tisdag 30 april 2019

Ny SKAF-skandal, Antikrundan appar vidare och lilla Brösarp dominerar

SvT:s Antikrundans "höjdpunkter" vintern 2019:
Knut frågar Kronprinsessan Victoria med idogt hoppande ögonbryn om Kronprinsessan har någon favoritexpert i Antikrundan. Den graden av självgodhet och förmätenhet är onekligen svårslagen. HAR NI LADDAT NER APPEN? Musikpålägg! Elvatusen! Då måste vi kraaamas! HAR DU LADDAT NER APPEN?!? In med KNUT! APPEN. Har NI den?? Men han är ju SÅ SNYGG! Har NI APPEN? Musik! Den här silverpjäsen är värd 76.000 kronor. KRAAAM på dig! Vilket LOPPISFYND! Musik. In med Bronis röst. Sufflera Knutte!! Har DU laddat ner APPEN? Fördumningen galopperar i dödens, den travar inte.

Pernilla Månsson Colt, Anne Lundberg och Magnus Broni gör nu ett program som är så långt ifrån det Brittiska originalet det går att komma. Eller? Kanske står väggkalender med samtliga experter lättklädda på tur? Då kan man med hjälp av APPEN gissa vilken typ av underkläder respektive expert föredrar? Bara en tanke.

NEJ, Antikrundan. Dags att hitta nya researchers! Kejsare Qianlong regerade mellan 1736-1795. Vad får ni allt ifrån? Spotify och Google? Källgranska! Eller hitta duktigare konsulter. Vi finns! :-)

Nej, Antikrundan. Kejsare Wanli regerade mellan 1573-1619. Svenska folket tror på er så skärp er.
---------------------------------------------------------------------------------

Äntligen har jag fått till ett besök på Brösarpsmässan! Det krävdes en flytt till Skåne för att det skulle bli av och väntan var väl värd det. Vilken skön mässa! Liten, intim och föremål av genuin karaktär. Total frånvaro av någon känsla av bajsnödighet, om uttrycket ursäktas. Opretentiöst, och ändå bara så rätt. En fantastisk antikmässa i lilla Brösarp, runt 700 invånare, i Skåne. Hur gick det till, att få tusentals människor att vallfärda under ett par dagar? Eldsjälarna bakom mässan lär vara anledningen till den 26-åriga succén, med nestorn varandes Jan-Erik Öhgren samt Christian von Grothausen.

Thomas Schulman Antikviteter hade en trevlig monter a lá mancave, med allt från däckstol i mahogny till bättre skandinavisk konst. Schulman åker med glädje från Helsingfors till Brösarp för att delta.

 Alltid högkvalitativa Galleri Donner i säljartagen(?) framför ett av mässans vackraste föremål, ett sublimt 1700-tals kakelugnsimiterande skåp (i trä). Donner och Schulman delade monter.


Lena/ Lenkos bygger monter. Alltid roliga och känsligt utvalda föremål hos henne. Idog mässutställare!

Mässans i mitt tycke snyggaste monter, mest byggt på fantastiska föremål, med spralliga Sverige-vännerna, paret Bo och Annette, Riisgaard och Hjorth Antikviteter från Danmark. Inredarnas våta dröm.

Kallmålade Wienerbronser en masse och ett ymnighetshorn av annat godis. Bo hade samlat i många år och nu beslutat för att sälja. Kvalitén på denna samling var outstanding! Ett samlarområde som för övrigt till stor del idag är förstört av förfalskningar. Något Bo också konstaterade lakoniskt.

Ytterst udda föremål till salu hos Chesterman & Dotter från Hammenhög; en vette föreställande en orre, sannolikt 1800-tal, men med de något bisarra tilläggen, två hullingförsedda små järnspjut. Min teori är att det var någons fantasi om att en "kroknäbb", rovfågel eller större uggla alltså, som skulle slå orren i tron om att få ett skrovmål. Men i stället spetsas av spjuten och kunna dödas av vettens ägare. Jag gissar att idén aldrig bar frukt. 
När en 1700-talssoffa har en stoppning/stomme av finaste skinn som visas ovan, då tar man bort kuddarna för att visa härligheten! Till salu hos hårt arbetande Bergtagen Design från Sala.
Vad kan vara härligare än att höra två eldsjälar till handlare upphetsat låta två 1700-tals halmaskar mötas, för första gången sedan tillverkningen, någon gång samtidigt med franska revolutionen? Jan-Erik Öhgren i samtal med Déjà Vu Antik från Uppsala. De kände båda till konstnären bakom de vackra halmaskarna; Johan Martin Rommert från Ronneby.

Att gå runt på Brösarpsmässan och lyssna på all kunskap och kärlek till föremålen är stort. Melankolin är dock aldrig långt borta. Flera av de äldre handlarna, kunskapssprängda, uttrycker uppgivenhet när de konstaterar att ingen i familjen kommer efter, för att ta över verksamheten...

