torsdag 10 december 2020

Rovgrävt(?) kulturarv till salu; Ny importförordning samt stulen Stockholmsstaty...

Under arbetet med senaste inlägget om Auctionets Kvalitetsauktion förbluffades jag över mängden fornfynd som erbjöds. Yxor, pilspetsar, spännen och små skulpturer i keramik, sten och olika metaller och en del ser ut som vore det helt nyuppgrävt.


Jag är själv konsthistoriker, men även utbildad arkeolog och har sedan barnsben levt med vetskapen att det som hittas i marken ska bedömas/erbjudas det lokalt knutet museum. Är det nyfunnet i jorden är chansen/risken att man "blir av med fyndet" självklart större, än om föremålet har ärvts eller hittats på loppis.

Regelverket för vad som får eller inte får säljas är inte okomplext. Många auktionshus låter helt bli att ta emot/sälja föremål som har dålig eller obefintlig proveniens eller verkar nyligen uppgrävda.


Gästriklands Auktionkammare: Proveniens angiven. Osålt.


Crafoord Stockholm: Ingen kommentar om proveniens. Såld för 1800 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 16 703 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. såld för 4402 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 2602 kr.



Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes ej.


Utrop 1528163. Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1300 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1100 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 750 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 1400 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 2405 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 599 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Sålda för 350 kr.



Auktionshuset Gomér & Andersson Linköping: Ingen kommentar om proveniens. Såldes för 3272 kr. Pre-Colombianskt konsthantverk är ett juridiskt gungfly vad anbelangar försäljningar.

-----------------
Under veckan 1-5 december bjöds ett fornfyndsutrop med angiven/känd proveniens ut, (hos Gästriklands Auktionskammare). Fyra utrop var helt okommenterade vad gäller proveniens, (samtliga hos Crafoords i Stockholm). Åtta fornfyndsutrop var kommenterade: "Fyndplats och proveniens saknas", (samtliga åtta hos Garpenhus Auktioner i Malmö). 


"Fyndplats och proveniens saknas"= Vi vill verkligen bli ifrågasatta för det vi håller på med(?).

Kör så det ryker utan att kommentera proveniens. GSG; Gåresågåre(?).

Generellt sett blev slutpriserna låga på ovan diskuterade grupp artefakter. Det enda undantaget utgjordes av en ovanlig och praktfull bronsyxa som såldes av Crafoord Stockholm. Den klubbades för 16 703 kr, värdering 1500 kr. 

Varför blev merparten av priserna låga på föremålen? Kan det vara så att föremålen som saknar proveniens är mindre attraktiva för (seriösa) handlare/samlare? -Just på grund av avsaknaden av känd härkomst. Det vill säkerligen Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna i alla fall tro.

Jag har under veckan pratat med folk på både Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet om vilka regler som gäller försäljning av jordfynd/fornfynd och hur det resoneras kring detta. 

Nästa årsmöte för Paraplyhuset Auctionet har temat kirrat. Bild: Wikipedia

Hur ser Auctionets interna regelverk ut? Finns det ens ett? Etiken i att sälja fornfynd utan att nämna proveniensen är minst sagt bristfällig. Att explicit skriva "Fyndplats och proveniens saknas" är i vart fall ej ett fall av Aristotelisk dygdetik (om jag tolkat Wikipedias artikel rätt).

*Noggrant kontrollerade, beskrivna och fotograferade av experter -på vadå..? *Alla katalogiseringar kontrolleras av Auctionet innan publicering; med andra ord så måste utebliven proveniens vidrörande försäljning av fornfynd ha godkänts av Auctionet. Auctionet ställer höga etiska krav... Dock uppenbarligen icke gällande proveniens för fornfynd.

---------------------------------------------------------------------------------


Marita Jonsson, före detta Länsantikvarie. Foto: Johan Hellström, Sveriges Radio.

