Mäktig konst, Magnus Karlsson

Häromkvällen bjöds vernissage hos Galleri Magnus Karlsson. Gott om besökare, trots vacker vårkväll. Namnet på utställningen är 2014- en aktuell utställning.

Gallerist Karlsson gestikulerar framför olja på duk "Typ XIV" av Tommy Hilding

Aktuell är den sannerligen (även om all konst inte är anno 2014) med följande laguppställning imponerande konstnärsnamn: Maria Nordin, Richard Johansson, Lisa Jonasson, Kent Iwemyr, Thomas Broomé, Sara Vide-Ericson, Tommy Hilding, Ulf Lundin, Dan Wolgers, Susanne Johansson, Carl Hammoud, Lars Arrhenius, Karin Mamma Andersson, Klara Kristalova och Jeff Olsson.

Dan Wolgers Kropp (I-III), 2014. I fonden Hildings 6 meters(!) olja Typ XIV.

Dan Wolgers installation, med närmast obligatoriska före detta skolglobshållare till synes provisoriskt utställda på tapetbord, utgör centrum i största rummet. En tanke slår mig; undrar hur många falska wolgersverk vi kommer att se om ett antal år? Proveniens, papper och kvitton blir absolut nödvändiga formalia vid framtida ägarbyten.

Oerhört kompetenta konstkritikern Sophie Allgårdh framför The Drainers av Thomas Broomé (akryl på duk) (Notera exempelvis skriften "CARPET" på golvet)

Karin Mamma Andersson, Sun Dial, akvatint/etsning.

Karin Mamma Anderssons Sun Dial är möjligen ett självironiskt självporträtt, fyllt av självinsikt. Säg bara inte selfie. Att så hårt ha burits upp nationellt och internationellt torde vara nog så betungande för en skapande själ. Referenserna till Botticellis Venus födelse är uppenbara, där Venus är den omsvärmade och uppblåsta, åtminstone rent bildligt. Står Mamma Andersson i frusen -icke-skapande- kontraposto på piedestal, avbildad mot Nordstjernan, -symbolen för Sverige? 

Besökare mellan The Glue Cabinet (akryl på papper) och Reel World (akryl på duk), båda av Thomas Broomé.

I övrigt har jag efter ett par dagar fortfarande knappt hämtat mig efter genomslaget av Thomas Broomés minutiöst arbetade konst och tekniker. Vid en första anblick och på avstånd, verkar hans konst mest som andras. Närmare betraktat blir anslaget etter större. The Drainers (ovan), består av en duk vars motiv utgörs av orden för respektive avbildat objekt på engelska, mer eller mindre tätt upprepat och ihopskrivet.

Not to Touch the Earth, akryl på duk

Som alltid, är kontexten-sammanhanget avgörande för upplevelsen. Ett konstverk, vilken formen än utgörs av, upplevs alltid olika beroende på förförståelse och kontext. Broomés utställning betitlas Pieces of Andy och refererar delvis till en auktion på Sotheby´s i New York 1988, där allkonstnären/"geniet" Andy Warhols kvarlåtenskap bjöds ut. Warhol, manisk samlare av dyrbart och vardagligt, hade samlat på sig absurda mängder ting och auktionen bestod av över 10.000 föremål.

Detalj av Not to Touch the Earth

Broomé utmanar betraktarens perceptionsförmåga och gör sin konst till redan samlad/betraktad/katalogiserad och såld, innan röda prickar ens haft möjlighet att dyka upp. Akryl på duk är tekniken enligt utsago, trots träsnittets alla signum. Ett av Broomés verk är en sida ur själva auktionskatalogen från 1988. Eller är det det?

Katalogsida till salu?

Pieces of Andy är en spin-off likt den av Bengt Ohlsson utvalde Gregorius utknoppad ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Fredsgatan 12 är adressen. Sista datum är den 4 maj (Broomé) och 18 maj för resten av gänget. Men skynda, för en svärm röda prickar är redan på plats.

Fotnoter:
Röd prick placeras ofta som klistermärke invid sålt objekt.

Venus födelse, Sandro Botticelli, 1486 (Wikimedia)

Källor:
http://www.gallerimagnuskarlsson.com