Julefrid

Kära läsare. Ha en riktigt Fröjdefull och Fin Jul!
Merry Christmas, Gladelig Jul, Joyeux Noel, Feliz Navidad, Frohes Weihnachten, Hyvää Joulua etcetera..!
Må ni omges av Äkta Konst och Porslin, odopad skinka, riktigt sur kål och framför allt många Nära och Kära, Familj och Vänner! Gör som Karl-Bertil (SvT1 Julafton kl 19.00), dofta på glöggen för att inte bli alltför (glögg-)fryntlig.

Tysk tomte (c 1950) talar: Ho-ho-ho! -Vad lurar i säcken, månne en tändstickstavla föreställande Bodens Fästning?

Antikjakt ger noshörnings- och elefantdöd

Att kunna avsluta året med en god nyhet är trevligt och jag prisar Bruun Rasmussen, ett av Skandinaviens större auktionshus, för beslutet att sluta sälja obearbetat noshörningshorn. Det kan tyckas som en icke-nyhet, men alla rörelser i denna riktning måste betraktas som positiva. Nestorn Jesper Bruun Rasmussen, nyligen 70 fyllda, skriver följande på hemsidan, om året som gick:

"Mitt i en mediestorm 
-Vi avslutade året med ett viktigt beslut – nämligen att inte längre sälja obearbetade noshörningshorn på våra auktioner. Det är full lagligt att sälja dessa horn enligt gällande dansk lagstiftning, om danska Naturstyrelsen har utfärdat de så kallade CITES-certifikat, vilket var fallet med de aktuella hornen. Vi har dock under den senaste tiden vid flera tillfällen blivit kontaktade av allmänheten och hamnat i mediernas fokus. Därför beslutade vi omedelbart före vapenauktionen att inte auktionera ut de aktuella hornen och att skärpa våra etiska regler. Det är ett beslut som många säkert är glada över och bara ett fåtal beklagar". 

Hon vaktade över sin slaktade kalv i 35 timmar, innan avlivning. Kaziranga National Park, Indien, 2008

För att summera första året som antikskribent, så har jag fått en trogen och stadigt växande skara läsare, som är specifikt intresserade av konst och antikviteter. Ödmjukhet framför allt, men kanske drog min text daterad 23 februari, sitt strå till Bruuns stack att sluta sälja noshörningshorn? I summeringen av Skandinaviens största Antikmässa i Älvsjö, där jag själv ställer ut, skrev jag (Antiktrend 2012 låter kviddevitt):
"En ytterlighet är ju självklart noshörningshorn och under Älvsjömässan hade jag flera kineser som rakt på sak frågade om jag hade något till salu, -"money NO ploblem!!!" Ni behöver bara logga in på det danska största auktionshuset för att se noshörningshorn till salu, monterade som horn- inte skurna till "konstverk". De har enligt katalogiseringen alla Cites-papper i ordning. Antagligen rör det sig om jakttroféer, men vem som helst förstår ju att i och med att man säljer hotade djurs delar, så gagnar man handeln och därmed också jakten på dessa hotade djur. Priserna per kilo är astronomiska och i varje danskt utrop anges vikten till grammet när... Alla arter av noshörning är på randen till utrotning. Behöver jag utveckla detta?"

Beslagtaget gods. David Hausman, antikhandlare i New York erkände sig i juli 2012 skyldig till att först ha lovat Naturskyddsmyndigheter att hjälpa dem i kampen mot illegala noshörningsaffärer, för att senare köpa, -för egen vinnings skull

Nästa -självklara- steg för auktionshusen och handlare är att sluta sälja alla noshörningshorn som inte har medföljande solklara papper på att de är antika, alltså även bearbetade. Dessutom fattar jag inte att auktionshusen fortsätter att sälja elfenben i den omfattning de gör. Det är vidrigt att det utan problem går att köpa snidat elfenben av ny-tjuvskjutna elefanter nästan varje vecka på något auktionshus i Sverige. Låt vara att i princip varje utrop är katalogiserat som "antikt", "sent 1800-tal" eller "inköpt på 1930-talet", men de flesta i branschen vet att dessa termer ofta är floskler för att kringgå lagstiftningen, precis som att man skriver "ben" i stället för elfenben. Att skära/snida och inte minst (ålders-)patinera elfenben är en månghundraårig yrkesutövning i Europa, men nuförtiden mest i Asien. Samma dag som Mariatorgets julgran sattes upp i mina hemmatrakter (tidiga november) sände TV-kanalen Axess en dokumentär om sökandet efter mammutar i permafrostens Ryssland. Programmet visade att suget efter elfenben, från mammut eller elefant, är enormt och att centrum för bearbetningen är Hong Kong.

Permafrostade mammutbetar och glada ryssar

Jag hoppas att de svenska auktionshusen når konsensus kring handhavande av Cites-relaterat gods och ställer skåpet där det ska stå. Låt utrotningshotade djur leva. Nolltolerans mot noshörningshorn, elfenben och andra sällsynta djur utan vederbörliga papper. Alla auktionshus måste skärpa sina etiska regler och visa öppenhet i dessa frågor. Vi pratar om djurarter som står på randen till utrotning -utrotning betyder borta för ALLTID- djur som plågas på ett ofta omänskligt och icke-jaktmässigt vis. By the way killar (i öst), det är en myt att potensen blir bättre av diverse djurhopkok. 

