En ny lampa är en ny lampa, Metropol, -även rostig.

Auktionshuset Metropol erbjöd ett par "Väggarmaturer", nr 9939534, i sin måndagsauktion (9 november). Fullständig katalogisering såg ut som följer:

 Dessutom erbjöds följande "Takarmatur", nr 9939536, måndag kväll.

Katalogtexter: "Väggarmaturer, 1 par smide, nydragen el" respektive "Takarmatur, smide, glaskupa, nydragen el".

Detalj av nr 9939536, Metropol den 9 november 2015. Skinande nytt.

Storlek eller ålder kommenteras ej överhuvud taget på någon av de tre armaturerna. (I konsekvensens namn är det underligt att väggarmaturernas glaskupor ej omnämns i text).

Att storlek ej nämns överhuvud taget är troligen glömt, i inskrivningsstressen. Dock är det något annat som fångar Antikmonologens intresse: Orden "nydragen el", i båda utropen.

"Till lurendrejeri hör som förstås även så kallade bondfångare (av tyska Bauernfänger), personer som utnyttjar någons dumhet eller godtrohet".(Wikipedia)

Jag har skrivit om denna typ av nytillverkade armaturer (alltför) många gånger. Anledningen till mina krönikor om dessa -oftast kallade stallyktor- är att jag är övertygad om att både inlämnare och auktionshusanställd(-a) är medvetna om att armaturerna är nytillverkade. Eller är det månne slumpens vägar?

Bägarspelet är en klassisk form av lurendrejeri. Foto: Wikimedia

Att då, som i ovanstående fall, skriva "nydragen el" är, enligt Antikmonologen bedrägligt. Det leder nämligen potentiella köpare att tro att lamporna är gamla/antika. Vilket alltså i c k e är fallet. Uttömmande resonemang om denna problematik finns redovisat under "Källor", nedan.

Detalj av nr 9939534, Metropol den 9 november 2015. Skinande nytt. Foto: Antikmonologen

Man drar nya elledningar i antika lampor, eftersom dessa annars utgör potentiella brandrisker. Således blir kommentaren, formulerad av Metropols personal i samtycke med inlämnaren, om nydragen el direkt missledande, eftersom lamporna är nya. Det kan förstås en godtrogen (i begreppets positiva bemärkelse) spekulant -antingen på webben eller som fysisk besökare i auktionslokalen- ej känna till. Alla metalldelar är nämligen extremt rostiga.

Detalj av nr 9939534, Metropol den 9 november 2015. Skinande nytt. Foto: Antikmonologen

Skälet till den extensiva rosten är i c k e att lamporna suttit utomhus i uppåt hundra år. Anledningen till all rost är att inlämnaren= ägare/innehavare av Byggnadsvårdsbutik eller förslagen "Antikhandlare" eller privatperson har b e s t ä l l t dessa lampor med just denna patinering. Ni förstår kära läsare, detta utspelar sig under det tidevarv när allt är möjligt, vad gäller så kallad antikpatinering.

Detalj av nr 9939534, Metropol den 9 november 2015. Rostigt, dock nytt. Foto: Antikmonologen

Jag undersökte lamporna idag och den enorma mängd rost jag fick på händerna från någon minuts hantering var rent löjlig. Lamporna är sannolikt tillverkade i Kina (eller möjligen något gammalt öststatsland) de senaste åren. Att de är under tjugo år gamla är tämligen klart. Inte en repa på de emaljerade skärmarna, vilka för övrigt är av mycket låg kvalitet, gjorda på väldigt tunn plåt. Glaskuporna är gjutna/formpressade och även de helt utan patina. Till samtliga tre glaskupor hör identiska, helt nya svarta gummipackningar. Elsladdarna i samtliga lampor är identiskt monterade och likadana till utseende/montering. Senast Metropol sålde liknande katalogiserade lampor var den 21 september 2015:

Dessa såldes för 2.000 kronor + avgifter. De var också nya och katalogiserades med orden: "nydragen, jordad el".

Intressant i sammanhanget är ett par armaturer som såldes för en vecka sedan, också hos Metropol. De hade inte begåvats med någon kommentar om "nydragen el", trots uppenbara likheter med de diskuterade lamporna. Troligen på grund av det faktum att de inte var "rostiga". 


Eftersom inget i katalogiseringen implicit eller explicit antyder att någon del av lamporna är gammal finns heller inget att ifrågasätta i denna katalogisering.