En parallell till Auctionets fornfyndssoppa utgör en före detta Länsantikvarie i Sundre på ön i sydost. Hon heter Marita Jonsson och intervjuades av Sveriges Radio (SR) den 11 september i år i P4 Gotland. Jonssons inställning till försäljning av -möjligen- rovgrävda artefakter är häpnadsväckande. Att en före detta Länsantikvarie står i sin Konsthall och säljer skånska stenåldersföremål illustrerar att verkligheten ibland överträffar dikten. (Johan Hellström, journalist SR, intervjuade).

Marita Jonsson hävdar att hon köpt föremålen hos "ett välrenommerat Auktionshus i Stockholm". Sistnämnda påstående är en flagrant påminnelse om det Antikmonologen gång efter annan har påpekat, nämligen att auktionsförsäljningar oftast per automatik skänker en "upphöjdhet/äkthetsprägel" åt föremål (-åtminstone kan köparen påstå det). En tvätt av föremålet kan det också kallas; även om objektet skulle vara uppåt väggarna felkatalogiserat och ofta även om Auktionshuset är mindre seriöst/etablerat. 

Var i världen hamnar Crafoords och Garpenhus nyligen sålda fornfynd?


Majvor Östergren, före detta Landsantikvarie på Gotland säger i Hellströms intervju: "Ingen har hävdat att något olagligt säljs på Körsbärsgården... Men eftersom det kan vara svårt att veta om det föremålen härstammar från någon plundring eller rent av stöld så bör man av etiska skäl avstå från att köpa eller sälja fornfynd överhuvud taget".

"En seriös aktör som säljer fornfynd göder dem som plundrar och rovgräver i våra fornlämningar" säger Chefen för Gotlands Museum, Susanne Thedéen i SR:s inslag. 

Majvor Östergren och Susanne Thedéen fångar problematiken i ett nötskal i dessa meningar.


Björn Extergren, chef för intag och försäljning på Bukowskis, intervjuas också av P4 Gotland och svär sig fri från att Bukowskis skulle ta in potentiellt illegala föremål. "Proveniens är ingenting man bara kan hitta på... den här marknaden är döende och borttynande, vilket är fantastiskt skönt" säger Extergren bland annat, med motiveringen att proveniens måste presteras för alla objekt som tas in till försäljning, från före 1947. 

Björn Extergren, Bukowskis. Foto: Bukowskis

Bra så, men påståendet om att proveniens inte bara kan hittas på är fullständigt uppåt väggarna. Det vet alla som har jobbat i auktions/antik-branschen mer än två veckor. Om auktionshuspersonal skulle tro allt som påstås så skulle mammutar beta i Berzelii Park bland enhörningar och återuppståndna rockstjärnor. Typ. 

Ovanligt lycklig, tillika lättklädd besökare med kids och kuse i Berzelii Park. Foto: Big Mouth Inc

Trogna läsare av AM vet att jag har ifrågasatt ut-i-tok-provenienser många gånger. Ledande Antikhandlare har fällts i Svea Hovrätt för påhittad proveniens. Så nog kan det hittas på, bäste herr Extergren. Det skall bara vara plausibelt också. 

---------------------------------------------------------

Big business. Denna yxa såldes den 18 november 2018 för 97 000 kronor någonstans i Sverige, oklart var, enligt Barnebys. Proveniensen var extremt extensiv och full av inlevelse...

-------------------------------------------

En sökning på "bronze axe" på Ebay, den största internationella säljsajten, den 9 december gav 1674 träffar, med flera svenska säljare av till synes svenska fornfynd. Ettusensexhundrasjuttiofyra. Bronsyxor. Betänk sedan alla andra föremål...




---------------------------------
En stor och viktig förändring vad gäller importlagstiftning inom EU implementeras den 19 december i år! Denna har kommit till i kampen mot finansiering av terrorism. 

