God Jul tillönskas Eder med lucka 24

Har härmed äran att önska alla Antikmonologens läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Gubben i lådan, Jack in the box på engelska, känd leksak som uppenbarligen skrämde tomtenissar och katt.

Inte minst gäller önskan också Retrobloggarnas Julkalendernätverk. Utöver dessa rader kan ni även läsa bloggen Gestaltningstanten, som tandem-öppnar julaftons lucka. Alla mina retrobloggvänners spännande alster, sprängfyllda med kul prylar och kunskap för luckorna 1-23, redogörs fint för, av Retrolux.

En familjelycka med trånande blickar och Fridfull, tillika kommersiellt präglad Jul, av för tiden exklusiva leksaker...

De skrivna hälsningar som nuförtiden kallas julkort är ämnet för denna Antikmonolog. Ett samtal till Postmuseum ger vid handen att statistik finns från och med 1945, angående mängd skickad julpost.

Antikmonologens julaftonsfavorit (Foto:Youtube)

Ni förstår, i julhälsningarnas begynnelse fanns varken mobila telefoner, datorer eller google. Detta utspelade sig under tändstickstavlornas och taxeringskalendrarnas tidevarv, när Karl-Bertil Jonssons föräldrar Varuhusdirektören H.K.H. Bergdahl respektive den ömma modern förfärades över sonens utdelande av rika människors julklappar i slumkvarteren, eller till och med faktiskt tidigare än så..!

En dansk(?) leksaksfylld jul med skönlockig gosse.

Postens statistik förtäljer att man sände drygt 38 miljoner julkort 1945. År 1970 var man nere i 27 miljoner; 67 miljoner år 1995. År 2004 skickades 42 miljoner och 2012 knappt 28 miljoner. Siffrorna torde vara sjunkande, mest på grund av alla elektroniska möjligheter till julhälsningar. Jag är själv medskyldig, eftersom jag sedan ett par år är varm anhängare av postens app Riktiga vykort, som enkelt förvandlar egentagna mobilbilder i smartphonen till just "riktiga vykort".

En Sankta Claus i Morisk dörröppning med ymnigt hängande, oinslagna klappar.

I Ulla Ehrensvärds utmärkta lilla bok Gamla Vykort från 1972, finns mer spännande fakta, som också Postmuseum borde ha. Ehrensvärd skriver bland annat "Det sades på skämt, att posthuset vid Vasagatan hade byggts för inkomsten av vykorten. Det är inte helt osannolikt, eftersom postverkets inkomster av vykortstrafiken år 1902 uppskattades till mer än en miljon kronor". En för tiden astronomisk summa.

Vi tröstar flickan som vält på släden, men titta, där är ju en kamera! Bäst jag smilar upp mig och önskar God Jul..!

I Sven Hedin-samlingarna kan man finna kinesiska nyårshälsningar från 300-talet, medan de äldsta europeiska bevarade är från 1300-talet. Först under 1700-talet blev det vanligt att uppvakta vid bemärkelsedagar och vid julhelgen.

Fantasifullt med jätteljus, ändock håller änglaflickan kända leksaker omkring sig... Surrealismens vagga?

Frimärket infördes år 1840 i England och därmed underlättades postbefordran i så hög grad att snart jordens samtliga länder hade följt Englands exempel, Sverige år 1855.

Är det förbjuden frukt i trädet? Gossens kroppsspråk talar mer än en fonograf...

Åren 1903-1904 nådde det så kallade vykortsraseriet sin kulmen. Man beräknade att de vykort som årligen var i omlopp i världen vägde 800 ton och att 7 miljarder vykort var i omlopp. De största vykortsfabrikerna kunde då producera 100 000 vykort -om dagen!

Ärade julklappar i höjden, se till oss som små är...

Ett något senare julkort, cirka 1940, med svenska Brio-leksaker. Dock inte lill-prinsen i bild.

År 1903 postades i Japan 500 miljoner vykort, i USA och Storbritannien över 600 miljoner och i Tyskland mer än en miljard(!). Före år 1900 däremot, var vykort (och julkort) sällsynta. Anledningen till den enorma ökningen torde till stor del ha legat i att portot för det oförseglade vykortet var betydligt lägre än för brev. Successiva sänkningar gjorde att det kostade 2 öre för ett lokalt brevkort, inrikes 4 öre och till utlandet 5 öre, om avsändaren endast skrev sitt namn.

Cirka 1930, att döma av frisyr och klädsel. En snäll, möjligen något insmickrande ung herre.

Brefkort med vyer hette det år 1891 när vykortet introducerades i Sverige. Under 1910-talet började portot höjas och då var vykortens blomstringstid förbi, skriver Ulla Ehrensvärd, som under 1970-talet var chef för Kungliga Bibliotekets kart- och planschavdelning, med en av Sveriges största vykortssamlingar. Tänk om hon anat vad "flugan" internet, uppfinningen datorn och mobiltelefonen skulle få för följder en knapp generation senare.

Snälla Gud och alla änglar, se till att jag får dessa leksaker..!

Ha en God och Fröjdefull Jul, kära läsare. Fridens liljor.

Ooh, vilken julafton! Så många presenter och så lite tid. Vem somnade först, dockan eller flickan?

Fotnot:
Ett stort tack till Leg. Lekare Peter Pluntky, som mycket generöst lät mig titta på och fotografera av delar av hans vykortsalbum.
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton skrevs av Tage Danielsson1975, se wikipedia.
De allra flesta julkorten (och vy/brev-korten) tillverkades i Tyskland.

Källor:
Tomtefakta (Wikipedia)

http://hugin.info/134112/R/1032214/165930.pdf 

http://www.postnord.com/sv/Media/Pressmeddelanden/Posten-Sverige/2013/Julkort-fortfarande-popularaste-julhalsningen/

Gamla Vykort-En bok för samlare, Ulla Ehrensvärd, Stockholm 1972.