Moderna auktioner och gammal Dalekarlia-kuse

Innevarande vecka ska moderna föremål för många miljoner klubbas. Bukowskis säljer måndag-tisdag 925 utrop uteslutande(?) konst och konsthantverk från 1900-talet. Topparna i auktionen utgörs av samlingen efter paret Bo och Margareta Lindh. Praktverk som dessa ses ytterst sällan i svenska sammanhang. Originalkonst av giganter som Picasso, Legèr, Rouault och Chagall köptes av paret Lindh i Europa under 1900-talets tredje kvartal. Bo Lindhs förmögenhet grundade sig i morfaderns bilhandel; Sveriges första.

Nr 370, blå och glad Chagall, 4.000.000- 6.000.000 kr.

Mest märkvärdig och idiosynkratisk för Marc Chagall är den vackert blå blandtekniken "Le reve de Chagall sur Vitebsk", i relativt stort format, 84x77 cm. Den ropas för 4-6 miljoner kronor. Det skulle förvåna mig om den inte går som tåget; Chagall trippel bigger extra allt. Värme, glädje och enkel, sexig blå surrealism. Tåget torde dock hastigt tuffa ut ur Svea Rike. Personligt brev från Chagall till Bo Lindh medföljer tavlan. Bara en sådan sak! (Chagallen klubbades för 7,5 miljoner kronor)

Erixsonsk familjeidyll i Saltsjöbaden, under orostider.

Spännande att se om inte helt lättsålda monumentalverket Nr 40, Målarens hus av Sven X:et Erixson finner en köpare också denna gång. Detta blir minst tredje auktionstillfället sedan sent 1990-tal, som den fantastiska målningen bjuds ut. Känd konsthandlare har också ägt verket. Hus eller våning men nog inte lägenhet torde vara nödvändig förutsättning för -i dubbel bemärkelse?- lyckad placering. Den tredelade pannån mäter nämligen 2,5 meter i höjd gånger 3,6 meter i bredd. Lite ögonfägnad, Herr Birnbaum och Moderna Museet? Eller är det för "publikt", som man säger om storsäljande viner i stora massans folkliga smak? Klubbad över utrop för 900.000 kronor. Var hamnar den? Breaking news: Antikmonologens spekulationer blev "bang-on-target". En anonym 100 år gammal födelsedagsfirare köpte målningen och donerar den till Moderna Muséet. Månne läser 100-åringen Antikmonologen?! Grattis svenska folket och andra besökare! Den hamnar på absolut rätt plats.

Bengt Lagerkvist 1926-2013, foto: SvT

Tavlans senaste ägare var ingen mindre än Bengt Lagerkvist, som många av oss konstvetare som utbildats i Stockholm de senaste 20-30 åren sannolikt gnuggat axel eller kalufs mot. Det power-nappades nämligen i bänkraderna ibland, under många tisdagsföreläsningar ute på Frescati.

Lagerkvist var känd och respekterad som regissör men för många kanske mest känd som trygg och lugn konstpratare i underbara finstämda SvT-programmen Konstalmanackan/Konstpausen/Konstverk berättar. Korta program där Bengt talade i kåserade form om ett eller ett par konstverk på sitt oefterhärmliga sätt. Helt utan vilda musikpålägg eller tjoande och tjimmande och osäkra skratt. Jo, det är faktiskt sant! Jag är övertygad om att hans program betydde mycket för mitt eget starka konstintresse. Jag ångrar innerligt att jag aldrig approcherade honom och gav honom min respekt, någon av alla gånger vi sågs på Konstbiblioteket, universitetsbiblioteket eller Mariatorget. Vila i frid eldsjäls-Bengt. Må du för evigt omges av stor konst.

Snart i en hage långt ifrån dig?

På Stockholms Auktionsverk hålls nog andan av många bland personal, säljare och övriga förståsigpåare vad gäller de så kallade Arctander-stolarna, som utgör fyra av totalt 1055 utrop. Stolar som de senaste få åren haft låga utrop och formligen exploderat i pris (se tidigare diskussioner: Kaplans kronologiska). Ikea eller ej, det är nog första gången jag hör ett auktionshus möbelavdelning; ett distinkt bäää..! Underligt att konkurrenten Bukowskis inte har något får till salu. -Förlåt, stol. (Nr 55 klubbad för: 210.000 kr, nr 56: 230.000, nr 78: 6.000 och nr 80: 160.000 kronor)

Finsk 27 cm:s nasse.

