Sexfingers-Jane kommer igen -Nu äldre än någonsin och MED proveniens.13 elfenbensutrop borta i Jönköping.

I genomsnitt var 15:e minut tjuvskjuts en elefant, 24 timmar per dygn, 365 dagar om året. Varför? För att det finns en marknad för elfenbensprodukter; så enkelt är det.

Fortsätter detta har våra nästkommande om 10-20 år i n g e n möjlighet att någonsin mer få njuta åsynen av världens största landlevande däggdjur. Följdeffekterna av en eventuell utrotning är mycket svåra att bedöma.

Under 2013 uppmärksammades ett flertal skandinaviska auktionshus för försäljning av elfenben (från elefant). Dels av Antikmonologen och dels av WWF, World Wildlife Fund. Dessutom arbetar National Geographic Society, Elephant Voices med flera naturorganisationer fortlöpande hårt för att belysa problematiken kring både tjuvjakt av elefant och handeln med illegalt elfenben.

Illegalt dödad elefant. Foto: Baraza.wildlifedirect.org

Ett av auktionshusen som ifrågasattes var Uppsala Auktionskammare (UAK), eftersom de bland annat försökte sälja en stor mängd elfenbensföremål i augusti 2013, se blogginlägget Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig- TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk. Det ovanliga beslutet togs av åklagare/polis att under pågående auktion gå in och beslagta en mängd elfenbensföremål. Utredning pågår och locket ligger på.

Var 15:e minut tjuvskjuts en elefant.

Miljöåklagare har därefter beslutat att åtala UAK för Cites-brott. Antikmonologens upphovsman blev bannlyst av UAK både vad gäller försäljning och inköp, efter att de blev ifrågasatta för bristande katalogisering, tillika bristande ansvarstagande. En bannlysning som av UAK lämnats helt okommenterad, helt i linje med deras finstilta avtal, som påvisats i blogginlägget Uppsala Auktionskammare avslutar affärsrelation.

Bukowskis(Buk) hade i sin höstkvalitetsauktion 2013 elva elfenbensföremål till salu, se blogginlägget Svensk elefanthöst. I Buk:s Vårkvalitetsauktion 2014 har man inte ett enda "rent" elfenbensföremål (se "fotnoter" nedan), endast objekt som till dels inbegriper elfenbensdetaljer, (nämligen utropen 57, 106, 446 och 922). Samtliga daterbara till före det centrala året 1947 (som utgör tidsgränsen för lagligt kontra olagligt enligt Cites-konventionen). Stockholms Auktionsverk (SAV) hade sju elfenbensutrop i höstkvalitén, endast två utrop i vårkvalitén, nämligen nr 4043 och 4063.

Nr 4043, Stockholms Auktionsverk, framsida.

Att detta lilla hänge, SAV nr 4043, endast 3 cm, dateras av en cyklisk inskription till 1907 är väl. Anmärkningsvärt är dock att SAV helt utelämnar kommentar om eventuell proveniens, med tanke på uppståndelsen i press och TV i samband med höstens diverse (elfenbens-)a(u)ktioner. Att ett föremål tack vare en inskription kan hänföras till en viss tidsperiod är lika osäkert som att ett föremål har ett bifogat "äkthetsintyg" i A4-form i guldram. Vare sig det gäller en oljemålning av Bengt Lindström eller en elfenbensbrosch.

 -----------------------------------------------------------------------

Elfenbensstatistik, Sverige 2013-2014: 

Helsingborgs Auktionsverk 16 utrop elfenben Höstkvalitén 2013,

0 utrop elfenben Vårkvalitén 2014

Bukowskis 11 utrop elfenben Höstkvalitén 2013,

0 utrop elfenben Vårkvalitén 2014

Stockholms Auktionsverk 7 utrop elfenben Höstkvalitén 2013,

2 utrop elfenben Vårkvalitén 2014

Skånes Auktionsverk 1 utrop elfenben Höstkvalitén 2013,

1 utrop elfenben Vårkvalitén 2014

Uppsala Auktionskammare 0 utrop elfenben Höstkvalitén 2013,

0 utrop elfenben Vårkvalitén 2014

 -----------------------------------------------------------------------  

De tio länder i Asien med störst beslag av elfenben. Källa: The National Geographic Society.

Sedan många år tillbaka förekommer det hos större auktionshus att tillskriva proveniensen "The property of a Gentleman" eller "the property of a nobleman" som rubrik till ett utrop. Vilket i praktiken i och för sig är lika med rappakalja, eftersom det är omöjligt att faktiskt få verifierat. Men det ser bra ut, -tror man åtminstone. Säljarens -hemliga- identitet anses helig och denne är alltid skyddad av auktionshusen.

Nr 4063 hos SAV, tidigare nr 3082

Idog katalogbläddrare erinrar sig att nr 4063, The Canton ivory card-case and ditto necessaire hos SAV, ropades som nr 3082 för 10.000-12.000 kr i höstas. De såldes för 13.000 kr. Uppenbarligen gick något snett, för de bjuds ut igen. Antikmonologen ifrågasatte inte föremålens datering. Notabelt är att visitkortsfodralen nu visas med endast ett av höstens fotografier i katalogen. Senast det begav sig erbjöds hugade spekulanter att granska fyra olika bilder. Besparing eller miss från auktionshusets sida? Fotografikostnaden för säljarna är enligt utsago en icke försumbar inkomstkälla för världens auktionshus i detta tidevarv av snabbt digitalfotografi.

Var 15:e minut tjuvskjuts en elefant.

Helsingborgs Auktionsverk(HAV) försökte sälja 16 elfenbensföremål i sin höstkvalitet 2013. En del sålde och en del blev återropat. Bland annat erbjöds marknaden ett par figuriner som utmärkte sig, på flera sätt: .

Detalj av skrattande familj, Helsingborgs Auktionsverks nr 866, hösten 2013; tillika Skånes Auktionsverks nr 769, våren 2014.

De återropades, med utrop satt till 8.000 kr. Skam den som ger sig. Nu ser vi samma par till salu, ett par längre stenkast bort, hos HAV:s konkurrent/kollega Skånes Auktionsverk. Utropet är nu 8.000-10.000 kr, denna gång i Landskrona. Jag skrev den 22 november 2013 som följer om detta par Figuriner 2 st, Kina 1900-talets början (HAV:s katalogisering):

Sex-fingers Jane.