Min analys av marknaden idag är att den absoluta merparten av alla föremål som är gjorda i elfenben och tillverkade de senaste cirka 20 åren, har kommit till Europa i container, för att också säljas i Europa. Det samma sker kontinuerligt vad gäller porslin och annat kinesiskt konsthantverk. Kineser lämnar in nytillverkade föremål själva, eller med hjälp av bulvaner och hoppas på en så -ur deras perspektiv- "bra katalogisering" som möjligt från mottagande auktionshus. Ett föremål lämnas in, exempelvis en blåvit värmetallrik, en stor båtratt i trä eller en skuren lyckogudinna i elfenben. Drömexemplen för inlämnaren är att tallriken blir katalogiserad som "Qianlong 1736-95", utrop 2000, båtratten som "antik", utrop 3000 och lyckogudinnan som "antik", utrop 3000. Min katalogisering hade i stället lydit: Värmetallrik, Qianlong-stil, utrop 300, båtratt, antikpatinerad, modern tillverkning utrop 500 och lyckogudinnan hade jag å det bestämdaste nekat att ta emot. Tyvärr så tar de flesta auktionshus i Sverige emot moderna förfalskningar på en fortlöpande basis, men de flesta försöker att katalogisera så korrekt som möjligt. Dessvärre så finns det undantag, som katalogiserar alldeles uppåt väggarna (se tidigare bloggar). Förfalskningar och fridlysta Cites-relaterade föremål skall bort från marknaden, eller i förekommande fall katalogiseras vid dess rätta namn! Om auktionshusen är medvetna eller inte om felaktigheter i deras katalogisering är irrelevant. Det är deras skyldighet att inneha kompetent personal. Finns det inte så nyanställ eller utbilda redan anställda. Kunskap kostar.

Polisen har, som alltid nuförtiden, oerhört begränsade resurser vilket innebär att de svenska auktionshusen måste vara självsanerande och likt Bruun Rasmussen ta tjuren vid hornen och angripa problemen. Ingenting är förvisso svartvitt, men just nu liknar det mest en stor sörja till gråzon. Jag har bett berörd polis om kommentar till hur marknaden ser ut idag, men kommentar avböjs.

Källor:
http://www.bruun-rasmussen.dk/vfs/news/121219-4.html?lang=sv
http://www.savingrhinos.org/rhino-extinction-crisis.html 
http://www.axess.se/tv/program.aspx?id=2847 
http://www.artdaily.org/index.asp?int_sec=2&int_new=56938&b=rhino#.UNO25KyeMdU 
http://www.defra.gov.uk/news/2012/03/12/days-are-numbered-for-criminals-illegally-trading-rhino-horn

Ateljébesök hos Per-Ivar Lindekrantz

Jag fick möjlighet att besöka konstnären Per-Ivar Lindekrantz i hans ateljé härom veckan. Spännande att kika in i en verksam konstnärs skapande vardag. Per-Ivar gick ut Kungliga Konsthögskolan 1997 och är huvudsakligen verksam i mediet olja. Sprungen ur en konstnärsfamilj, fadern hette Per Lindekrantz och modern Margareta Linton.

Per-Ivar Lindekrantz i ateljén

Motiven utgörs ofta av mytologiska minnesbilder från olika kulturer, inplacerade i en till synes realistisk, naturalistisk samtid. Lindekrantz måleri är intellektuellt provocerande eftersom det inte är direkt greppbart. Det är inte abstrakt, snarare realistiskt, men ändå svårt att sätta in i tid och rum. Människan, -alltid kvinna?- känns närmast nedsläppt i fallskärm, i något som liknar regisserad och professionellt ljussatt natur. Måleriet är tekniskt högstående.

Babar, 2012, olja på duk, 90x180 cm

Tolkningen av sin konst lämnar Per-Ivar åt betraktaren.

Lions, olja på duk, 94x171 cm

-Jag ser att du fått en massa stipendier, däribland till Grez-sur-Loing år 2009. Kände du historiens konstnärliga vingslag där? -Jo, svarar Per-Ivar, de var ju svåra att undvika. Bruno Liljefors lär en gång ha utbristit om Grez:" ”Här är så in i helvete pittoreskt att man känner sig rent av illamående...", men trots detta så är trakten uppenbarligen inspirerande.

Melvingrove Park, olja på duk, 90x134 cm

En större bok om Per-Ivar och hans konst är på väg att publiceras, sannolikt våren 2013. Tills dess dansar penslarna vidare.

Fotnot:
Grez-sur-Loing var ett känt tilhåll för den skandinaviska konstnärskolonin under 1800-talets sista 25 år. 
Om intresse för något av verken finns, vänligen kontakta undertecknad, Nicklas Cederqvist, på nickantique@hotmail.com

Hemsida:
http://lindekrantz.se

Sugen på en ny hobby?

Har det varit tungt på jobbet på sistone? Du behöver stressa ner? Upplagd för nya vägval i livet? Trött på appar, tweets, styrelsemöten, nya hjullager och läckande innertak på sommarstugan... Jaså, lite för mycket pengar i plånboken också..!

Kungsfåglar med Långe Jan i bakgrunden

Då kan det vara läge att lägga ett bud på en ringmärkningsmorgon på Ottenby Fågelstation. I dagarna pågår projektet Musikhjälpen 2012. Där kan ni bjuda på en uppsjö av events och föremål. Allt för den goda saken att ge barn i världen rätt till rent vatten. Så bjud med tjocka plånboken! Ottenby är fantastiskt vackert och kanske får du vara med om en riktigt bra fångstmorgon och blir ornitolog på köpet. Ringmärkning och fåglar är kul, -tro mig, jag är vis av erfarenhet!