A propos djur så säljer Auktionsverket bland annat också en helt underbar gris, utrop nr 570, i delvis glaserat stengods, som tidigare ägts av vår stora allkonstnär Tyra Lundgren. Grisen, -spargrisen faktiskt, är definitivt den finaste dylika jag någonsin sett. Upphovsmannen är Michael Schilkin vid Arabia i Finland, 1940-tal; och slutpriset hamnar näppeligen inom utropets 30.000-40.000 kronor, utan ännu högre. Schilkin är het som nyligt blåsbälgad björkglöd och spargrisar är inte ett oviktigt samlarområde. Även om det kanske är opassligt med tanke på att Nokias mobilavdelning i princip gick upp i rök dagarna innan grisen ska få nya -eventuellt finska- slantar att vakta. En reflektion om katalogiseringen av Schilkins fin-svin; Ingen kommentar om huruvida eller inte den är signerad av Schilkin/Arabia och heller ingen bild av undersidan i katalogen. Varför? Om den nu inte är signerad utan endast attribuerad till konstnären så ska väl det uttryckligen stå i katalogen? Klubbad för 26.000 kr. Grundat på ovanstående resonemang, gissar jag att grisen var osignerad och därför inte blev så dyr.

Båda Stockholmshusen erbjuder riktigt fina auktioner. På onsdag vet vi hur konstmarknaden mår. Möjligen är stämningen något mer orolig än vanligt på grund av nyligen publicerad bok (Samlarna och konstens miljonaffärer) om just Konstmarknaden och dess (irr-)färder, skriven av ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt. Rykten florerar om effekten av denna bokpublicering. Jag hoppas få anledning att återkomma i ämnet.

Elitloppsvinnare?

Ett djur som ej längre kan köpas är dalahästen som ropades för 5.000 kr hos Dalarnas Auktionsbyrå i går, söndag 27 april; "Dalahäst, 18/1900-tal, höjd 23 cm". Klubban föll på 52.500 kronor, med tillkommande avgifter på dryga 10.000.

Den kände Dalahästkonnässören med mera, Staffan Hägermark, säger att det rör sig om en häst från Dalarna, snarare än en dalahäst. En nog så viktig distinktion för en häst som utgör en viktig del av dalahästarnas förhistoria, troligen gjord under det tredje kvartalet av 1800-talet, avslutar Staffan.

Tack för kunskapen bäste Staffan. Kunskap är makt. Delad kunskap är fred och respekt. Vill åtminstone jag tro.


Fotnoter:
Power nap; intensiv(?) och oftast kort sovstund.

Källor:
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/578/370-marc-chagall-le-reve-de-chagall-sur-vitebsk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Lagerkvist
http://auktionsverket.se/auction/modern/2014-04-28/search/?q=arctander
http://auktionsverket.se/auction/modern/2014-04-28/570-michael-schilkin-skulptur-arabia-1940-tal/ 
http://www.svt.se/kultur/anonym-hundraaring-donerar-rekordmalning

Bruun Rasmussen skadeskjuten elefant

Det stora danska auktionshuset Bruun Rasmussen (BR) blev under måndagen (14 april 2014) dömt till böter på 75.000 danska kronor, för att inte ha levt upp till regelverket för handel med noshörningshorn och elfenben från elefant.

Bruun Rasmussens högste höns, Jesper Bruun Rasmussen, 75.000 fattigare. Foto: Liselotte Sabroe

Östre Landsret dömer BR för att under 2011 ha bjudit ut två noshörningshorn och tre betar från elefant, utan att ha erforderliga försäljningstillstånd. Köbenhavns Byret kom fram till bötesbeloppet 14.000 kr. De omstridda föremålen kom dock aldrig under hammaren utan drogs tillbaka från auktionen, eftersom man uppmärksammades på bristande tillstånd.

I Byretten krävde åklagare Charlotte Møgelhøj en bötessumma om 100.000 kr, på grundval av att det inte var första gången auktionshuset bröt mot reglerna om handel med utrotningshotade djur. Köbenhavns Byret menade dock att detta icke var en förvärrande omständighet eftersom Bruun R inte var dömda i det första målet, då de två noshörningshornen och tre elefantbetarna bjöds ut.