"Eftersom händer alltid är svåra att avbilda i konsten, på duk och i skulptur, tittar jag lite extra på kvinnans hand som håller den lockförsedda kannan. Hålet precis ovanför handen indikerar handtagets hål. Bakom handtaget anar man att tummen på kvinnans vänstra hand finns. Räkna då kvarvarande fingrar på kannans framsida. Ovanför handtagets avslutande, utstickande krusidull anas fem fingrar. Därtill kommer tummen bakom handtaget. Att "ringfingret" är störst av de fem är också fascinerande. Mest intressant är nog ändå att kannbärerskan alltså är begåvad med sex fingrar. Elfenbensföremål av låg, banal karaktär blev inte vanliga på "antikmarknaden" förrän massturismen blev ett faktum".

Var 15:e minut tjuvskjuts en elefant.

Ännu mer intressant är att figurinerna nu har blivit äldre, utöver de ungefärliga sex månader sedan senaste försäljningsförsöket..: I Helsingborg ansågs de vara ifrån "1900-talets början". I Landskrona anses de av SkAV vara "sen Qing-dynasti, 1800-tal". Anledningen till att de åldrats betydligt mer än sex månader på sex månader väljer jag att lämna okommenterad.

Fascinerande nog så har ägaren nu lyckats prestera en proveniens: "Tandläkarhem i Karlstad, därefter inköpta på auktion 2012 av nuvarande ägare"! Den texten talar ju de facto också om att det fortfarande är samma ägare till föremålen, som i Helsingborg i november 2013. Engelsk katalogtext: "Two fine(sic) carved man and woman in ivory . China, late Qing Dynasty 19th Century". I Helsingborgskatalogen senast, var man mycket noggranna med att påpeka kända provenienser för de elfenbensutrop som hade känd proveniens, vilket gör det ännu mer förvånande att ägaren först nu lyckats klämma fram en tandläkarproveniens ifrån Karlstad. Jordbruksverket kanske blir glada över den nya(?) proveniensen? Eller inte. Sex-fingers Jane med make klubbades för 10.000 kr.

Var 15:e minut tjuvskjuts en elefant.

Auktionsverket i Karlstad sålde fyra utrop elfenben i sin kvalitetsauktion den 10-11 maj, som bör ifrågasättas huruvida de var från före eller efter 1947. Utropen 85, 204, 242 och 295 angavs som 1800/1900-tal/ Kina 1900-talets första hälft/ Ostindisk tidigt 1900-tal/ Tidigt 1900-tal. Se tidigare diskussioner kring av Antikmonologen myntat begrepp "schablonkatalogisering", exempelvis (Stallykta för fångst av bonde -Inred med elfenben säger Antik & Auktion!).

1900-talets första hälft inbegriper olagliga åren 1947-1950.

Auktionsverket i Karlstad, 10-11 maj 2014.

Denna vårens elfenbensvinnare utropsantalsmässigt skulle i stället ha varit Auktionskammaren i Vätterbygden i Jönköping. De hade 13 utrop från elefantbete som skulle säljas idag, söndagen den 18 maj. De flesta enligt utsago från "storsamlaren Oskar Sandqvist". För av Antikmonologen okänd anledning så har i skrivande stund 14 utrop utgått, utan kommentar. Har Jordbruksverket knackat på dörren?

Marknaden för elfenbensföremål är uppenbarligen dynamisk i Sverige år 2014. Verkar det rörigt och godtyckligt? Jo, det är vi många som tycker.

Två av 14 hål i katalogen i Auktionskammaren i Vätterbygden i Jönköping.

Hur ofta tjuvskjuts en elefant?

And what about 2014..? Källa: The National Geographic Society

Fotnoter:
Se Antikmonologens tidigare blogginlägg om Cites, elfenben, noshörningshorn, rödlistade arter och (bristande) auktionshusetik.
Med "rent" elfenbensföremål avses ett objekt som är tillverkat uteslutande eller huvudsakligen av elfenben från elefant. Inte ett föremål som endast har mindre detaljer i elfenben.

Källor:
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/11/svensk-elefanthost.html

http://www.auction2000.se/auk/w.Object?inC=SA&inA=20130411_1202&inO=769

http://www.auction2000.se/auk/w.ObjectList?inC=AK&inA=20140426_1324&inPageNo=1&inPageMode=C&inScrollTop=&inSiteLang=&inSelectedSort=&inSearchCrit=0&inCategoryId=&inSearchText=elfenben

http://ngm.nationalgeographic.com/2012/10/ivory/elephant-ivory-poaching-graphic

Raoul Wallenbergs historiska vingslag till salu

Om en dryg vecka, den 14 maj, säljs ett föremål som väldigt många har hört talas om, men extremt få någonsin sett. Platsen för auktionen är RR Auctions i Boston, USA. Föremålet som utbjuds är ett av Raoul Wallenbergs rosa skyddspass, som han utfärdade med hjälp av Svenska Ambassaden i Prag. Detta ytterst ovanliga historiska dokument utställdes till en Herr Janos Karoly, som sannolikt var jagad på grund av sin judiska bakgrund.

Skyddspass till salu, utrop cirka 6380 kr ($1000). Nuvarande bud cirka 29.400 kr (7 maj 2014). Bilden något beskuren.

Dokumentet sändes till Nationella Centralorganet för kontroll av utlänningar i Budapest och är daterat den 26 september 1944. Hela översättningen på det temporära skyddspasset lyder: "Vi har äran att meddela Er att den Kungliga Svenska Ambassaden i Budapest har utställt ett skyddspass åt Herr Janos Karoly, som i enlighet med detta skall behandlas som svensk medborgare. Ambassaden ber respektfullt att ovan namngivne skall undantas från att behöva bära synlig insignia. Ambassaden intygar att en giltig ömsesidig överenskommelse existerar, i relation till gällande regler."

Passet är stämplat av ambassaden, med svenska riksvapnet.

------------------------------------------------------------------------------------

Ett annat skydds-pass med mycket snarlik Wallenberg-signatur, utfärdat 25 november 1944. Foto: Holocaust Museum, Budapest.