Förordningen trädde i kraft redan år 2019, men importförbudet gäller inte förrän 28 dec 2020. Perioden däremellan är till för att EU:s medlemsstater ska hinna anpassa sin lagstiftning för att kunna beivra överträdelser. Senast vid det datumet ska medlemsstaterna meddela kommissionen vilka sanktioner som är tillämpliga i landet för att beivra överträdelser av förbudet. Det här sköts på regeringskansliet. Själva skrivelsen om importförbud finns i artikel 3.1. De föremål som omfattas är de som finns med i del A av bilagan. Det är en vid definition som stämmer överens med 1970 års Unescokonventions definition. I förordningens inledning, det vill säga de stycken där siffrorna omgärdas av parentes i inledningen anges skälen till lagstiftningen. 




Denna förordning kommer sannolikt att vara ett viktigt verktyg i kampen mot illegala transporter/smuggling av föremål i världen. Samtidigt tornar ju en enorm problembild upp för handlare och samlare som redan sitter på föremål; även för museer som ska låna/ låna ut objekt över gränser. CINOA, världens största sammanslutning av Konst-och Antikhandlare, befarar att mindre handlare kommer att drabbas hårt och även att inflödet av antikviteter kraftigt kommer att minska. The Art Newspaper redogör för ungefär samma slutsatser (18/6-2018), om än hårdare formulerat än CINOA:s ståndpunkter.



Kommer England nu -på grund av Brexit- att bli Europeiskt centrum för import av antikviteter äldre än 250 år? Kommer samma land att bli centrum för illegala rörelser till övriga medlemsländer i den Europeiska gemenskapen? 


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag erbjöds ett par dagar efter publicering av det senaste blogginlägget att agera konsult för Garpenhus Auktioner, av ansvarig katalogiserare för Orientaliskt Konsthantverk för den nyligen diskuterade "Kvalitetsauktionen". Arbetsuppgiften skulle bestå i att besöka ägaren till merparten av det material som Antikmonologen ifrågasatte/kritiserade nyligen. "Ägaren har många, många fler fantastiska föremål att sälja". 

Härmed tackar jag nej till uppdraget, eftersom jag anser att de föremål i-mitt-inte-så-subtila-utpekande inkluderade i "Kvalitetsauktionen" dessvärre talar för oerhört bristande insikter i sektorn äkta/falskt; eller möjligen alltför djupa insikter i densamma. Men ödmjukast tack för erbjudandet.
 
------------------------------------------------------------

Samma kväll som detta blogginlägg skulle publiceras (9 december) nås jag av nyheten att Stockholms Auktionsverk tvingats dra tillbaka en klassisk marmorskulptur, utrop nr 1184 i "Klassiska Kvalitetsauktionen" på Stockholms Auktionsverk, utrop (=värdering) 75.000-100.000 kronor. En skulptur -som enligt två arkeologer/forskare- är densamma som den som figurerade i en 20 år gammal film om en italiensk -fälld- antikvitetssmugglare. 

Kramgo skulptur i fälld smugglares famn. Foto: SvT

Inte mycket att orda om. Polisen har beslagtagit skulpturen för vidare utredning. Bilder från film och Auktionsverk talar -som det heter- ett tydligt språk. Med tanke på hur snabbt allt ska gå i auktionsvälden nu för tiden -och hur fantastiskt lite tid som generellt läggs ned på research och katalogisering av objekt, så är historier som denna en helt naturlig påföljd. Av precis samma skäl är förfalskningar och kopior legio både ute i provinserna och i kvalitetssegmentet. Som tidigare påpekat.




Sent samma kväll söker jag efter ifrågavarande objekt i Verkets katalog. Borta med vinden. Nr 1184: "Inga sökresultat". Hur kan man bara ta bort all text och alla bilder, utan att över huvud taget kommentera detta? Det ger bara ett ännu konstigare och mer oseriöst intryck. Ingen ändringslista. Ingen kommentar någonstans på Auktionsverkets hemsida under hela kvällen. Nota bene; då var detta också en tung nyhet i alla TV:s nyhetsprogram under kvällen... 