-Auktionen avslutad. 2760 kr betalade någon vänlig själ för en morgon på Fågelstationen! Fina pengar till Radiohjälpen!-

Fågelstationen har skänkt eventet till Musikhjälpen och både Tradera och Lauritz har mängder av auktioner upplagda, som stöder Musikhjälpen 2012. Föredrar du kanske hellre att lägga ett fett bud på en Ture Sventon-vandring med Kristian Luuk och Fredrik Lindström?

-Auktionen avslutad. 12600 kr blev kostnaden för kändispromenaden-

Herrar Luuk och Lindström. Sistnämnde är stor Sventon-konässör.

Bjud under alla omständigheter fort, för budtiden går snart ut! Ses vi kanske på Ottenby till våren?

Parker parkerar

Världens utan konkurrens mäktigaste vin-näsa (-förlåt, Richard Juhlin) kliver av sitt livsverk, The Wine Advocate, (TWA). Åtminstone ska världens vinkritiker nr Ett avsäga sig chefredaktörskapet. En av de mest inflytelserika vintidningarna, Decanter, släpper bomben som doftar starkt i hela vinvärlden. Den amerikanske juristen Robert Parker skapade sitt legendariska nyhetsbrev The Wine Advocate för 35 år sedan. Detta blev snabbt oumbärligt för världens vinälskare, av primärt franska viner.

The Wine Advocate

Rykten har florerat ett antal månader att saker var i görningen med TWA, numer tidning snarare än nyhetsbrev. Enligt Decanter.com, har Parker och TWA tagit ombord tre asiatiska investerare och avser att flytta kontoret till Singapore, där tidningen ska produceras. Dessutom ska TWA satsa mer på bedömning av asiatiska viner, vilket torde få Parkers frankofila beundrarskaror att sparka bakut. Detta hade ingen trott om allsmäktige -i begreppets innersta bemärkelse- Parker.

Det blir närmast komiskt när Decanter anger the Wall Street Journal som källa till att TWA i sin nya form kommer att acceptera annonser (-ve och fasa!), om än bara icke-alkoholrelaterade. Detta på grund av att TWA kritiserat bland annat just Decanter för alkoholannonser, eftersom dessa skulle kunna leda till bristande obundenhet.

Parkers poängsystem

Hur betydelsefull Parker och TWA är och har varit är svårt, för att inte säga omöjligt att förstå, om man inte är initierad i vinbranschen. Röda mattor har rullats ut, privata jetplan bokats på löpande band och det finns otaliga historier/myter om denne gigant kallad the Million-Dollar nose. Hans utlåtanden -domar- om stora viner kunde och kan göra eller förgöra försäljningen helt. Han har helt på egen hand utarbetat ett poängsystem som alla vinnördar känner till (55-100 poäng). Frasen "Parker gav den 100 poäng" säger ALLT för den parkeriserade vinälskaren, -och självklart också för pris och (plötslig brist på-) tillgång på vinet...

Parker har också kritiserats för att ha haft väl stor förkärlek för extraherade och fatlagrade viner och alltför stort inflytande i vinvärlden. Se till exempel den mycket intressanta handkamerafilmade dokumentären Mondovino. Att kontoret nu flyttas från Parkers vardagsrum i USA till Singapore och att spotlightsen riktas österut ter sig i och för sig logiskt. Asiater, huvudsakligen kineser, har sedan cirka tio år blivit allt viktigare vinköpare både av vin en primeur, och även på auktion.

En sak är säker, Parker har ett grundläggande ansvar i hur rådande vintrender i världen ser ut idag; Extraherade, -alltså väldigt smakrika, alkoholrika, fruktbomber till muskelviner. Yummie, -says Parker! Det kallas för parkerisering.

Fotnot:
Richard Juhlin besitter en oerhört mäktig Champagne-näsa.
Regissören till Mondovino (2004) heter Jonathan Nossiter.
Källor:
http://www.decanter.com/news/wine-news/530696/robert-parker-steps-down-as-wine-advocate-editor-in-chief
https://www.erobertparker.com/newsearch/vintagechart1.aspx

Kvalitets-berg-och-dalbana

Så är kvalitetsveckan över för denna säsong. Noga koordinerad Sveriges tre största auktionshus emellan, så att inga avdelnings-krockar uppstår, enligt devisen know-thy-enemy. Veckan blev mer utsträckt än väntat, pga Uppsala Auktionskammares enorma teknikproblem. Att sitta inloggad och plötsligt se texten "ditt bud är vinnande" utan att ha bjudit, men förvisso varit inloggad, när ett kinesiskt utrop man anser vara fel, klubbas för 16.000 kronor är inte roligt. -Tro mig, jag talar av egen erfarenhet. Då mailar man blixtsnabbt alla man känner på ifrågavarande auktionshus.

Auktionsverkets raketer blev bland annat Liljefors ängskatt från 1887, som inbringade 9,1 miljoner, rekord för konstnären. Rekord också för "blåmålare" Eugen Janssons stora vinterpanorama från 1895; fyra miljoner kr. Hamnar den hos en söderstekare eller i konsthandeln- igen..? Ett vackert uzbekistanskt Suzanibroderi gick 10 ggr utrop för 160.000.

Eftertraktad Suzani

På motgångssidan noterades Olof Sager-Nelsons landskap från 1891 som osålt och ännu tyngre föll den rejält haussade kinesiska månflaskan, som inte genererade någon budgivning. Ägarfamiljen kunde härleda pjäsen till åtminstone tiden före första världskriget, vilket är senare än attribueringen Qianlong (1736-95), och den kan mycket väl ha varit tämligen eller helt ny runt 1913. Under alla omständigheter föll pjäsen ej kineserna på läppen. Utropet var modiga 10-12 miljoner, även det ett rekord. Återropad som grå sten blev också den i tidigare blogg nämnda gröna briljanten.