I samband med ockupationen av Ungern i mars 1944 började nazistregimen omedelbart med massdeportationer av judar till polska koncentrationsläger. I en takt av 12.000 människor per dag hade över 435.000 ungrare sänts till sin död i början av juli samma år. Iver C. Olsen vid US Treasury Department var placerad av President Roosevelt i Stockholm i egenskap av representant i Styrelsen för Krigsflyktingar. Olsen sökte efter någon som kunde organisera ett räddningsprogram i Budapest och utsåg Wallenberg. Den sistnämndes erfarenheter av affärer i Budapest, goda kunskaper om nazisternas administrativa och byråkratiska metoder tack vare tidigare resor i Tyskland och ockuperade Frankrike gjorde honom till den idealiske kandidaten till jobbet. Tillsammans med svenske diplomaten Per Anger utfärdade Wallenberg så kallade skydds-pass som identifierade bäraren som svensk i väntan på repatriering och även undantog dem från tvånget att bära det gula "jude-märket". Under Wallenbergs tid på denna post, som abrupt tog slut den 17 januari 1945 när Röda Armén intog Budapest och tillfångatog Wallenberg, räddade han tiotusentals liv.

Raoul Wallenberg. Foto: Holocaust Museum, Budapest.

I intervju med Yvonne Jacobsson den 7 maj, chef för judiska Museet i Stockholm, berättar hon att museet redan har ett skyddspass i sina samlingar. Med den lilla skillnaden att deras pass är underskrivet RW, att jämföras med Boston-passets skissartat utskrivna R Wallenberg.

Förhoppningsvis räddade detta pass Karoly Janos liv. Låt oss aldrig glömma förintelsen och alla de som miste livet. Heller inte Raoul Wallenberg, Per Anger eller någon annan människa som arbetade för det goda här i världen.

Samma dag som denna blogg publiceras kom nyheten om att en skola i Kalifornien, USA, haft som skolarbetsuppgift att i uppsatsform diskutera huruvida eller inte förintelsen var en verklig historisk företeelse. Någon lär bli av med sitt arbete.

Fotnoter:
Ovanstående är baserat på och översatt från RR Auctions katalogtext.

Vid bildjämförelser med andra skyddspass på internet noteras stora skillnader i utförande mellan Boston-passet och övriga skyddspass. Exempelvis vet jag ej varför Boston-passet saknar fotografi. Min intention är dock inte att ifrågasätta Boston-passets äkthet. Frågan lämnas med varm hand till andra eventuellt hugade.

Källor:
http://www.rrauction.com/bidtracker_detail.cfm?IN=371
http://www.hungarianreview.com/gallery/volume_iii_no_2
http://www.aljazeera.com/news/americas/2014/05/us-schools-pull-essay-questioning-holocaust-20145845726484832.html

Unikt tillfälle! IDENTISKA oljemålningar till salu! Kom och köp!

Är ni sugna på en originalolja av den kände Erik Olson (1901-1986) i Halmstadgruppen? Stort grattis, då har ni två identiska oljemålningar att välja mellan! Med IDENTISKA signaturer och identiska tillkomstår. Den ena bjuds ut på Karlstads Auktionsverk för 10-15.000 kr och den andra på Stockholms Auktionsverk för 6.000 kr.

Karlstad-Olson, den 6 maj 2014

Frågan är bara vilken ni ska bjuda på? Till och med ramarna är identiska, med identiska färgsläpp... Inget av auktionshusen har haft den goda smaken att visa målningarnas baksidor.

Stockholms-Olson, den 6 maj 2014

Vad sker e g e n t l i g e n i Karlstad och i Stockholm? Jag dristar mig att påstå att detta utgör ett världsunikt tillfälle att köpa två uppenbarligen totalt identiska konstverk av en erkänd, uppburen konstnär.

Ni kanske ska lägga bud på båda för att vara säker på att få åtminstone en..?

BREAKING NEWS
Efter att ha pratat med Auktionsverket i Karlstad idag, onsdagen den 7 maj, så förklaras ovanstående -förhoppningsvis sedelärande- historia av att säljaren av oljemålningen "Komposition m. människor/ Jesu korsfästelse" drog tillbaka tavlan ifrån Magasin 5 (Stockholms Auktionsverk) och valde att sälja den i Värmland i stället. Magasin 5 missade uppenbarligen att ta bort den ifrån nätet. BREAKING NEWS

Så går det när det går fort i web-auktionernas tidevarv!


Fotnoter:
Målningen på Auktionsverket i Karlstad existerar, eftersom den inte har dragits tillbaka från försäljning. Dock har man bytt utropsnummer (lot number) tre gånger på den sedan jag skrev ovanstående, nu nr 1378 (vilket förklaras av att katalogen fortfarande är under konstruktion). Målningen på Magasin 5 (Stockholms Auktionsverk) är tillbakadragen och går ej att hitta vid sökning på konstnärsnamn. Angiven länk till Magasin 5 leder ingenvart.

Källor:
https://magasin5.auktionsverket.se/1405/245446-erik-olson-oljemalning/
http://www.auction2000.se/auk/w.Object?inC=AK&inA=20140430_1918&inO=1375

Moderna auktioner och gammal Dalekarlia-kuse

Innevarande vecka ska moderna föremål för många miljoner klubbas. Bukowskis säljer måndag-tisdag 925 utrop uteslutande(?) konst och konsthantverk från 1900-talet. Topparna i auktionen utgörs av samlingen efter paret Bo och Margareta Lindh. Praktverk som dessa ses ytterst sällan i svenska sammanhang. Originalkonst av giganter som Picasso, Legèr, Rouault och Chagall köptes av paret Lindh i Europa under 1900-talets tredje kvartal. Bo Lindhs förmögenhet grundade sig i morfaderns bilhandel; Sveriges första.

Nr 370, blå och glad Chagall, 4.000.000- 6.000.000 kr.

Mest märkvärdig och idiosynkratisk för Marc Chagall är den vackert blå blandtekniken "Le reve de Chagall sur Vitebsk", i relativt stort format, 84x77 cm. Den ropas för 4-6 miljoner kronor. Det skulle förvåna mig om den inte går som tåget; Chagall trippel bigger extra allt. Värme, glädje och enkel, sexig blå surrealism. Tåget torde dock hastigt tuffa ut ur Svea Rike. Personligt brev från Chagall till Bo Lindh medföljer tavlan. Bara en sådan sak! (Chagallen klubbades för 7,5 miljoner kronor)

Erixsonsk familjeidyll i Saltsjöbaden, under orostider.