Intendent Markus Anderzon vid Stockholms Auktionsverk.

Här görs ingen pudel. Man avrättar i stället skrället i lönndom och gräver ner den riktigt djupt -i hopp om vadå? Att Kungliga Biblioteket, Östermalmshallen och ICA Esplanad skall utgöra Östermalms Bermudatriangel? Att ingen då ska komma ihåg misstaget eller hitta något att undersöka? Kom igen, wakey, wakey! Detta är 2020. Den moderna historiens galnaste år med global pandemi och dito uppvärmning som ställer små fisar till misstag av auktionshus i förstagluttarnas skamvrå. Strutstaktik är såå 1980-tal. Ett stort Auktionshus skall vara kapabla att ta tjuren vid hornen och konfrontera uppkommande problem på ett modernt sätt med en professionell krishantering. 

Bear Grylls, tilltänkt för Stockholms Auktionsverk? I wish. Foto: knowyourmeme.com

Återigen; noll transparens. Denna gång vidrörande ett auktionshus som omsätter mycket mer än lilla Garpenhus. Pinsamt är förnamnet. Nervösa och totalt medieotränade intendenter på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk gör ju att allmänheten baxnar över inkompetensen när det hettar till lite. Det vill säga när en mikrofon och/eller en kamera syns till.

Vilken "skandal" får mest uppmärksamhet? Garpenhus/Crafoords/Auctionets utelämnande om gärsgårdsligornas fornfynds historia eller en eventuellt pånyttuppdykt smugglad klassisk skulptur? Återstår att se.
--------------------------------------------------------------------------------------

Under dagen för publicering av detta blogginlägg, 10 december, nås jag av meddelande från vaken och trogen AM-läsare; Auktionshuset norr om Stockholm som har väldigt "egna" tillvägagångssätt (Uppsala Auktionskammare) har idag dragit tillbaka en klassisk romersk staty från hemsidan(=katalogen). Den hade ett utrop på 100 000- 150 000 kronor. Det måste vara något i luften som gör att romersk skulptur dras tillbaka. Okänt huruvida eller ej den såldes igår.


Mystiskt försvunnen skulptur i Uppsala. Fotograferad i tryckt katalog. Borttagen från hemsidan.


Proveniens: Christies Antiquities, London 7 November 2001, katalognummer 342, Peter Willborg (legendarisk svensk matthandlare) köpte då skulpturen.


Den hade katalognummer 110:
Varför försvann Diana? Hann hon ens säljas? Fick säljaren kalla fötter på grund av Stockholms Auktionsverks debacle? Eller fick UAK kalla fötter på grund av osäker proveniens? Definitivt fler frågor än svar. Hej vad det går...



Vilken/Vilka företeelser skadar svensk forntidshistoria samt svensk antikmarknad mest? You tell me. 

Håll avstånden, tvätta er ofta och noggrant och var rädda om kärleken. Fred, kärlek och förståelse!

--------------------------------------------------------------------------------------
Fotnot:
Inlägget om ny importförordning har delgivits mig av tjänstemän på Riksantikvarieämbetet. Tack!

Källa:

Länkar:



-------------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------------

söndag 22 november 2020

Nej Auctionet, detta är inte kvalitet

På grund av diverse omständigheter har jag de senaste åren tyvärr presterat väldigt få blogginlägg. Gudarna är dock innerligen medvetna om att uppslag inte saknas. 

------------------------------------------------------------------------

Det är söndag och paraplyföretaget för 40 auktionshus; Auctionet (AN), håller idag höstens Kvalitetsauktion. Annonseringen har varit allestädes synlig, inte minst i sociala medier. "Vår expert väljer ut sina favoritföremål". Experterna utgörs av Tom Österman, David Brolin och Li Pamp. Två av tre kända från TV -inte oviktigt i sammanhanget- och alla erkänt duktiga ringrävar i Antiksvängen.