Bukowskis stoltserar med 22 miljonnoteringar (dock inkluderande avgifter). Marabous skulptursamling blev till en guldkalv med Rodins sällsynt fint patinerade och tidiga gjutning av le Penseur i täten för 15 miljoner, dessutom flera målningar av Hill och Zorn. Sistnämndas fullständigt sublima akvarell På terrassen, Alger från 1887, ryktas ha köpts nyligen på auktion i England för runt miljonen och noterades nu till 4,6 miljoner; -grattis till runnern i så fall!

 A smoking generation -En gauloise(?) på terrassen

Uppsala Auktionskammare vann katalogtävlingen (om den utlysts), fem tyngre och ytterligare tre särtryck, ryggskottsframkallande och påfrestande för den som är intresserad av många avdelningar. Jag föredrar en tegelsten. Deras samlingar, Nybergs och Forssells, gick som förutspått mycket bra. Tunga återrop blev (två av särtrycken) Munchs Vårdag på Jeløya och Carl Larssons Kersti 19 år. Sistnämnde Larsson drabbades av tunga motgångar hos samtliga tre auktionshus.

Uppsalaraket i form av Zweigbergks Kastellholmen från 1921, utrop 200.000, klubbad för 700.000

Notabelt var att Bukowskis högst ropade noshörningshorn ej sålde. Nyimplementerade hårdare Cites-regler vidrörande export av exempelvis just noshörningshorn utanför EU kan ha varit anledningen, eller också att hornets i katalogen så kallade eldsflammedekor (-it´s a first) var väl banal. Cloisonnén ropades i stor utsträckning tillbaka. Det är ett extensivt förfalskat område, där få objekt på marknaden idag har någon nämnvärd ålder. Jag noterar att ett område som legat mer eller mindre i träda i många år, nu börjar kosta pengar; de hua eller blanc-de-Chine. Flera av varandra oberoende tungor gjorde för övrigt gällande att stora delar av Bukowskis juvelavdelning var ny och allt annat än klassisk.

Bukowskis nr 1680, blanc-de-Chine, utrop 6´-8´, klubbade för 19.600 kr

Jag har aldrig förstått företeelsen att skryta över hur många procent över utrop en avdelning har gått. Exempelvis så skriver Uppsala på hemsidan: "Succé...Nyberg Collection sålde 73% över utrop". Det innebär ju faktiskt att utropspriserna var kraftigt felsatta, vilket omöjligen kan vara succé i min värld. Ponera att ett konstverk stjäls eller går sönder under visning; då är det det estimerade utropspriset -och inget annat- som blir riktmärke för försäkringsbolaget. Förvisso är det ingen exakt vetenskap, men någon måtta får det vara på lockprisnivåerna.

Vacker Uppsala-vinkanna, nr 1427, utrop 12-15.000, klubbad för 28.000

För andra kvalitetsauktionen i rad, hade Knutsson et al. abnorma problem med tekniken. Det är mycket prövande för kunderna när auktionsdagar helt försvinner(!) och skjuts upp i tiden. (Ja, det är sant, det inträffade...). Internetleverantörer torde ha lysande utsikter till kundfiske i Riksbankens gamla byggnad i Uppsala.

Konstens berg- och dalbana fortsätter att köras. Det allra bästa säljer väl medan mediokert återropas i dessa tider präglade av återhållsamhet. Anledningen till tunga återrop är svår att sia om, men det finns antagligen för få aktörer i övre marknadssegmentet. De som söker konst är mycket selektiva och möjligen också oroliga själar (med trippande rådgivare i kulisserna), snarare än självständiga beslutsfattare. Bukowskis VD Michael Storåkers utbrister i euforin över alla miljonnoteringar: "Konstens tid är här"...

Fotnoter:
Runner kallas den som letar -och ofta gör- fynden, men också endast utgör mellanhand i de affärer som utspelas på antik- och konstmarknaden.
Vissa auktionshus inkluderar påslag och avgifter i sina försäljningssiffror, andra gör det inte... Det är ett gissel när de gör det anser jag.

Hill in -igen- och Larsson ut -igen- på Bukowskis

Bukowskis har inlett visningen av Höstkvalitén. Den har föregåtts av skvallret att en akvarell av Carl Larsson, Karin skalar äpplen, stulen från Norrköpings Konstmuseum 1988, skulle säljas av en norsk samlare hos Bukowskis. Buk tillfrågades redan för något år sedan, men avböjde. Uppenbarligen har Bukowskis jurister grundligt penetrerat ärendet, eftersom målningen ingår i katalog och visning. -Nej, nu drogs den tillbaka! Dagens Nyheter citerar ägaren den 28/11: "Jag och min familj har beslutat oss för att behålla konstverket och inte utsätta Bukowskis eller oss själva för ytterligare tramsigheter".

Tramsighet omöjlig att köpa

Bukowskis har i och med denna höstkvalité hottat upp katalogen med idolporträttsliknande helsidor i svartvitt av personal och även rubriksatt ett antal utrop med mer eller mindre filosofiska deviser. Äppelskalerskan har fått rubriken Den självklara huvudpersonen, -huvudet på spiken och ödets ironi i retrospektiv; med polisanmälan för häleri mot Buk och tavlan tagen i beslag av polisen? Samtidigt är det pinsamt av en så framstående institution som Norrköpings Konstmuseum, att inte publicera en enda kommentar till Carl-Larsson-gate på sin hemsida. Nu går säkerligen drevet att få norrmannen som äger tavlan att fläka ut sig i intervju. Möjligen anser Buckans styrelse all PR vara bra PR?