Är det värt det, Jesper Bruun Rasmussen? Foto: Dave Robertson Trust

Till yttermera visso blev år 2012 Bruun Rasmussen dömda till att betala 50.000 kronor för att ha sålt ett noshörningshorn och därmed ha överträtt Washington-konventionen. Endast när myndigheterna har givit tillstånd i relation till Cites-konventionen får exempelvis noshörningshorn säljas. Boten från 2012 blev emellertid nedsatt till 10.000 i Östre Landsret.

Bruun Rasmussen erkänner att de inte undersökte certifikaten för försäljning av noshörningshorn tillräckligt noggrant.
-Vi har utfört ett procedurfel, då vi inte checkade certifikaten tillräckligt väl och det har Landsretten bedömt till 75.000 kronor och vi håller med om att vi då borde ha kollat upp certifikaten bättre, säger auktionshuset administrative direktör Jakob Dupont till nyhetsbyrån Ritzau. Världsnaturfonden (WWF) har tidigare riktat mycket hård kritik mot Bruun Rasmussen, som av WWF beskylls för att ge krypskyttar ett incitament till att döda utrotningshotade djur. (Allt ovanstående är fritt översatt av Antikmonologen, baserat på Danmarks Radios text. Länk nedan).

Världens största landlevande däggdjur. En tjuvskjuts var tionde minut. Alla elefanter är borta om ett tiotal år om detta fortsätter. Är det värt det? Foto: Friedkin Conservation.

Att auktionshus fälls för artbrott eller liknande är mycket ovanligt. Följande publicerades av Helsingborgs Dagblad den 22 februari 2008:
Detta år dömdes det som då hette Anders Antik/Bruun Rasmussen(!) att böta 14.700 svenska kronor för att ha brutit mot förordningen om skyddet av vilda djur och växter. Företaget accepterade strafföreläggandet och slapp därmed åtal.

Auktionshusets dåvarande VD Håkan Olsson polisanmäldes för att ha sålt föremål gjorda av utrotningshotade djur. Det handlade bland annat om ett schackbräde av elfenben, uppstoppade rovfåglar och en ask gjord av sköldpaddsskal och elfenben. Enligt auktionshusets egen katalog var en del av föremålen tillverkade på 50- och 60-talen.

Polisanmälan gjordes av en advokatbyrå i Stockholm i syfte att visa på det orimliga i lagstiftningen, som omfattar även gamla föremål. Efter anmälan har auktionsfirman blivit försiktigare och tar enligt VD:n inte in något om det inte finns intyg från Jordbruksverket. (Detta har uppenbarligen Bruun Rasmussen glömt år 2014. Antikmonologens anmärkning).

----------------------------------------------

Antikmonologen har i ett stort antal bloggar diskuterat problematiken kring fortsatt försäljning av framför allt elfenben, som med största sannolikhet är tillverkat/arbetat efter år 1947. -Året som satts som gräns för vad som är lagligt kontra olagligt, enligt Cites-konventionen. Se exempelvis: Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig -TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk. Miljöåklagare Åse Schoultz har beslutat att åtala företaget Uppsala Auktionskammare -inte en enskild person- för artbrott, brott mot miljöbalken. Undertecknad är av Uppsala Auktionskammare bannlyst för försäljning och köp, sedan bloggar om deras dubiösa/bristfälliga katalogisering av orientaliska föremål publicerats. Något som Antikmonologen upplystes om svart på vitt i mailform. Se texten: Uppsala Auktionskammare avslutar affärsrelation.

Åtalas för artbrott. Foto från UAK:s hemsida den 15 april 2014.

Antikmonologen har till yttermera visso kunnat påvisa flagrant felkatalogisering av stora elfenbensfiguriner med påhittad proveniens hos ovan diskuterade auktionshus Bruun Rasmussen och även uppenbara felaktigheter hos danske konkurrenten Lauritz: Elefantdöd- inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen.

Även om inte stora auktionshus bryr sig, så tror jag att deras kunder gör det. Dags att polera logotyperna lite hårdare och ta en lunch med mediakonsulterna, -igen?

De säger att pengar inte luktar. I beg to differ.