Spännande att se om inte helt lättsålda monumentalverket Nr 40, Målarens hus av Sven X:et Erixson finner en köpare också denna gång. Detta blir minst tredje auktionstillfället sedan sent 1990-tal, som den fantastiska målningen bjuds ut. Känd konsthandlare har också ägt verket. Hus eller våning men nog inte lägenhet torde vara nödvändig förutsättning för -i dubbel bemärkelse?- lyckad placering. Den tredelade pannån mäter nämligen 2,5 meter i höjd gånger 3,6 meter i bredd. Lite ögonfägnad, Herr Birnbaum och Moderna Museet? Eller är det för "publikt", som man säger om storsäljande viner i stora massans folkliga smak? Klubbad över utrop för 900.000 kronor. Var hamnar den? Breaking news: Antikmonologens spekulationer blev "bang-on-target". En anonym 100 år gammal födelsedagsfirare köpte målningen och donerar den till Moderna Muséet. Månne läser 100-åringen Antikmonologen?! Grattis svenska folket och andra besökare! Den hamnar på absolut rätt plats.

Bengt Lagerkvist 1926-2013, foto: SvT

Tavlans senaste ägare var ingen mindre än Bengt Lagerkvist, som många av oss konstvetare som utbildats i Stockholm de senaste 20-30 åren sannolikt gnuggat axel eller kalufs mot. Det power-nappades nämligen i bänkraderna ibland, under många tisdagsföreläsningar ute på Frescati.

Lagerkvist var känd och respekterad som regissör men för många kanske mest känd som trygg och lugn konstpratare i underbara finstämda SvT-programmen Konstalmanackan/Konstpausen/Konstverk berättar. Korta program där Bengt talade i kåserade form om ett eller ett par konstverk på sitt oefterhärmliga sätt. Helt utan vilda musikpålägg eller tjoande och tjimmande och osäkra skratt. Jo, det är faktiskt sant! Jag är övertygad om att hans program betydde mycket för mitt eget starka konstintresse. Jag ångrar innerligt att jag aldrig approcherade honom och gav honom min respekt, någon av alla gånger vi sågs på Konstbiblioteket, universitetsbiblioteket eller Mariatorget. Vila i frid eldsjäls-Bengt. Må du för evigt omges av stor konst.

Snart i en hage långt ifrån dig?

På Stockholms Auktionsverk hålls nog andan av många bland personal, säljare och övriga förståsigpåare vad gäller de så kallade Arctander-stolarna, som utgör fyra av totalt 1055 utrop. Stolar som de senaste få åren haft låga utrop och formligen exploderat i pris (se tidigare diskussioner: Kaplans kronologiska). Ikea eller ej, det är nog första gången jag hör ett auktionshus möbelavdelning; ett distinkt bäää..! Underligt att konkurrenten Bukowskis inte har något får till salu. -Förlåt, stol. (Nr 55 klubbad för: 210.000 kr, nr 56: 230.000, nr 78: 6.000 och nr 80: 160.000 kronor)

Finsk 27 cm:s nasse.

A propos djur så säljer Auktionsverket bland annat också en helt underbar gris, utrop nr 570, i delvis glaserat stengods, som tidigare ägts av vår stora allkonstnär Tyra Lundgren. Grisen, -spargrisen faktiskt, är definitivt den finaste dylika jag någonsin sett. Upphovsmannen är Michael Schilkin vid Arabia i Finland, 1940-tal; och slutpriset hamnar näppeligen inom utropets 30.000-40.000 kronor, utan ännu högre. Schilkin är het som nyligt blåsbälgad björkglöd och spargrisar är inte ett oviktigt samlarområde. Även om det kanske är opassligt med tanke på att Nokias mobilavdelning i princip gick upp i rök dagarna innan grisen ska få nya -eventuellt finska- slantar att vakta. En reflektion om katalogiseringen av Schilkins fin-svin; Ingen kommentar om huruvida eller inte den är signerad av Schilkin/Arabia och heller ingen bild av undersidan i katalogen. Varför? Om den nu inte är signerad utan endast attribuerad till konstnären så ska väl det uttryckligen stå i katalogen? Klubbad för 26.000 kr. Grundat på ovanstående resonemang, gissar jag att grisen var osignerad och därför inte blev så dyr.

Båda Stockholmshusen erbjuder riktigt fina auktioner. På onsdag vet vi hur konstmarknaden mår. Möjligen är stämningen något mer orolig än vanligt på grund av nyligen publicerad bok (Samlarna och konstens miljonaffärer) om just Konstmarknaden och dess (irr-)färder, skriven av ekonomijournalisten Gunnar Lindstedt. Rykten florerar om effekten av denna bokpublicering. Jag hoppas få anledning att återkomma i ämnet.

Elitloppsvinnare?

Ett djur som ej längre kan köpas är dalahästen som ropades för 5.000 kr hos Dalarnas Auktionsbyrå i går, söndag 27 april; "Dalahäst, 18/1900-tal, höjd 23 cm". Klubban föll på 52.500 kronor, med tillkommande avgifter på dryga 10.000.

Den kände Dalahästkonnässören med mera, Staffan Hägermark, säger att det rör sig om en häst från Dalarna, snarare än en dalahäst. En nog så viktig distinktion för en häst som utgör en viktig del av dalahästarnas förhistoria, troligen gjord under det tredje kvartalet av 1800-talet, avslutar Staffan.

Tack för kunskapen bäste Staffan. Kunskap är makt. Delad kunskap är fred och respekt. Vill åtminstone jag tro.


Fotnoter:
Power nap; intensiv(?) och oftast kort sovstund.

Källor:
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/578/370-marc-chagall-le-reve-de-chagall-sur-vitebsk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Lagerkvist
http://auktionsverket.se/auction/modern/2014-04-28/search/?q=arctander
http://auktionsverket.se/auction/modern/2014-04-28/570-michael-schilkin-skulptur-arabia-1940-tal/ 
http://www.svt.se/kultur/anonym-hundraaring-donerar-rekordmalning

Bruun Rasmussen skadeskjuten elefant

Det stora danska auktionshuset Bruun Rasmussen (BR) blev under måndagen (14 april 2014) dömt till böter på 75.000 danska kronor, för att inte ha levt upp till regelverket för handel med noshörningshorn och elfenben från elefant.