Carl Fredrik Hills mästerverk från 1876 (Klubbad för 8,2 milj. inkl. avg)

Till min stora glädje har ägarförhållandena vidrörande den fantastiska oljan av C F Hill, Mörka moln över falaiserna, Luc-sur-Mer, utretts. Denna för sin samtid (utförd 1876) otroliga målning drogs i våras tillbaka från försäljning, i elfte timmen, pga "oklara ägarförhållanden". Utrop 3-3,5 miljoner kr.

Okänd kvinna, avbildad av en av 1800-talets stora porträttörer
(Återropad)

Fin värdeutväxling noteras redan, för det finstämda kvinnoporträttet daterat 1881, av Carl Peter Mazer. Den klubbades för 7.200 på BukMarket i våras. Nu är utropet 15-20.000. Det måste vara den nya ramen, närmast identisk med den gamla, som är så värdehöjande. Jag tror inte att nya värderingen riktigt räcker heller. Sensmoralen varandes att det går att fynda!

En stridselefant på soffbordet skulle inte vara fel som conversation piece. En tidselefant som gjordes under Caravaggios och Shakespeares tid, dvs sent 1500-tal. Utropet 2-3 miljoner, lär ej förslå, -men varför inte ett enda ord om proveniens?

Modest ropad best (Klubbad för 4,5 milj. inkl. avg)

Några pärlor som distinkt lär slukas av konsthandeln är Carl Wilhelmssons båda finstämda I viken, troligen utförd 1907, lågt ropad i 25-30.000 kr samt även Skymningstid, Västkusten, 60-80.000 kr.

Munsbiten I viken, C. Wilhelmson (Klubbad för 51.000, inkl. avg)

Skulle ni ha plats på ett annat soffbord för ytterligare en fascinerande elefant, så föreslår jag Ganeshan i sten, köpt i London 1972, för £5250. Den är 500 år äldre än stridselefanten. Ropad för 500-700.000 kr, vilket möjligen är högt, enligt initierade källor.

Tung lyckogud för stadigt soffbord?(Klubbad för 4,5 milj(!) inkl. avg)

Ovanligt fin auktion, med Degas le Penseur, Fabergébordsur och många andra höjdare. Vem vet, än är det inte auktionsdags. -Kanske inkluderas Äppelskalerskan och exkluderas Falaiserna, när allt kommer omkring... Vi får se, när klubban går till väders.

Uppsala säkert kort

Sublim Uppsala-gubbe, utrop 200-250.000 kr (Klubbad för 200.000)

Uppsala Auktionskammare visar sin Höstkvalité i nyinköpta lokaler. Mer centralt belägna än tidigare, större, modernare och framför allt säkrare. Tidigare lokalinnehavare var Sveriges Riksbank, vilket torde borga för god säkerhet.

Orientaliska avdelningen omspänner 318 nummer med många guldkorn, helt dominerad av blundande Buddhan ovan. Jag blir inte det minsta förvånad om han piskar Munch, Haupt och vad-vill-ni kostnadsmässigt.

Vackert  uppsalaensiskt stilleben

I två våningar imponerar det Knutte med personal fått ihop storeligen. Ironiskt att det under dessa kristider ändå blivit en av Uppsalas största och bästa visningar. Kvantitet, men också hög kvalité med Haupt, Muncholja, ABC-målare och inte minst Lennart Nyberg Collection, bestående av mycket högkvalitativ samling (ca 100 rop) huvudsakligen svensk 1900-talskonst.

Samling Baertling i Samling Nyberg

En annan samling utgörs av länsassessor Stig Adolfssons tenn, drygt 100 utrop. En gång i tiden oerhört kostsamma fantastiska föremål, som nu kan fyndas.

Arkitektoniska sengustavianska saltkar från Mariestad (Klubbade för 11.000)

Jag saknar den som brann mest för  tennet, Bengt Jansson, alldeles för tidigt bortgången. Varje gång jag ser bra äldre tenn tänker jag på honom. Magnifika i sin litenhet är saltkaren från Schlätta, utrop 6-8.000.

Gråtrutar av Jonsson, 1997, 80x120 cm, utrop 60-80.000 kr (Klubbad för 230.000)

En härlig olja föreställande Gråtrut -inte som angivet Havstrut- av utställningsaktuelle Lars Jonsson blir sannolikt populär, -länsassessorn tyckte uppenbarligen om mer än tenn.

Öronförsedd orm vaktar juvelavdelningen, utrop 1-2.000 kr (Klubbad för 2.800)

Skulle inget av ovanstående roa er, så anbefaller jag en rolig 190 cm -troligen rysk- 1800-tals orm i pärlbroderi. Svansdrag ringde i klockan och husan kom pilandes med mer grogg... Julklappen med "J", till den som har allt?

Som vanligt reagerar jag på generellt för låga utropspriser. Det är en i branschen etablerad kutym med lockpriser, som excellerar i Uppsala. Att man upphört att kommentera skicket på objekten i katalogen är ett enormt o-skick, som jag tror de internationella auktionshusen först började med. Om ni är intresserade av ett föremål, måste ni alltså kontakta respektive avdelning för att få en fullständig konditionsrapport; eventuella sprickor, lagningar m.m. Som ni förstår är ett föremåls skick helt avgörande för slutprisets succé eller katastrof.

Jag spår succé för Knutssons kvalité.