Ett annat ämne som diskuterades både i Brösarp och i Älvsjö är Älvsjömässans korta inflyttningstid. Flera utställare har hoppat av Älvsjö av detta skäl. Hasse Larsson från Halmstad är ett exempel på just detta. Han har alltid haft fantastiska montrar i Älvsjö, men det är historia nu. Då får man åka till Brösarp i stället! Sten i Mellerud är ytterligare en handlare som har fantastiska föremål med hög kärleksfaktor. Sten ställer dock fortfarande ut i Stockholm.

Hasse Larssons som alltid spännande monter. En odyssé bland mässingsstakar från 1500- 1700-tal, exotisk tamburmajor och höghjuling för barn, som cyklades iväg första öppningsdagen.

Mässlokalerna har varierat genom åren. Nu står utställarna på tre olika platser, med ett par minuters promenad mellan. En byggnad innehåller också möbelkonservatorer, kakelugnsbyggare och byggnadsvård. Jag längtar redan efter nästa mässa!

Förvisso dyker katter upp även bland brösarpshermelinerna, så faktiskt också denna gång. Men -till skillnad från nedanstående historia; i Brösarp bad man utställaren ta ut felande objekt så fort de(t) dök upp, -och förhindrade därmed eventuella upprörda känslor/skandaler, -utställaren möjligen undantagen.
__________________________________________________________



Thomas Ekström, stolt vinnare.

Fredagen den 26 april gick ett mail iväg till SKAF:s (Sveriges Konst- och Antikhandlareförening) cirka 51 medlemmar. Avsändare var föreningens ordförande; Silvernestor Jan Ribbhagen.

Flera fåglar viskade till Antikmonologen, som råkar vara ornitolog, om detta mail. Det ser i sin helhet ut som följer:

"Till medlemmarna i SKAF

Som flera av er kanske har uppmärksammat har det pågått diskussioner om
det bord av Uno Åhrén som Stockholm Modern/Thomas Ekström (invald som
medlem i SKAF på prövoår i början på 2019), presenterade på Antikmässan
i februari.
Bordet av Uno Åhrén som varit utställt på Världsutställningen i Paris
1925 salufördes på Antikmässan som om det vore originalskick. Efter
Antikmässan har det framkommit att bordets skiva är nytillverkad på
uppdrag av Thomas Ekström.
Att föremål är restaurerade eller kompletterade är inte felaktigt, men
skall tydligt framgå i den information som ges till kunder och andra
intresserade.
Stockholm Modern/Thomas Ekström har under och efter Antikmässan medvetet
undanhållit uppgifterna om att bordsskivan är kompletterad. Han har
också på direkta frågor från styrelsen undvikit att svara vilket
föranledde styrelsen att bjuda in Thomas Ekström till ett möte där han
själv fick redogöra för bordet.
Den uppstådda bristen för förtroende skingrades inte under mötet utan
styrelsen ser
fortfarande allvarligt på det sätt som Stockholm Modern/Thomas Ekström
valt att kommunicera om bordet av Uno Åhrén och den nytillverkade
bordsskivan.
Som konsekvens av detta har styrelsen fattat beslutet att inte låta
Stockholm Modern/Thomas Ekströms provmedlemskap i Sveriges Konst  &

Antikhandlareförening övergå i ett ordinarie medlemskap utan istället
med(sic.) avsluta medlemskapet.
Styrelsen vill passa på att påminna föreningens medlemmar om att vikten
av moral och etik(sic.) är grundläggande för medlemskap.
Styrelsen vädjar och uppmanar samtliga medlemmar till att förstå den
yttersta vikten av transparent föremålsinformation och att arbeta för
trovärdighet men likaså kollegial trevnad.
På årsmötet som är planerat till tisdagen 14 maj 2019 kommer styrelsen
att tala om föreningens regelverk kring överträdelser av etik och moral,
transparens och trovärdighet. (sic.)
Återkom gärna till undertecknad om ni har frågor eller funderingar.
Vänliga hälsningar
Ordförande
Jan Ribbhagen"



Foto: Stockholmsmässan.

Reflektioner kring mailet; 
Oj, har det pågått diskussioner kring Åhréns bord sedan Älvsjö Antikmässa!? Det är endast dryga två månader sedan mässan ägde rum. Många måste ha haft dubier redan i ett initialt skede.
Oj, har SKAF ett "prövoår"? Det var sannerligen en nyhet.
Oj, vilka hårda formuleringar från Ribbhagens/Styrelsens(?) sida. Exempelvis: "Efter
Antikmässan har det framkommit att bordets skiva är nytillverkad på
uppdrag av Thomas Ekström"; Inte en millimeter till övers för ifrågasättanden.



Bild från den svenska moderna boudoiren på Parisutstännigen Arts Decoratifs 1925. Ifrågavarande bord skymtar till höger, framför dagbädden. Från Stockholm Moderns instagramkonto.