Bruun Rasmussens högste höns, Jesper Bruun Rasmussen, 75.000 fattigare. Foto: Liselotte Sabroe

Östre Landsret dömer BR för att under 2011 ha bjudit ut två noshörningshorn och tre betar från elefant, utan att ha erforderliga försäljningstillstånd. Köbenhavns Byret kom fram till bötesbeloppet 14.000 kr. De omstridda föremålen kom dock aldrig under hammaren utan drogs tillbaka från auktionen, eftersom man uppmärksammades på bristande tillstånd.

I Byretten krävde åklagare Charlotte Møgelhøj en bötessumma om 100.000 kr, på grundval av att det inte var första gången auktionshuset bröt mot reglerna om handel med utrotningshotade djur. Köbenhavns Byret menade dock att detta icke var en förvärrande omständighet eftersom Bruun R inte var dömda i det första målet, då de två noshörningshornen och tre elefantbetarna bjöds ut.

Är det värt det, Jesper Bruun Rasmussen? Foto: Dave Robertson Trust

Till yttermera visso blev år 2012 Bruun Rasmussen dömda till att betala 50.000 kronor för att ha sålt ett noshörningshorn och därmed ha överträtt Washington-konventionen. Endast när myndigheterna har givit tillstånd i relation till Cites-konventionen får exempelvis noshörningshorn säljas. Boten från 2012 blev emellertid nedsatt till 10.000 i Östre Landsret.

Bruun Rasmussen erkänner att de inte undersökte certifikaten för försäljning av noshörningshorn tillräckligt noggrant.
-Vi har utfört ett procedurfel, då vi inte checkade certifikaten tillräckligt väl och det har Landsretten bedömt till 75.000 kronor och vi håller med om att vi då borde ha kollat upp certifikaten bättre, säger auktionshuset administrative direktör Jakob Dupont till nyhetsbyrån Ritzau. Världsnaturfonden (WWF) har tidigare riktat mycket hård kritik mot Bruun Rasmussen, som av WWF beskylls för att ge krypskyttar ett incitament till att döda utrotningshotade djur. (Allt ovanstående är fritt översatt av Antikmonologen, baserat på Danmarks Radios text. Länk nedan).

Världens största landlevande däggdjur. En tjuvskjuts var tionde minut. Alla elefanter är borta om ett tiotal år om detta fortsätter. Är det värt det? Foto: Friedkin Conservation.

Att auktionshus fälls för artbrott eller liknande är mycket ovanligt. Följande publicerades av Helsingborgs Dagblad den 22 februari 2008:
Detta år dömdes det som då hette Anders Antik/Bruun Rasmussen(!) att böta 14.700 svenska kronor för att ha brutit mot förordningen om skyddet av vilda djur och växter. Företaget accepterade strafföreläggandet och slapp därmed åtal.

Auktionshusets dåvarande VD Håkan Olsson polisanmäldes för att ha sålt föremål gjorda av utrotningshotade djur. Det handlade bland annat om ett schackbräde av elfenben, uppstoppade rovfåglar och en ask gjord av sköldpaddsskal och elfenben. Enligt auktionshusets egen katalog var en del av föremålen tillverkade på 50- och 60-talen.

Polisanmälan gjordes av en advokatbyrå i Stockholm i syfte att visa på det orimliga i lagstiftningen, som omfattar även gamla föremål. Efter anmälan har auktionsfirman blivit försiktigare och tar enligt VD:n inte in något om det inte finns intyg från Jordbruksverket. (Detta har uppenbarligen Bruun Rasmussen glömt år 2014. Antikmonologens anmärkning).

----------------------------------------------

Antikmonologen har i ett stort antal bloggar diskuterat problematiken kring fortsatt försäljning av framför allt elfenben, som med största sannolikhet är tillverkat/arbetat efter år 1947. -Året som satts som gräns för vad som är lagligt kontra olagligt, enligt Cites-konventionen. Se exempelvis: Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig -TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk. Miljöåklagare Åse Schoultz har beslutat att åtala företaget Uppsala Auktionskammare -inte en enskild person- för artbrott, brott mot miljöbalken. Undertecknad är av Uppsala Auktionskammare bannlyst för försäljning och köp, sedan bloggar om deras dubiösa/bristfälliga katalogisering av orientaliska föremål publicerats. Något som Antikmonologen upplystes om svart på vitt i mailform. Se texten: Uppsala Auktionskammare avslutar affärsrelation.

Åtalas för artbrott. Foto från UAK:s hemsida den 15 april 2014.

Antikmonologen har till yttermera visso kunnat påvisa flagrant felkatalogisering av stora elfenbensfiguriner med påhittad proveniens hos ovan diskuterade auktionshus Bruun Rasmussen och även uppenbara felaktigheter hos danske konkurrenten Lauritz: Elefantdöd- inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen.

Även om inte stora auktionshus bryr sig, så tror jag att deras kunder gör det. Dags att polera logotyperna lite hårdare och ta en lunch med mediakonsulterna, -igen?

De säger att pengar inte luktar. I beg to differ.

Fotnot:
Antikmonologen diskuterar i tidigare bloggar extensivt skälen till tjuvjakt av noshörning, elefant med mera.

Källor:
http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2014/04/14/0414130740.htm
http://hd.se/landskrona/2008/02/22/boeter-foer-att-ha-saalt-elfenben
http://www.unt.se/uppsala/auktionskammaren-atalas-for-artbrott-2753423.aspx 
http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/Oevrig_kultur/2014/01/13/0113125356.htm

Mäktig konst, Magnus Karlsson

Häromkvällen bjöds vernissage hos Galleri Magnus Karlsson. Gott om besökare, trots vacker vårkväll. Namnet på utställningen är 2014- en aktuell utställning.