Källa:
https://www.uppsalaauktion.se/a:20121204

Vassa verk på Verket

Jag fick en snabb och fin förhandstitt på Auktionsverkets Klassiska Kvalité i går kväll. Trenden att toppobjekt säljer bra, men att mellansegmentet utgör en osäker marknad, är notabel. Dels ses toppobjekt, men även föremål man ens såg i närheten av en Kvalité för några år sedan.

Bruno Liljefors pièce de résistance, Katt på blomsteräng är en pärla som alla auktionshus garanterat sökt locka ut ur säljfrysen. Misse är tillägnad sex katalogsidor plus katalogomslaget, med utrop 4.000.000-6.000.000 kr. Byt ut katten mot förbisvischande tornsvalor, så har ni en annan Bruno som jag tror slog rekord hos oppositionen för en del år sedan.

Eftertraktad bondkatt ur japansk vinkel (Klubbad för rekordet 9,1 milj.kr)

Oljan stammar från den period som anses vara Brunos bästa, sent 1880-tal, i sann japoniserande anda. I branschen har det länge mumlats om att ABC-målarna inte kommer att hålla länge till, eller att de är på väg ned och att de yngre (-vad nu det innebär), solventa klientelet inte skulle vara intresserade av dessa. Riktigt så har det ju inte blivit, -ännu åtminstone. Hade jag personligen pengar som dessa att placera skulle jag mycket hellre leva med en bra Zorn eller Liljefors livet ut ovanför platt-TV:n, hellre än mycket annat högt ansett från 1990- eller 2000-talet. Jag personligen.

Briljantslipad grön diamant, inte kryptonit (Återropad)

De fruktansvärda rånen som både Auktionsverket och Bukowskis drabbats av, har sannolikt framtvingat att juveler och storleksmässigt mindre, ädla föremål nu visas i ett nybyggt säkerhetsrum. Här finns bland annat en 3,69 ct grön briljant från Sierra Leone, framgrävd av småskaliga gruvägare i samarbete med en herre kallad "Kristallen i Lannavaara". Humor, måste jag säga. Utropspriset är seriösa 1.7-1.8 miljoner kr. Snart dags för ett nytt smeknamn, -på den norrländska killen?

Inlåst blåvitt guld (Återropad)

Säkerheten är hög även avseende en bian-hu, moon flask eller månflaska, med utropet 10-12 miljoner kr. Katalogiserad som kejsar Qianlong, märke och period, 1736-1795. Om kineserna är köpsugna, vilket de sannerligen varit i Storbritannien och Nordamerika i höst, så kan vi lämna olifant, Zorn, Dardel, Archimboldo, Rembrandt(?), bordsur av Fabergé med flera tunga klubbslag långt bakom oss, tror jag. Redan vinnare sidmässigt, med åtta sidor plus omslag och om månflaskan är från perioden och i absolut felfritt skick, så har vi med intill sanning gränsande visshet ett nytt svenskt prisrekord, -alla kategorier i Sverige. Viktigast av allt är dock två -och inte en- personer (läs kineser) som vill bjuda till höga höjder.

Dryga 300 kinesiska (något enstaka undantag) konsthantverksutrop samt 111 kinesiska målningar bjuds ut. Ingen enda katalogtext är skriven på svenska. Var befinner vi oss..? De kinesiska målningarna bjuds för första gången ut på konstmarknaden, står det i förordet. Hur är det möjligt? Bara några tankar.

Förhoppningsvis märke och tid.

Kvällens snackis var ändå att konkurrenten med stort B, the opposition i brittiska auktionsterminologiboken, nu valt att sälja en Carl Larsson-akvarell, med minst sagt ifrågasatt ägarlängd. Jag är inte insatt i ämnet, mer finns att läsa här. Den lär ska ha stulits från Norrköpings Konstmuseum, men köpts i god tro av norsk samlare. En och annan jurist lär ha hållits sysselsatt i ämnet.

Stilla undrar jag hur Auktionsverket avser att lösa de mycket stora problem som uppstått -uppstår- internationellt, vidrörande bristande betalningsmoral? (Se mina tidigare bloggar). Kommer man att begära en pant på flera miljoner kronor hos de budgivare som registrerar sig inför budgivning eller inte? Får man för övrigt göra det i Sverige? Jag har tidigare bland annat diskuterat andelsförsäljningar redan innan föremålet betalts/lösts ut, i Kina. -Otroligt, men sant. Flera internationella auktionshus driver rättsfall mot köpare som inte betalt det de ropat in och overifierade rykten om att världsrekordvasen i England fortfarande ej är betald, florerar. Jag har tidigare intervjuat Auktionsverkets Elisabet Fellbom, Bukowskis Cecilia Nordström och Uppsala Auktionskammares Magnus Bexhed om eventuell betalningsproblematik hos deras auktionshus (No COD-Ingen mer torsk för auktionshusen)

Förhoppningsvis ingen mer torsk för de svenska auktionshusen- eller säljarna. Den som lever får se.


Fotnoter:
*ABC-målarna utgjordes av Anders, Bruno och Carl, som var bröder av sin tidsålder. Efternamnen får ni lista ut själva.
*Vill ni läsa en enda bra bok om Japonismen, så är det Jacques Dufwas avhandling Winds from the East som gäller. Den är inget mindre än ett mästerverk.
*Både märke och period(tid) innebär att det kejserliga sigillet är utfört under regerande kejsares regeringstid och inte under en senare period.

Sotheby´s sålde sensationell Sorolla

Häromdagen (20 nov) slogs ett antal rekord i London, när Sotheby´s auktionerade avdelningen 19th Century European Paintings. Något motsägelsefullt, inkluderas i avdelningen även måleri från 1900-talet, däribland ett antal svenska toppnummer.