Fotnot:
Antikmonologen diskuterar i tidigare bloggar extensivt skälen till tjuvjakt av noshörning, elefant med mera.

Källor:
http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2014/04/14/0414130740.htm
http://hd.se/landskrona/2008/02/22/boeter-foer-att-ha-saalt-elfenben
http://www.unt.se/uppsala/auktionskammaren-atalas-for-artbrott-2753423.aspx 
http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/Oevrig_kultur/2014/01/13/0113125356.htm

Mäktig konst, Magnus Karlsson

Häromkvällen bjöds vernissage hos Galleri Magnus Karlsson. Gott om besökare, trots vacker vårkväll. Namnet på utställningen är 2014- en aktuell utställning.

Gallerist Karlsson gestikulerar framför olja på duk "Typ XIV" av Tommy Hilding

Aktuell är den sannerligen (även om all konst inte är anno 2014) med följande laguppställning imponerande konstnärsnamn: Maria Nordin, Richard Johansson, Lisa Jonasson, Kent Iwemyr, Thomas Broomé, Sara Vide-Ericson, Tommy Hilding, Ulf Lundin, Dan Wolgers, Susanne Johansson, Carl Hammoud, Lars Arrhenius, Karin Mamma Andersson, Klara Kristalova och Jeff Olsson.

Dan Wolgers Kropp (I-III), 2014. I fonden Hildings 6 meters(!) olja Typ XIV.

Dan Wolgers installation, med närmast obligatoriska före detta skolglobshållare till synes provisoriskt utställda på tapetbord, utgör centrum i största rummet. En tanke slår mig; undrar hur många falska wolgersverk vi kommer att se om ett antal år? Proveniens, papper och kvitton blir absolut nödvändiga formalia vid framtida ägarbyten.

Oerhört kompetenta konstkritikern Sophie Allgårdh framför The Drainers av Thomas Broomé (akryl på duk) (Notera exempelvis skriften "CARPET" på golvet)

Karin Mamma Andersson, Sun Dial, akvatint/etsning.

Karin Mamma Anderssons Sun Dial är möjligen ett självironiskt självporträtt, fyllt av självinsikt. Säg bara inte selfie. Att så hårt ha burits upp nationellt och internationellt torde vara nog så betungande för en skapande själ. Referenserna till Botticellis Venus födelse är uppenbara, där Venus är den omsvärmade och uppblåsta, åtminstone rent bildligt. Står Mamma Andersson i frusen -icke-skapande- kontraposto på piedestal, avbildad mot Nordstjernan, -symbolen för Sverige? 

Besökare mellan The Glue Cabinet (akryl på papper) och Reel World (akryl på duk), båda av Thomas Broomé.

I övrigt har jag efter ett par dagar fortfarande knappt hämtat mig efter genomslaget av Thomas Broomés minutiöst arbetade konst och tekniker. Vid en första anblick och på avstånd, verkar hans konst mest som andras. Närmare betraktat blir anslaget etter större. The Drainers (ovan), består av en duk vars motiv utgörs av orden för respektive avbildat objekt på engelska, mer eller mindre tätt upprepat och ihopskrivet.

Not to Touch the Earth, akryl på duk

Som alltid, är kontexten-sammanhanget avgörande för upplevelsen. Ett konstverk, vilken formen än utgörs av, upplevs alltid olika beroende på förförståelse och kontext. Broomés utställning betitlas Pieces of Andy och refererar delvis till en auktion på Sotheby´s i New York 1988, där allkonstnären/"geniet" Andy Warhols kvarlåtenskap bjöds ut. Warhol, manisk samlare av dyrbart och vardagligt, hade samlat på sig absurda mängder ting och auktionen bestod av över 10.000 föremål.

Detalj av Not to Touch the Earth

Broomé utmanar betraktarens perceptionsförmåga och gör sin konst till redan samlad/betraktad/katalogiserad och såld, innan röda prickar ens haft möjlighet att dyka upp. Akryl på duk är tekniken enligt utsago, trots träsnittets alla signum. Ett av Broomés verk är en sida ur själva auktionskatalogen från 1988. Eller är det det?

Katalogsida till salu?