Gallerist Karlsson gestikulerar framför olja på duk "Typ XIV" av Tommy Hilding

Aktuell är den sannerligen (även om all konst inte är anno 2014) med följande laguppställning imponerande konstnärsnamn: Maria Nordin, Richard Johansson, Lisa Jonasson, Kent Iwemyr, Thomas Broomé, Sara Vide-Ericson, Tommy Hilding, Ulf Lundin, Dan Wolgers, Susanne Johansson, Carl Hammoud, Lars Arrhenius, Karin Mamma Andersson, Klara Kristalova och Jeff Olsson.

Dan Wolgers Kropp (I-III), 2014. I fonden Hildings 6 meters(!) olja Typ XIV.

Dan Wolgers installation, med närmast obligatoriska före detta skolglobshållare till synes provisoriskt utställda på tapetbord, utgör centrum i största rummet. En tanke slår mig; undrar hur många falska wolgersverk vi kommer att se om ett antal år? Proveniens, papper och kvitton blir absolut nödvändiga formalia vid framtida ägarbyten.

Oerhört kompetenta konstkritikern Sophie Allgårdh framför The Drainers av Thomas Broomé (akryl på duk) (Notera exempelvis skriften "CARPET" på golvet)

Karin Mamma Andersson, Sun Dial, akvatint/etsning.

Karin Mamma Anderssons Sun Dial är möjligen ett självironiskt självporträtt, fyllt av självinsikt. Säg bara inte selfie. Att så hårt ha burits upp nationellt och internationellt torde vara nog så betungande för en skapande själ. Referenserna till Botticellis Venus födelse är uppenbara, där Venus är den omsvärmade och uppblåsta, åtminstone rent bildligt. Står Mamma Andersson i frusen -icke-skapande- kontraposto på piedestal, avbildad mot Nordstjernan, -symbolen för Sverige? 

Besökare mellan The Glue Cabinet (akryl på papper) och Reel World (akryl på duk), båda av Thomas Broomé.

I övrigt har jag efter ett par dagar fortfarande knappt hämtat mig efter genomslaget av Thomas Broomés minutiöst arbetade konst och tekniker. Vid en första anblick och på avstånd, verkar hans konst mest som andras. Närmare betraktat blir anslaget etter större. The Drainers (ovan), består av en duk vars motiv utgörs av orden för respektive avbildat objekt på engelska, mer eller mindre tätt upprepat och ihopskrivet.

Not to Touch the Earth, akryl på duk

Som alltid, är kontexten-sammanhanget avgörande för upplevelsen. Ett konstverk, vilken formen än utgörs av, upplevs alltid olika beroende på förförståelse och kontext. Broomés utställning betitlas Pieces of Andy och refererar delvis till en auktion på Sotheby´s i New York 1988, där allkonstnären/"geniet" Andy Warhols kvarlåtenskap bjöds ut. Warhol, manisk samlare av dyrbart och vardagligt, hade samlat på sig absurda mängder ting och auktionen bestod av över 10.000 föremål.

Detalj av Not to Touch the Earth

Broomé utmanar betraktarens perceptionsförmåga och gör sin konst till redan samlad/betraktad/katalogiserad och såld, innan röda prickar ens haft möjlighet att dyka upp. Akryl på duk är tekniken enligt utsago, trots träsnittets alla signum. Ett av Broomés verk är en sida ur själva auktionskatalogen från 1988. Eller är det det?

Katalogsida till salu?

Pieces of Andy är en spin-off likt den av Bengt Ohlsson utvalde Gregorius utknoppad ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Fredsgatan 12 är adressen. Sista datum är den 4 maj (Broomé) och 18 maj för resten av gänget. Men skynda, för en svärm röda prickar är redan på plats.

Fotnoter:
Röd prick placeras ofta som klistermärke invid sålt objekt.

Venus födelse, Sandro Botticelli, 1486 (Wikimedia)

Källor:
http://www.gallerimagnuskarlsson.com

Konstig konst i Norrköping

Bukowskis Norrköping erbjuder oss chansen att köpa en monogramsignerad Olle Hjortzberg (1872-1959), nr 517468. Hans konst är väldigt uppskattad sedan många år.

"Olle Hjortzberg, olja på pannå, monogramsignerad och daterad 39"

Utropet är satt till 12.000 kronor. Den möjligen inte särskilt svårkopierade monogramsignaturen av Olle Hjortzberg på denna målning ser i enorm uppförstoring ut så här:

?

En typisk olja av Hjortzberg kan se ut som följer (såldes för 381.250 kronor av Buk, förvisso i större format).

OH, olja, signerad 1942. (Foto Buk)

Denna målning utgör ett fullgott exempel på Hjortzbergs intresse för ljus. Intressant nog är den utförd 1942, tre år efter vår trumpetblommemålning. (Ett vanligt argument är att konstnärers senare alster ofta är av haltande kvalitet).

Hjortzberg arbetade inte sällan med palettkniv och var mästerlig tekniskt sett, med ett stort intresse för ljusdunkel-skildringar och anses som en av 1900-talets skickligaste blomstermålare, för att inte säga den skickligaste.

Uppdrag gransknings granskning...

Skulle ni ändå inte falla för Hjortzberg-"frestelsen", så har ni även möjlighet att köpa en oljemålning signerad av konstnären Bengt Lindström (1925-2008), nr 512729. Återigen, enligt Bukowskis Norrköping.

"Bengt Lindström, olja på duk, signerad"

Möjligen har Expertstaben på Bukowskis i Norrköping inte sett Uppdrag Gransknings inslag om Alaska-Håkan och den flodvåg av falsk konst försedd med Lindströms signatur som sköljt -och sköljer över Sverige? Eller staben av diverse människor aktiva i branschen För fångst av bonde. I telefonkontakt med intendenten Lina Olsén på Bukowskis i Norrköping får jag reda på att Lindström-oljan enligt inlämnaren varit i samma familjs ägo i 30 år. Om Hjortzberg kan inte Lina säga något mer än det som anges i katalogen (på nätet).

?

Vad Bengts hustru Michéle skulle anse om Norrköpingsansiktet av Lindström är åtminstone för mig inte svårt att gissa. Vad Bengt tycker om ifrågavarande målning sittandes på sin molntuss, lämpar sig gissningsvis inte att sätta på pränt. Att däremot förment professionell personal på Sveriges största auktionshus kallar detta för ett originalverk lämnar eeh... -övrigt att önska.