I mars 2013 såldes följande Utomhusarmaturer hos Kolonn i Sundbyberg:

Saxat ur Antikmonologen 21 mars 2013

Möjligen känner ni igen dem? De är identiska med paret som såldes av Metropol under måndagen. En sökning på "Avslutade auktioner" hos Auctionet visar sju utrop av snarlika ytterbelysningar, sålda mellan mars 2013 och januari 2014:

"Rostanlupna/nydragen el/senare skärm/senare kupa" är gängse terminologi för dessa n y a lyktor.

David Brolin, Bukowskis Market.

Antikmonologen talade för ett knappt år sedan med David Brolin. Han tackade mig för bloggarna om dessa så kallade stallyktor och berättade att Bukowskis Market är väl medvetna om problematiken. Jag ringde -alltid lika tillmötesgående- David idag (10 november).
-Första gången man ser ett objekt är det lätt att godkänna fel av bara farten, så att säga. Men gång två och tre börjar man dra öronen åt sig och han understryker också att Bukowskis Market har en ständigt pågående dialog med alla kontor i landet, om att hålla en konsekvent linje i katalogiseringen.
-Det är två frågor som är centrala för oss på Market, när det kommer till ifrågasatta föremål: Ska vi överhuvud taget sälja dem? -Och i så fall; hur ska de katalogiseras, resonerar Brolin. Vi har faktiskt inte sålt dessa lampor sedan du skrev om dem, avslutar han. Tack David, det är noterat.

Språk kan användas till mycket och rätt använt är det underbart. Hade man skrivit "nydragen el i ny lampa" hade diskussion uteblivit.

Förtroendeskapande Metropol? Herr Kamprad får fler kunder varje gång en godtrogen auktionskund klickar på budknappen för ett felaktigt eller illa katalogiserat föremål, var det visst någon som sade.

Fotnot:
Ingen av armaturerna som utlystes till försäljning på Metropol under måndagskvällen kom upp över bevakningspris och förblev därför osålda. Därför har båda utropen åter bjudits ut till försäljning, nu med lägre budnivå, men med samma katalogtext.

To call a spade a spade är ett brittiskt talesätt och andemeningen är att kalla något vid dess rätta namn, utan omskrivningar, även om det rätta namnet kan vara mindre behagligt. -I detta fall "ny" eller "samtida".

För övrigt noteras att Buddhan som ropades för 90.000 kronor av Z-Point Auktioner i Borlänge ligger noterad som OSÅLD under bevakningspris, trots att någon bjudit 90.000 kronor. Allt enligt deras hemsida, med utgången budtid. Dock noteras också att utropspriset nu är satt till 95.000 kronor. Om Antikmonologen såg fel angående utropspriset eller om Z-Point Auktioner ändrat är -okänt.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lurendrejeri
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/03/kass-katalogisering-kolonn.html
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/09/stallykta-for-fangst-av-bonde-inred-med.html
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/03/antikbranschens-vara-eller-inte-vara.html
http://antikmonologen.blogspot.se/2015/03/vilken-olle-hjortzberg-metropol.html
https://auctionet.com/sv/search?utf8=%E2%9C%93&is=ended&q=utomhusarmatur
https://en.wikipedia.org/wiki/Call_a_spade_a_spade

Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?

Antik- och konstmarknaden tas i accelererande takt över av auktionshus, både i Sverige och internationellt. Som Antikmonologen extensivt har diskuterat, har auktionshusen sedan 1980-talet skickligt tagit över allt större del av marknaden gällande försäljning av begagnade varor. Stryka på foten har då logiskt de aktörer tvingats göra som tidigare hade hand om den största delen av second-hand-marknaden, nämligen antik- och konsthandlarna.

Då tycker vän av ordning, exempelvis Antikmonologen, att auktionshusen borde ta det ansvar som rimligen åligger dem i egenskap av att vara just kommissionärer (mellanhänder).

Skall då ett stort auktionshus som Metropol i Stockholm sälja en oljemålning katalogiserad som följer?

Nr 9489531, "O Hjortzberg, Stockholmsmotiv, 1985"

O Hjortzberg skriver Metropol i katalogen. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju de facto signerad Olle Hjortzberg!? Riddarholmen från ovan av O Hjortzberg klubbades för 2.800 kronor (+avgifter).

Detalj av nr 9489531. Signerad Olle Hjortzberg 1985.