22 eller 23? Kvalitetsauktion i alla fall.

Av de 40 auktionshusen deltar 22 i Kvalitetsauktionen med 808 föremål totalt. I genomsnitt således 36 föremål per auktionshus. De 22 väljer själva huruvida eller inte de ska vara med i Kvalitetsauktionen, likaså även föremålen. Minst antal utrop har Lysekils Auktionsbyrå med tre objekt. Flest föremål i auktionen har Garpenhus Auktioner med 128 utrop. Inget av AN:s utländska auktionshus deltar i Höstkvalitén.


Vid en sortering av Kvalitetsauktionens högst värderade föremål tar Garpenhus guld-, silver- samt bronsplats, med Tanghäst värderad till 600.000 kr, björn skuren i jade värderad till 300.000 samt Yoke i sten från Haiti värderad till 225.000 kronor. Ja, även fjärdeplatsen tas av det Malmö-baserade auktionshuset, med ett par silverkandelabrar värderade till 180.000 kronor. -Edit: Inget av dessa fyra föremål såldes-

Under de två rubrikerna "Asiatika" (19 utrop) och Keramik och Porslin, underrubrik "Orientaliskt" (16 utrop), finner vi Garpenhus sammanlagt 35 orientaliska utbjudna objekt. Samtliga föremål är kinesiska och den sammanlagda värderingen -gjord av Garpenhus expert/experter ligger på 1.502.500 kronor (med förbehåll för eventuell felräkning). Detta är exklusive Yoken, värderad till 225.000 kronor.

Jag har försökt ringa till Garpenhus under helgen, men de har stängt lördag-söndag. (Något som var otänkbart bara för något/några år sedan under en sista visningshelg för en så kallad Kvalitetsauktion. Men som tiderna ser ut med allt större framgångar för nätauktioner samt den extrema situationen med rådande pandemi, så är det förståeligt). 

Nedan visas ett urval av Garpenhus orientaliska kvalitetsföremål.

"Kang-shi, omkring 1700". Min rumpa, torde en brittisk intendent utbrista på sitt språk. Omkring 2000 vore en korrekt katalogisering.


"Sannolikt Yuan-dynastin" (1279-1368 efter Kristus). Samtida vore en adekvat beskrivning.


"Yuan-dynastin" (1279-1368). Samtida vore en korrekt katalogisering.


"Song-Yuan (960-1279)". Nu skrek den brittiske intendenten "min rumpa" på sitt språk -igen. Samtida vore närmare sanningen.


"Song-Yuan". Icke. Samtida -igen!


Song-Yuan. Nope. Samtida.


"Han dynastin (206 f.Kr- 220 e.Kr)". Värdering 300.000 kronor. Sent 1900-tal/samtida vore en korrekt datering.





Gott och blandat hos Garpenhus Kvalitetsauktion. 


Själv köper jag dock hellre en påse av denna variant, för en tjuga. Foto: Partykungen.se

------------------------------------

Garpenhus 35 kinesiska föremål har följande angivna provenienser (alltså tidigare kända ägare):

"Sydsvensk privat samling": 24 stycken.

"Skånsk privatsamling": 4 stycken.

"Ingeniör Hans Henningsen, Danmark, därefter privat samling": 3 stycken.

"Alf Holm": 2 stycken.

"Viktig sydsvensk privat samling": 1 (snusflaska värderad till 2500 kronor). (Varför "viktig"?)

Ett föremål, en blåvit terrin, saknar proveniens.