Jag tror att ovan diskuterade målningar har sålts till fantastiskt bra kompis-priser ur bakluckan på fyr-hjuliga fordon. Priserna var troligen fantastiskt låga eftersom affärerna sannolikt var snabba.

Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara.

På engelska säger man It´s a dirty job, but someone's got to do it. Vare sig du är avlönad intendent på ett auktionshus eller antikbloggare.

Trevlig helg, med eller utan Alaska-filter.


Fotnoter:
Med "Laissez faire" åsyftas ibland en obrydd och nihilistisk låt gå-attityd i allmänhet, oftast med en nedsättande innebörd (Wikipedia).

Om båda diskuterade verk är inlämnade av samma person är okänt. I skrivande stund har "Hjortzberg-oljan" fått tillräckligt högt bud för att bli såld, däremot ännu inte "Lindströms olja". "Hjortzberg" såldes för 9.600 kronor och "Lindström" såldes för 25.003 kronor.

Källor:
https://www.bukowskismarket.com/sv/517468-olle-hjortzberg-olja-pa-panna-monogramsignerad-och-daterad-39
https://www.bukowskismarket.com/sv/512729-bengt-lindstrom-olja-pa-duk-signerad
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/554/56-olle-hjortzberg-angsblomster
http://www.svt.se/ug/konst-1

Bra böcker på Nybrogatan

I nästa vecka, den 1 april, äger Stockholms Auktionsverks bokauktion rum.

Böcker är sådana där roliga tingestar som prasslar när de bläddras i och hur gärna man än vill, så händer inget när man snabbt drar höger pekfinger snabbt nedåt på en boksida. Till yttermera visso tar de dessutom upp plats i en därför speciellt avsedd plats kallad bokhylla, eller förvisso ibland också i travar. Böcker kan alltså påstås vara både motsatsen till sökmotorn Google, dess upphov eller till och med antites.

I en mycket intressant artikel i Magasinet Neo skrev Historieprofessor Dick Harrison häromdagen på temat "Allt fler känner sig kränkta" bland annat: "Slutsatsen av alla dessa självupplevda erfarenheter är att kunskap och fakta blir alltmer ointressanta i den samhälleliga kontexten. Åsikt väger tyngre än insikt. Genom att uttala dig på ett sådant sätt – även om det sker mot bakgrund av solid vetenskap – att du går emot andras åsikter hamnar du i en situation att du per definition kränker dem. Obehaglig kunskap transformeras till kränkande åsikt". Mat för tanke, säger man på engelska.

Om ni är roade av att medelst arkaiskt bläddrande berika er med bokhistorisk kunskap, så är Auktionsverket på Nybrogatan platsen att besöka. Visning pågår och auktionen äger rum den 1 april, bestående av 467 utrop.

"Första Capitel. Om allehanda åtskilielig huffwudwerk..."

Månne blir dottern/sonen klar med medicinstudierna till sommaren? Då torde Olai Benedictus Een nyttigh läkere bok ther uthinnen man finner rådh, hielp och läkedom til allehanda menniskiornes siwkdomar bådhe inwertes och uthwertes... kunna bli den perfekta examensgåvan. Den första svenska läkareboken; tryckår 1578, Stockholm, för svindlande 436 år sedan. Nr 6029, 8-10.000 kr. Klubbad för 22.000 kronor.

Viktig kvinnas rader

Eller kanske en present till studenten i genusvetenskap? Bestående av egenhändigt skrivet och signerat brev av Fredrika Bremer, den svenska kvinnorörelsens främsta pionjär; Nr 6397. 4-5.000 kr. Även om just detta brevs innehåll inte var avgörande för kvinnors väl och ve, så flaxar historien hårt, när Bremers namn kommer på tal. Klubbades för 3.200 kronor.

450 centimeter raggningsunderlag(?)

Nuförtiden har folk ingenting på väggarna. Utrop 6192 kan avhjälpa historiskt roade personer med dylika problem i kala lyor. Samuel von Pufendorfs -i begreppets innersta bemärkelse- praktfulla etsning föreställande Karl den X Gustafs begravningståg år 1660 i Stockholm ropas för 8-10.000 kronor och ger mycket konst för pengarna; 4,5 meter närmare bestämt, i 13 delar. Torde ge unga män ny självsäker klangbotten i uttrycket "vill du komma hem och kolla in mina etsningar"? Klubbad för 11.000 kronor.

A propos nämnda nakna väggar hos gemene man och kvinna av idag; Vid samtal med känd aktör (som ville vara anonym) inom böcker/kartor/handskrifter konstaterade denne att marknaden har dykt rejält sedan 2010. "Återväxten av samlare är närmast icke-existerande och folk har inget på väggarna nuförtiden. Har de något på väggarna så är det bara någon massproducerad plansch". Det lät allt annat än hoppfullt, tyvärr.

Kabyler-Karnaval och Klot-Polka, minsann.

En inredares våta dröm skulle utrop nr 6198 kunna beskrivas som; "Cirkusaffischer, ca 30 st". Troligen större kioskvältare än 450 cm begravningståg. Utropets 2-2.500 borde inte förslå, även om skicket inte är det bästa? Vore jag säljare av dessa 30 cirkusaffischer från sent 1800-tal så skulle jag vara allt annat än nöjd med en enda illustrerad sådan i nätkatalogen. En av trettio? Det är 2014, inte sent 1800-tal. Hur svårt kan det vara att klämma in merparten av planscherna i webb-katalogen? Utropet klubbat för 8.500 kronor.

Som ni förstår så bör ni som kan alltså ta er till bokvisningen, för att med alla sinnen till buds känna, klämma och dofta på det som bjuds. Historiska vingslag, kufars kommentarer och väl dolda cirkusaffischer väntar Eder.

I Frihamnen har ni stora och alltid spännande Magasin 5-visningen att besöka (före detta Stadsauktion). Personligen kommer jag nog att fortsätta kalla det för "Stads". Där erbjudes bland mycket annat "Bruno Liljefors kopia efter oljemålning", utrop nr 237367. Jag undrar vilken oljemålning Bruno har kopierat? "Bruno Liljefors kopia" klubbades för 1300 kronor.

Insikt väger tyngre än åsikt. Jag vill, professor Harrison, jag vill att det är så.