Dardel, som uppmärksammats tack vare Bukowskis praktförsäljning härförleden, slog rekord i tekniken gouache, när självporträtt jämte olyckliga kärleken Nita Wallenberg i helfigur gick iväg för £445.250 (c 4.8 miljoner Skr inkl. avgifter). Dock var slutsumman i paritet med lägsta utropet, som hade satts till £400.000-600.000.

Ett par fina Carl Larsson gick båda inom utrop. Larsson är ett mycket större namn internationellt jämfört med Dardel, tack vare internationella utställningar. Grannen i öster höll fanan högt tack vare fin Gallén-Kallela som gick som tåget (£325.250, 3ggr utrop). Sotheby´s har ett fint track-record av mästerverk av sistnämnda konstnär.

Finsk glädje, Solnedgång över Ruovesi, 1915-16.

En något atypisk Munch ropades åter, medan en fin nyupptäckt studie av P.S. Kröyer gick bra för just under £500.000. Gladast är nog ändå den "Europeiska Institution", så benämnd av Sotheby´s Adrian Biddell, som köpte en målning föreställande "Fiskare från Valencia". Låt er inte förledas av den enkla titeln på verket, utan dra er i stället till minnes konstnären i fråga när han samutställdes med vår store Anders Zorn, för en massa år sedan på Nationalmuseum i Stockholm; Joaquin Sorolla. Jag anar, utan att ha sett målningen i verklighet, att denna målning är sublim i begreppets innersta bemärkelse. Såld för rekordet £3.737.250, nästan på öret 40 miljoner kronor, tre ggr utrop. Billigt, i relation till så mycket annat!

Joaquin Sorolla, Pescadores Valencianos, 1896/ Sothebyssystrar med för stora handskar, 2012

Hela avdelningen sålde för £8.286.900 (drygt 88 miljoner Skr), inom utropet £6.7/9.8 miljoner. Jag undrar vilka eller rent utav vilken "Europeisk Institution" som åsyftas? För inte kallas väl konsthandlare för "Institution", -eller?

Källa:
http://artdaily.com/index.asp?int_sec=2&int_new=59061#.UK10YYb4K_N
http://www.sothebys.com/en/auctions/ecatalogue/2012/c19th-european-paintings-inc-greek-l12102/lot.1.html

"Rain Man-bilen" till salu

Dagen efter Lucia, den 14 december, kan ni bli stolt ägare till en av det sena 1900-talets mest kända Hollywood-bilar. En (av två) Buick Roadmaster Convertible av 1949 års modell, som användes vid inspelningen av den välkända och underbara filmen Rain Man(1988), med Dustin Hoffman, Tom Cruise och faktiskt också Buicken i huvudrollerna. 

Hoffman gjorde rollen som Raymond Babbit -autistisk med Savant syndrom, och tilldelades en Oscar för rollgestaltningen. Filmen baserades löst på Kim Peek (1951-2009) och hans extraordinära liv och minnesförmåga. Peek kunde redogöra exakt för cirka 12.000 böcker, men samtidigt inte klä på sig själv. Han föddes med en defekt i hjärnan som bestod av saknad hjärnbalk och intilliggande nerver, vilket gjorde att högra och vänstra hjärnhalvorna inte kommunicerade.

Kim Peek, även kallad Kimputer av vännerna

80.000-Dollarsgrin med hög igenkänningsfaktor

Det är Heritage Auctions i Dallas, Texas, som säljer bilen och den förväntas inbringa mer än $80.000, eller dryga halv miljonen kronor. Säljbeskrivning: "The car is a two-door convertible with beige exterior, red leather interior, Straight-8 Fireball 8 cylinders, 320 c.u. inches engine size, 2-speed Dynaflow automatic transmission with a modified rear suspension to hold the extra weight of the camera equipment plus the cameraman when he had to shoot while sitting in the trunk..."

Medan ni överväger ett bud så se (om) filmen eller ta er till premiären av teaterpjäsen Rain Man på Rival i januari 2013 som nybliven Buick-ägare och se Robert Gustafsson och Jonas Karlsson i huvudrollerna. Det vore väl ingen tråkig entré på premiären, att glida upp till röda mattan i den bilen, för exempelvis Mr (ABBA-) Benny Andersson (som äger Hotell Rival)?

-Bilen såldes för 170.500 dollar, 1,14 miljoner SKr, till en anonym samlare-

Källor:
http://www.artdaily.org/index.asp?int_sec=2&int_new=58940#.UKn294b4K_M
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kim_Peek

Rest-shots från Lund

Jag nämnde i en tidigare blogg att en Patek-kronograf slog rekord i Lund förra året; 1,5 miljon kr. Tydligen är Lund klock-marker, åtminstone att döma av samlingen man fick in till lilla Björnssons Auktionskammares novemberauktion.

Har tack vare utmärkte klockbloggaren Mikael Englund förstått att klocknördar kallas för klockapor, åtminstone -ibland- av Hr Englund. Det var nog få av klockprimaterna som hittade till Björnssons i lördags (10 nov). Själv är jag långt ifrån någon klockapa, -endast road, utan specialistkunskaper. Men jag slängde iväg lite bevakningsbud på det som verkade mest spännande, självklart utan framgång. Femtio utrop med ur och rovor, nr 282-332, dessutom en hel del större tickande föremål (-ytterligare 30 nr). Danska fickur: Fredrik Petersen, Jules Jurgensen (3 st), Larpent et Jurgensen och även Patek Philippe och Glashütte klubbades för mellan 9.000-40.000 kr.