Den för hela Höstkvalitetens högst värderade föremål, en sancai-glaserad Tang-häst, värderad till 600.000 kronor, anges proveniensen som: Hans Henningsen, Ingenjör, Danmark. Direkt efter proveniensen står "För jämförelse:" med två länkar till två olika Tang-hästar som sålts hos ett av världens största auktionshus, Christie´s. Den första Christie's-hästen såldes år 2019 för 675.000 amerikanska dollar. I runda slängar 7 miljoner svenska kronor. Inte kattskit. Den hästen hade kända provenienser från 1947/1984/1986. Den andra Christie's-hästen såldes 2014 för 149.000 amerikanska dollar, cirka 1,5 miljoner kronor. Den hade dock endast en -mycket modernare- proveniens, från 1998. Vän av ordning undrar då hur intendenten vid Garpenhus Auktioner har resonerat när denne satte värderingen 600.000 kronor. -Eftersom densamme ansåg att de två Christie's-exemplen var så -i sammanhanget relevanta- att de skulle stå i direkt anslutning till Garpenhus kuse. Varför realisationsvärderingen 600.000 kronor, när de två så viktiga(?) jämförelseobjekten såldes för 7 respektive 1,5 miljoner kronor? 

För att potentiella kunder skulle tycka att 600.000 kronor var superbilligt?

Tidiga provenienser blir något av en "garanti" för presumtiva köpare att föremålet de åtrår de facto är äkta -ofta i motsats till en "för sen" proveniens. Åtminstone som psykologisk effekt betraktat.

Ymnighetshorn, dock ej kinesiskt. Foto: Bukowskis

Provenienser kan vara/är helt avgörande för slutpriser på kinesiskt konsthantverk, eftersom marknaden bokstavligen svämmar över av mer eller mindre bra förfalskningar sedan många år. En säker proveniens från 1947 är i sammanhanget guld värd. Det kinesiska ymnighetshornet började spruta ut förfalskningar i slutet av 1980-talet och fortsätter till våra dagar. Ett ämne jag diskuterat i Antikmonologen (AM) otaliga gånger sedan bloggstart år 2012. Alla mer erfarna auktionshusanställda vet att en mycket stor andel av de kinesiska föremål som idag erbjuds till försäljning är förfalskningar. Inte bara kopior, utan de facto förfalskningar.

Trogna läsare av AM har också i bakhuvudet att det alltid är mycket enklare att förfalska ett skrivet intyg än själva objektet i sig...

Att i direkt anslutning till ett föremål som värderats till 600.000 kronor länka till två extremt lyckade försäljningar i USA av två helt andra föremål är i mina ögon helt enkelt en variant av Phishing eller nätfiskeEtt försök att lura potentiella kunder att bjuda högt. Om Lasse-Gurra Aktersnurra säljer sin långmilare till Volvo från 2001 för 8.800 kronor så blir det liksom lite konstigt om han i annonsen ändå också länkar till Volvos värsting, med triple-bigger-extra-allt-bling-bling på, från 2020, för 940.000 kr. För fångst av godtrogen lantbrukare. Bondfångeri med ett ord.


Auctionet har sedan många år ett system av att för oss kunder sätta spotlighten på föremål som är extra intressanta. Oftast står detta i direkt samband med de högst värderade föremålen. Anmärkningsvärt är att inget av hela Kvalitetsauktionens fyra dyraste objekt är utvalda av någon av Auctionets tre experter. Förvisso är ingen av de tidigare nämnda tre experterna expert på just orientaliskt konsthantverk, men de besitter mycket breda kunskaper inom alla föremålsområden. 

Jag anser att ett totalt undvikande av kommentarer vidrörande auktionens fyra dyraste föremål, tillsammans värderade till mer än 1,3 miljoner kronor, är oerhört "olyckligt", för att inte säga fel. 

Orientaliskt är dock INTE handplockat av Li Pamp. Heller inte av Tom Österman och heller inte av David Brolin. 



Hör inte, talar inte, ser inte. Världens äldsta framställning av de tre åsiktsamputerade primaterna i Shintohelgedomen Tosho-gu i Japan. Foto: Wikipedia.


Här finner ni Auctionets Urvalskatalog för Höstkvalitén 2020. Alltså det AN anser som mest spännande.