Pieces of Andy är en spin-off likt den av Bengt Ohlsson utvalde Gregorius utknoppad ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Fredsgatan 12 är adressen. Sista datum är den 4 maj (Broomé) och 18 maj för resten av gänget. Men skynda, för en svärm röda prickar är redan på plats.

Fotnoter:
Röd prick placeras ofta som klistermärke invid sålt objekt.

Venus födelse, Sandro Botticelli, 1486 (Wikimedia)

Källor:
http://www.gallerimagnuskarlsson.com

Konstig konst i Norrköping

Bukowskis Norrköping erbjuder oss chansen att köpa en monogramsignerad Olle Hjortzberg (1872-1959), nr 517468. Hans konst är väldigt uppskattad sedan många år.

"Olle Hjortzberg, olja på pannå, monogramsignerad och daterad 39"

Utropet är satt till 12.000 kronor. Den möjligen inte särskilt svårkopierade monogramsignaturen av Olle Hjortzberg på denna målning ser i enorm uppförstoring ut så här:

?

En typisk olja av Hjortzberg kan se ut som följer (såldes för 381.250 kronor av Buk, förvisso i större format).

OH, olja, signerad 1942. (Foto Buk)

Denna målning utgör ett fullgott exempel på Hjortzbergs intresse för ljus. Intressant nog är den utförd 1942, tre år efter vår trumpetblommemålning. (Ett vanligt argument är att konstnärers senare alster ofta är av haltande kvalitet).

Hjortzberg arbetade inte sällan med palettkniv och var mästerlig tekniskt sett, med ett stort intresse för ljusdunkel-skildringar och anses som en av 1900-talets skickligaste blomstermålare, för att inte säga den skickligaste.

Uppdrag gransknings granskning...

Skulle ni ändå inte falla för Hjortzberg-"frestelsen", så har ni även möjlighet att köpa en oljemålning signerad av konstnären Bengt Lindström (1925-2008), nr 512729. Återigen, enligt Bukowskis Norrköping.

"Bengt Lindström, olja på duk, signerad"

Möjligen har Expertstaben på Bukowskis i Norrköping inte sett Uppdrag Gransknings inslag om Alaska-Håkan och den flodvåg av falsk konst försedd med Lindströms signatur som sköljt -och sköljer över Sverige? Eller staben av diverse människor aktiva i branschen För fångst av bonde. I telefonkontakt med intendenten Lina Olsén på Bukowskis i Norrköping får jag reda på att Lindström-oljan enligt inlämnaren varit i samma familjs ägo i 30 år. Om Hjortzberg kan inte Lina säga något mer än det som anges i katalogen (på nätet).

?

Vad Bengts hustru Michéle skulle anse om Norrköpingsansiktet av Lindström är åtminstone för mig inte svårt att gissa. Vad Bengt tycker om ifrågavarande målning sittandes på sin molntuss, lämpar sig gissningsvis inte att sätta på pränt. Att däremot förment professionell personal på Sveriges största auktionshus kallar detta för ett originalverk lämnar eeh... -övrigt att önska.

Jag tror att ovan diskuterade målningar har sålts till fantastiskt bra kompis-priser ur bakluckan på fyr-hjuliga fordon. Priserna var troligen fantastiskt låga eftersom affärerna sannolikt var snabba.

Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara.

På engelska säger man It´s a dirty job, but someone's got to do it. Vare sig du är avlönad intendent på ett auktionshus eller antikbloggare.

Trevlig helg, med eller utan Alaska-filter.


Fotnoter:
Med "Laissez faire" åsyftas ibland en obrydd och nihilistisk låt gå-attityd i allmänhet, oftast med en nedsättande innebörd (Wikipedia).

Om båda diskuterade verk är inlämnade av samma person är okänt. I skrivande stund har "Hjortzberg-oljan" fått tillräckligt högt bud för att bli såld, däremot ännu inte "Lindströms olja". "Hjortzberg" såldes för 9.600 kronor och "Lindström" såldes för 25.003 kronor.

Källor:
https://www.bukowskismarket.com/sv/517468-olle-hjortzberg-olja-pa-panna-monogramsignerad-och-daterad-39
https://www.bukowskismarket.com/sv/512729-bengt-lindstrom-olja-pa-duk-signerad
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/554/56-olle-hjortzberg-angsblomster
http://www.svt.se/ug/konst-1