Här är restshots, inte wristshots, av uren som jag tyckte verkade mest spännade: Bra eller dåligt, billigt eller dyrt? Bestäm själv, men tåget har gått. Klubban har fallit. Målen är gjorda. -Av Zlatan Ibrahimovic, -fyra stycken, -på Zlatan Arena. Så heter den åtminstone för mig från och med i kväll, onsdagen den 14 november, när blytung svensk fotbollshistoria skrevs. Jag vet, det var en vänskapsmatch. Men ändå! Engelsmän: You're not singing anymore!

-Sorry-Förlåt! Klockor var det: (Det inom parentes är komplett katalogtext och slutpris). Ursäkta dålig bildkvalité! Här är några favoriter:

"304, Gerard Perregaux, herrur, 1960-tal, tillsynes fungerande, 1300 kr"

"315, Tissot, herrur, världskalender, 1960-tal, tillsynes fungerande, 6000 kr"

"317 och 318, IWC, herrur, Electronic, datum, 1970-tal, 3400 kr"

319, Jaeger Le Coultre, automatic, datum, alarm, etui, tillsynes fungerande, 1960-tal, 13.000 kr

"320, Angelus, herrur, Chronodato, 18K guld, 1950-tal, tillsynesfungerande, 16.000 kr"

"322, Omega, herrur, månfas, dag och datum, 1950-tal, tillsynes fungerande, 11.000 kr"

Sista två visade var mina personliga favoriter. Jag gissar att det blev billigt och att vi får se många av dem hos ett större (klock-)auktionshus ganska snart igen. Lite bättre katalogiserade och mycket mer uppbjudna.

Fotnoter:
1 Jag kunde inte gärna skriva denna text innan auktionen, av uppenbara skäl.
2 Internet är nog ändå inte en fluga, när allt kommer omkring...
3 Wristshot är ett handledsfoto av ett armbandsur, intet mer.

Källa:
http://www.bjornssons-auktioner.se/auction/40557/list/1,1500,n,n

Koppartratts-Roka till salu

På Bukowskis Market i Göteborg, har en oljemålning legat ute till försäljning sedan oktober. Attribuerad till Charles Roka (1912-1999). Den fick inga bud över bevakningspris förra omgången, så nu bjuds den ut igen.

Charles Roka var en habil, duktig, konstnär, som målade yppiga kvinnor, oftast utan särskilt många värmande klädesplagg på överkroppen. Ibland var motiven lekande barn med hundvalp, eller dansande zigenare, -romer som man säger idag. Med andra ord så var Rokas motivval allt annat än comme-il-faut i de fina salongerna... Han kom från Ungern, hamnade i till slut i Norge och utbildades till konstnär i båda länderna.

Men hur opassande hans måleri än är, så tycker jag att rätt ska vara rätt. Roka var en skicklig -om än inte sublim- konstnär som kunde måla, med intresse i ljusskildring och kolorit. Låt hans eftermäle vila i frid och låt hans måleri få den respekt det faktiskt förtjänar. Låt honom också fortsatt vara populär ute i stugorna i Skandinavien.

Koppartratts-Roka

I de flesta sammanhang påpekas att om det är något kopister/förfalskare misslyckas med, så är det händer. Titta på denna "hand":

Eller denna "hand"(avklippt...):

Om det var något Roka var road av att skildra på duken, så var det den kvinnliga barmen och han gjorde det med bravur. Oftast tämligen voluminös, skickligt skildrad med påverkan av naturligt uppträdande fysiska lagar. Så här ser ovanstående barm ut:

Jag gissar att personen som hållit i penseln i detta fall haft två upp och nedvända kökstrattar i koppar som förlaga för ifrågavarande kvinnliga attribut.

September-Roka, nr 341649

Roka nr 341649 såldes Av Bukowskis Market i september 2012. Jämför de båda målningarna; händer, byst, ljusskildring -ja allt! Notera ljusskildringen, i koppartratts-Rokan känns det som ljuskällorna överstiger antalet 20. I september-Rokan kommer ljuset från ett enda håll. Jag skulle kunna fortsätta och diskutera signaturens (bristfälliga) utförande, penseltekniken, draperingens utförande, färgval och komplementfärgstänkande, modellens onaturliga kroppshållning, dukens helt nya utseende etcetera. Men jag gör inte det för det är Bukowskis Markets ansvar att göra.

På internetspråk tror jag det kallas för phishing; man provar och provar igen, tills någon hugger på kroken. Nu har någon huggit på kroken (måndag 12/11, kl 14.30 kom budet), grönmarkerat på 3000 kr, vilket betyder att det är tillräckligt högt för att leda till köp. Men vad är det köparen får? Grattis till målningen..?! (Om ni vill bjuda emot, så går budtiden ut den 19 november. Det är inte jag som bjudit 3000).

----MÅLNINGEN HAR DRAGITS TILLBAKA AV BUKOWSKIS MARKET----

Fotnot:
Bevakningspris är det pris som Auktionshuset kommer överens med säljaren är absoluta lägsta accept-pris. Bud under den nivån leder ej till köp. Bevakningspriset är hemligt för utomstående, men ligger ofta på ungefär 80% av (lägsta) utropsnivån.
Fotnot 2:
Glöm inte det gamla ordspråket att det är smartare att förfalska 20-lappar än att förfalska 1000-lappar. Varför? -Hur många 20-lappar skärskådas som en 1000-lapp?!
Fotnot 3:
Ytterligare ett ordspråk på vägen: Skjut inte budbäraren.

Källa:
http://www.bukowskismarket.com/items/367088-charles-roka-olja-pa-duk-signerad