I en lång text nämner Försäljningschefen Tom Österman massor av spännande föremål i Höstkvalitén i deras 16-sidiga nätmagasin. Dock nämns inte ett enda orientaliskt föremål. Ändå är h e l a auktionens tre högst värderade föremål orientaliska...



Hösten 2020 får -för Auctionet nya antikkändisar- nya titlar att tillföra sina trycksvärtedoftande visitkort. Rektor och Magistrar har redan pekats ut. Ingen av dessa har plockat ut Orientaliska favoriter. Heller. 


Jag tolkar det som att man från Auctionets sida resonerar som att "Marknaden får avgöra". Man kryddar med gubbnävar av Laissez-faire och tänker att går-det-så-går-det och det som inte säljer drabbar ingen, vare sig fattig eller rik. 

Eller är det rent utav så att det på mer exekutiv nivå inom Auctionet inte finns djupare kunskaper om orientaliskt konsthantverk? I så fall borde man ta in konsulter som gör jobbet. Vi finns. Att jag som "bärare av budskap" är både kokt, stekt och helrökt behöver inte påpekas. Men tack för tanken, ni som uttalat den. (Jag har pekat på precis samma problematik vad gäller Skandinaviens största Antikmässa, i Älvsjö. Kvalitetsjuryn för Antikmässan har stora problem med just orientaliskt).

Från Auctionets hemsida!


Som det nu ser ut så är det en skandal att man accepterar dylikt krafs i en "Kvalitetsauktion". Jag bedömer den absoluta merparten av Garpenhus 35 föremål som moderna förfalskningar. Flera av objekten måste skärskådas på nära håll och även TL-testas för att kunna bedömas korrekt. En del av de lägre värderade föremålen är nästan korrekt katalogiserade, eftersom de beskrivs som 18/1900-tal. Dock bara nästan, eftersom det skulle kunna ha stått 19/2000-tal i stället. Med kraftig slagsida åt 2000-tal, eftersom vi skriver 2020 i år och det mesta av Garpenhus 35 föremål i Auctionets "Kvalitetsauktion" är gjorda på denna sidan millennieskiftet.


Vilka är förlorarna under och efter genomförd auktion då? Alla, i långa loppet! Jag har skrivit många spaltmetrar om detta i tidigare Antikmonologer. Kanske påminns ni exempelvis av blogginläggen om Z-Point Auktioner i Borlänge? Läs först Snillen excellerar i Borlänge och sedan Århundradets auktionsresultat i Borlänge; -eller kanske inte? 

Paralleller till Garpenhus finns, även om Z-Point Auktioner var snäppet värre. Z-Point försattes i konkurs i februari 2017 men var uppburen medlem av båda Auctionet och Barnebys, tills AM började gräva i verksamheten.


Ansvaret vilar tungt på en så stor organisation som Auctionet att hålla "ordning i sina led". Fyrtio auktionshus ombord samma skepp är ett svindlande antal! Undertecknad har flera gånger diskuterat problemen med AN:s Försäljningschef för Sverige, Tom Österman. Ju fler utländska auktionshus som ansluts till AN, desto fler problem uppstår om gemensam inriktning och regelverk -anser jag.

Även om de svenska medlemsauktionshusen sköter sig, så innebär det inte med automatik att Tyska/Spanska/Engelska/övriga auktionshus gör det. Jag har för Tom pekat på felaktiga katalogiseringar utförda av tyska auktionshus för exempelvis kinesiskt konsthantverk samt även pekat på minst sagt problematiskt saluförande av elfenbensföremål hos spanskt auktionshus, utan påföljder. Det sades då att man inte kan styra de utländska medlemmarna i dylika frågor, endast söka föra en dialog.

Är det så även för de svenska Auctionet-medlemmarna?