Den 8 februari, veckan före Antikmässan i Älvsjö, skrev Thomas Ekström, personen bakom Stockholmmodern, under kontot  "stockholmmodern" på Instagram om Uno Åhréns bord
:
"A designhistorian scoop, the lost table from #UnoÅhrén’s boudoir at the Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes 1925 ( #parisexhibition1925 ) will be presented and for sale by stockholmmodern as one of the objects of the desire we will present at the Stockholm International antique fair next week. Manufactures by #ABMobilia and #HermanBergman this #sthlmmodstock piece have though(sic.) to be missing since it was sold at #NordiskaKompaniet’s gallery in Paris in the late 1920’s. And it was not until recently it was brought back from France to Sweden. Take the chance to see this amzing(sic.) table from #theholygrail of swedish designhistory. 🙏 DM for details".

Antikmonologen pratade med Thomas Ekström (TE) per telefon måndagen den 29 april.
Jag frågar vad han har för kommentar till SKAF:s uteslutande och till det faktum att bordet salufördes som varandes i originalskick i Sveriges största och möjligen exklusivaste Antikmässesammanhang.
-Bordet såldes före mässans öppning. Jag fick inte diskutera bordets skick, både på kundens och konservatorns begäran.
Personen som utförde arbetet på bordet -Ekström vill inte säga vem- ville inte stå för detta, men ändrade sig i ett senare skede. Köparen av bordet har hela tiden varit fullt införstådd med att bordsskivan var utbytt, understryker Thomas.

Ekström påpekar att han inte vill bli omskriven. Något Antikmonologen har förståelse för. Desto större anledning att räta ut frågetecknen från början.

Om man sex dagar före Mässan med stort M utmålar ett föremål i ens ägo som "the holy grail of Swedish designhistory" och skriver att [det] "will be presented and for sale… at the Stockholm International antique fair next week", så bör man förvänta sig extremt högt ställda förväntningar på autenticitet och korrekt katalogisering samt dito marknadsföring.


Egen Oscar.

Problemen med 2019:s vinnardyrgrip är flera och lägger sig på en nivå lägre än Kristianstads vattenrike. Vilka utser Collector Awards (CA), som man möjligen något o-modest kallar "Antikbranschens alldeles egna Oscarsgala"? Följande grupp, enligt Antikmässans infosida:

Ej uppdaterad lista sedan 2018. Någon annan jury finns ej angiven, så vi får anta att Lars-Yngve, som gick bort 2018, faktiskt sitter på väl vald plats annorstädes och skakar på huvudet åt eländet. (Stark supporter till Antikmonologen som han var).

Juryn utgörs av idel kända Antik-habitueer. Så till den grad att det blir till en stor soppa. En stor Ryggkliarklubb av vänner och -sannolikt även- mindre goda vänner. Varje år ska nya människor spotlightas, kindpussas och upphöjas. I denna lilla bransch torde diskussioner, avund eller missunnsamhet och gamla affärer i många fall utgöra hinder högre än Kebnekaise. -Eller tvärtom; medvind och utförslöpor. Juryn utgörs av ett gäng duktiga antik- och konstkännare som i flera fall korsat vägar och umgåtts sedan 1970-talet. Så mycket kunskap skall finnas i juryn att Olle ska motas långt innan grinden skymtat, det vill säga att eventuella felaktigheter skall upptäckas i ett tidigt skede. Att sedan juryn utser ett föremål till "Årets Dyrgrip" med pukor, trumpeter och kindpussare i kö bakom filmteam, bloggäng och journalister; Då ska man jädrar i min lilla låda ha torraste fnösket på och runtom fötterna. Att det mycket hårt formulerade mailet till SKAF:s medlemmar är undertecknat av Jan Ribbhagen, ordförande i SKAF, tillika jurymedlem i Collectors Awards, gör ju inte direkt affären mindre delikat.

Borde inte juryn för Collectors Awards ha upptäckt den nya bordsskivan, särskilt beaktande nominering till mässan mest upphöjda föremål? (Detta sagt utan att själv ha sett bordet, annat än på bild). Att ingen av de elva(?) experterna i CA:s jury sagt ifrån är ytterligare en spik i kistan, på väg mot Kungens Kurva och de platta paketen. På kistan står det "förtroende" skrivet.

Syftet med Collector´s Awards är att främja konst- och antikbranschen stod det visst någonstans.


--------------------------------------------------------------------


--------------------------------------------------------------------

Fotnoter:
Att Antikmonologen publicerar ett internt mail kan möjligen ifrågasättas. Då bör påpekas att undertecknad har kontaktats från flera håll, av ett flertal medlemmar och flera andra, om innebörden i detta mail. Dessa källor/personer anser uppenbarligen att mailet och/eller innehållet i detsamma har allmänvärde och ska läsas utanför kretsen av de 51 medlemmarna.

Att ett föremål ställs ut på en större mässa eller lånas till en utställning i så kallat "finare sammanhang" är oftast starkt värdeförhöjande och ett känt faktum för aktörer i konst- och antikbranschen. Dock ska "allt vara till salu" på Antikmässan. Det är en etablerad Antikmässedevis sedan många år.

Thomas Ekström delade monter med Richard Thunér under Älvsjö Antikmässa 2019.

Thomas Ekström har delgetts ovanstående text och även till dels redigerat den.