Fotnot:
Ett syftningsfel är ett språkligt fel och innebär att en mening kan uppfattas på flera sätt, och lätt kan misstolkas.
En syftning är ett ord eller uttryck som syftar på ett tidigare ord (ibland efterföljande), till exempel ett verb som beskriver vad ett föregående substantiv eller pronomen gör. Det kan också vara vissa pronomen såsom "som" eller prepositioner, som kan syfta på föregående eller efterföljande substantiv eller pronomen.
Ett syftningsfel uppstår då det finns flera substantiv eller pronomen och det blir oklart vilket av dem som man syftar på. (Wikipedia)

Källor:
http://auktionsverket.se/auction/rare-books/2014-04-01/

https://magasin5.auktionsverket.se/1403/237367-bruno-liljefors-kopia-efter-oljemalning/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Syftningsfel

Världens största kinesiska porslinssängvärmare upptäckt!

Kan man inte sälja en blåvit mingkopia som vattenflaska, så kan man ju alltid pröva att kalla den för "sängvärmare, mingstil" i stället. Det borde väl finnas någon med en kall säng, så här i mars. För fångst av bonde förvisso. Gängse terminologi har annars fram till och med mars 2014 varit månflaska, moon flask eller bian-hu. Göteborgs Auktionsverk har haft en dylik 40 centimeters  "sängvärmare" till salu i tio dagar, med utrop 2000 kronor. Bevakningspriset låg på 1000 kronor och porslinsflaskan är såld, innan budtiden löper ut under fredag eftermiddag, vilket noteras tack vare öppen budgivning online. Månflaskan sålde för 1400 kronor.

"Sängvärmare" -Göteborgshumor eller bara ren okunskap?

Göteborgsinitiativet att kalla flaskan för sängvärmare är -eeh- "initiativrikt" eller "innovativt", för att tala på diplomaters vis. Epitetet anspelar möjligen på den gamla traditionen att likt Kålle o Ada hitta på något käckt, som till exempel Läppstiftet/ Vattenståndet i folkmun betitlas, om Skanskas före detta Göteborgskontor ritat av Ralph Erskine.

"Läppstiftet" av Erskine från 1989. Foto: Wikimedia

Helsingborgs Auktionskammare sålde i veckan ett fotografi föreställande Norma Jeane Baker, mer känd som Marilyn Monroe, med utrop 4000 kronor. Fotografiet av George Barris anges vara från 1962 och kallas för gicleétryck, en term jag aldrig tidigare hört. Ett medföljande "Certificate of Authenticity" förklarar vad det är: Nr 128 av 200 i en "Limited edition" intygas av en Chuck Murphy den 16/5 2006.

"Gicleétryck" föreställande Norma Jeane Baker

Medföljande intyg

Uppförstoring av medföljande intyg till "gicleétrycket"

Att mer insatta personer som undertecknad undviker att köpa utrop som "SÄNGVÄRMARE, Kina, mingstil är kanske inte jättekonstigt, eller gicleétryckt Marilyn i Helsingborg. Men en nybörjare hugger säkert på kroken som gillras(?) av ett auktionshus. Det står ju Kina och mingstil i katalogen/ eller det har ju fint intyg/certifikat. Då måste det ju vara "fint" och "äkta"!? Jag har tidigare extensivt diskuterat problematiken i att skriva saker som "mingstil". Är det mingperiod som åsyftas, i så fall 1368-1644 efter Kristus, eller vad innebär "mingstil"? Tydlighet=ärlighet=nöjd kund. Mingstil=mingkopia. Ser jag dessutom medföljande "Äkthetsintyg" så blir jag per automatik oerhört mycket mer ifrågasättande till föremålets eventuella äkthet. För fångst av bonde.

Detalj av intyg till "gicleétryck"

Gicleétryck torde vara en omskrivning för bläckstråleutskrift. Problemen med olika typer av tryck för foto som medium är många. Foto har hajpats enormt de senaste åren och prisbilder har formligen exploderat. Om fotot är tryckt under fotografens levnad eller ej har en enorm inverkan på priset och det faktum att man kan fortsätta att trycka nya "prints" av ett negativ gör att man kan mjölka ur värdet på ett i grunden originellt arbete, med eller utan upphovspersonens godtycke.

Det ter sig som ett sisyfosarbete att jobba för foto som ny och viktig genre på världens auktionshusscener/gallerier när nya namn/epitet/varianter fortsätter dyka upp. Auktionshusen jobbar hårt med att hålla temakvällar och föredrag om foto, med olika infallsvinklar. Tyvärr har jag personligen haft förhinder att närvara, men att döma av hur snacket går så är foto-scenen i Sverige och internationellt oerhört komplicerad, för att återigen vara diplomatisk. Foto är ett av de områden jag får flest önskemål om att skriva om. Ovanstående gicleétryck såldes för 550 kronor, långt ifrån de 4000. Vad hade Chuck sagt om det priset tro? Is that enjoying mr Barris work to the full extent, mr Murphy?

14 cm:s kinesisk sängvärmare i metall. Tillhör artikelförfattaren.

Jag hänvisar till det för antikbranschen möjligen viktigaste uttrycket av alla; "To call a spade a spade". Återigen. Att benämna ett föremål vid dess rätta namn. Vare sig det gäller en ny kinesisk månflaska inköpt på Pekings så kallade Antikmarknad för ett par svenska hundringar eller ett fotografi sålt av en skicklig amerikansk nasare. Vid dess rätta namn.

Cest ci n'est pas une pipe och heller ingen sängvärmare. It's a spade. Tillhör artikelförfattaren. Typ.

Ya´ll have a niiice weekend...


Fotnoter:
Båda ovanstående auktionshus sorterar under den överspännande organisationen Auctionet.

To "call a spade a spade" is a figure of speech which explicitly calls out something as it is; by its right name. The implication is not to lie about what something is and instead to speak honestly and directly about a topic, specifically topics that others may avoid speaking about due to their sensitivity, unpleasant or embarrassing nature (Wikipedia)


Källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lilla_Bommen_%28byggnad%29
https://auctionet.com/sv/138613-george-barris-marilyn-monroe-1962-gicleetryck
https://auctionet.com/sv/137080-sangvarmare-porslin-kina-mingstil