----------------------

Fyra dagar efter avslutad Kvalitetsauktion så går det inte särskilt bra att hitta försäljninigsresultaten för Garpenhus praktföremål:

Tanghäst, värderad till 600.000 kronor, utrop nr 1479756:

Björn, Han-dynastin,  jade, värderad till 300.000 kronor:


Yoke, sten, värderad till 225.000 kr:

Där fumgerar länken och föremålet går att bjuda på- igen! Värderingen är densamma, 225.000 kronor, beskrivningen är också exakt densamma som inför Kvalitén, "Teknisk analys från 2014 medföljer som bekräfter (sic.) att det rör sig om ett mycket gammalt föremål". Ett mycket gammalt föremål är exakt hur gammalt?

Silverkandelabrar, ett par, värderade till 180.000 kronor:


Alltså konstateras att tre av fyra av hela Auctionets Höstkvalitetsauktions högst värderade föremål mystiskt ha försvunnit efter att ha utbjudits på auktionen. Vad hände med det som kallas transparens? Detta är mycket oroväckande och allt annat än förtroendeingivande. Vad säger Auctionet om plötsligt uppdykande Svarta hål i deras organisation?

                                                            -----------------------------------------

För att avsluta Auctionet-resonemanget på en gladare nivå så noteras att en uppenbarligen mycket eftertraktad cykel, en så kallad höghjuling, såldes för en rar slant. Utropet var satt till 6.000 kronor hos Södermanlands Auktionsverk. Två köpare var dock ivriga och klubban föll först på dryga 80.000 kronor, cirka 100.000 med avgifter. Cykeln tillhör en ovanlig övergångsvariant när man försökte sig på att växla ner framhjulets storlek med hjälp av dubbla kedjor och kugghjul. Denna korta transitionsperiod varade ungefär mellan 1884-1887. Därefter tar det vi idag ser som "designmässigt normala" cyklar över. Initierade källor tror att cykeln är på väg utomlands. Hoppas de tar småvägar dit.

---------------------------------------------------------------------------


Älvsjö Antikmässa meddelade för ett par dagar sedan att de ställer in 2021 års mässa, på grund av pandemin. Tiderna är extremt tuffa för alla antikaktörer som inte har auktionshus. 

Organisationen bakom Antikmässan skickade ut en enkät till oss utställare för någon dryg månad sedan, där man bland annat frågade om vi kunde tänka oss att i stället för en fysisk mässa göra en digital dylik. De lär ha fått ett rungande nej till svar, -såklart. Bara det faktum att man uttalade tanken om digital antikmässa som ersättare för den "riktiga" mässan är minst sagt oroande. 

Rimligen kommer många antikhandlare tyvärr tvingas upphöra med sina verksamheter under 2020/2021, på grund av rådande situation, med konkurser till höger och vänster. 

Hur många finns kvar 2022? Kommer de att räcka till för att utgöra Antikmässan samma år? Kommer Stockholmsmässan att få -tillräcklig- lönsamhet i en eventuell Antikmässa i Älvsjö år 2022? Hur viktig anser Stockholmsmässan att Antikmässan är? Finns någon underliggande "högre kulturbärande gärning" som motivering för Antikmässans existens? Var årets mässa rent av den sista? 

Många frågor blir det och flera av dem formulerades redan långt innan pandemin.

-------------------------------------------------------------

Sist vill jag understryka vikten av att handla lokalt och gärna hos små aktörer. I tider som dessa räknas varje krona. Köp antikt eller gammalt och återanvänd och laga för andras överlevnad -och planetens! -I stället för att klicka hem nytillverkade saker från exempelvis Kina eller Amazon... Sistnämnda företag har vi ju i och för sig redan rullat ut röda mattan för i Sverige.

Var rädda om er, håll avstånd, tvätta händerna ofta och var även rädda om kärleken.

------------------------------------------------------------------------------


-----------------------------------------------------
Fotnot:
Mottot att ”inte se (något ont), inte höra (något ont), inte säga (något ont)” ger uttryck för en buddhistisk tanke om att den som inte exponeras för ondska inte heller kommer att reflektera denna ondska i sitt tal och sina gärningar (Wikipedia).

Källor: