konsthantverk ser ut att precis ha fått förpackningarna bortslitna. Hur länge håller detta? Notera ironin i att konsthandeln ber auktionshusen vara mellanhänder i försäljningen till slutkunden, som ofta redan är etablerad kund till konsthandlaren.

Joråsattsåere. Nu är det höst.

The self-imposed ban will be almost total, although it will exclude items - such as a chest of drawers with an inlaid ivory escutcheon - "where the total amount of ivory is less than 5% of the total material in the object". - See more at: http://www.antiquestradegazette.com/news/2014/nov/04/no-more-ivory-for-us-says-auctioneer-after-3200-fine/#sthash.e2H2rmPz.dpuf

Källor:
http://www.rrauction.com/The-First-Hasselblad-and-Zeiss-lens-in-Space.htm
http://www.antiquestradegazette.com/news/2014/nov/04/no-more-ivory-for-us-says-auctioneer-after-3200-fine/
http://www.lauritz.com/sv/aangerraett/a177/7/5/
http://sanktolofs.blogspot.se/2014/11/lagvattenmarke-nar-ostersunds.html
http://www.ostersundsauktionsverk.com/Auction/
https://www.bonhams.com/press_release/17852/
http://www.auctioncentralnews.com/index.php/features/auction-houses/13603?utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed%3A+ACNlatestnews+%28Auction+Central+News+-+Latest+News%29