En möjligen pikant detalj i sammanhanget är att den kända och under sin levnad oerhört respekterade konstnären Olle Hjortzberg föddes år1872 och avled 1959. Olle Hjortzberg var inte endast en distingerad konstnär, utan agerade även som lärare och blev 1911 Professor på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Måndagen den sextonde mars ligger 101 oljemålningar ute till försäljning/påsyn hos Metropol. Endast två av de som har kända namn har sina förnamn förkortade till initialen. I båda fall "O" i stället för Olle. Nämligen har Metropol två oljemålningar till salu av Olle Hjortzberg. Förlåt! O. Hjortzberg. Metropol tar inte Olle i sin mun i dessa två fall. "Segelfartyg, O Hjortzberg" ser ut så här:

Nr 9489524, " Segelfartyg, O Hjortzberg, 1984". Denna utan (F), alltså Följerätt, av för Antikmonologen okänd anledning.

Detalj av nr 9489524. Signerad Olle Hjortzberg 1984.

O Hjortzberg skriver Metropol även om denna målning. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju också de facto signerad Olle Hjortzberg!? Segelfartyget såldes ej. Nytt försök görs en vecka senare, med sänkt utropspris.

Under rubriken Köpevillkor står följande under underrubriken FÖLJERÄTT/ DROIT DE SUITE på Metropols hemsida:

"Enligt lagen om upphovsrätt till konstnärliga verk utgår en avgift för vidareförsäljning av konstverk och brukskonst, vilka ej framställts i flera identiska exemplar. Avgiften utgår med 5% på föremål klubbade över 2200 kr (år 2014). Auktionsföremål som omfattas av avgiften är utmärkta med (F). Vidare skriver Metropol:
Följerätten garanterar att upphovsmannen eller dennes arvingar får ersättning vid försäljning av deras konstverk och vissa brukskonstverk. Rätten gäller under konstnärens livstid och därefter i ytterligare 70 år. Läs mer om följerätten på bus.se".

Vän av ordning undrar återigen stillsamt var exakt de 5% skall gå, på oljemålningen av "O.Hjortzberg"? Inte till Olles (1872-1959) efterlevande i alla fall.

Jag ringde till BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige och fick tala med Åsa Andersson, som kan det där med konstnärers upphovsrätt. Efter presentation inledde jag med att fråga om hon kände till om det fanns en Olle Hjortzberg aktiv under 1980-talet och fick ett skrattande nej till svar. Både Åsa Andersson på BUS och Antikmonologen har sökt efter tecken på att någon någonsin målat tavlor under namnet Olle Hjortzberg, efter den Olle Hjortzbergs bortgång 1959; helt utan framgång.

Vad tycker Metropols ägare, Salvatore Grimaldi, tro? Vad skulle herr Grimaldi säga om någon konkurrent började sälja cyklar under namnet B.ianchi? För i juridisk bemärkelse torde väl nämnda Hjortzberg-problematik röra sig om någon typ av varumärkesintrång? Minns en antikaffär i Stockholm som inte fick heta Antikea särskilt länge, innan jurister med mycket viktig -snusälskande- uppdragsgivare kom knackandes på dörren...

Salvatore Grimaldi bränner gummi. Foto: SvD

Att ovanstående två oljemålningar är utförda av någon tämligen medioker kopist ute i Svea rike är inget konstigt. Vederbörande har haft tillgång till ett flygfoto över Riddarholmen/Gamla Stan och även till ett klassiskt motiv av segelfartyg på stormigt hav. Därefter har kopisten eller någon annan nasare gått till en loppmarknad eller slängt in sina målningar i bakluckan på en troligen dåligt amorterad bil.

Förr eller senare kommer en godtrogen person -hemska tanke- och lyssnar till nasarens svada om det fina "Stockholmsmotivet" eller "Stormskeppet": Det är ju en fantastisk målning! Otrolig kvalité! Äkta oljemålning på duk! Dyra grejer! Vadå? Ja det är KLART att det är en OLLE HJORTZBERG! De ser ju varje MÄNSCHA!!! Va? Om han målade på det viset? Om han levde då? Seså lilla tanten, det börjar mörkna nu och jag måste vidare i dagens text, som prästen sa! Ja har fru o ongar hemma o fö´, fstår lilla frun! Tillfället är unikt och jag slänger igen bakluckan om dunte köööper NU lilla sööta frun!! Tavlorna köster 19.500 styck, men eftersom frun verkar så go, så ska hon få dom för 5.000 sammanlagt. Men det är BRÅTTOM!

Tjoff och pang och vroom iväg med bilen. Där stod lilla fru Nilsson med Riddarholmen under armen, i Sibbarp och tänkte på Hjortzbergs fantastiska blomsterstilleben, för en sisådär 25 år sedan. Utan kvitto eller uppgifter om säljaren. Inte ens registreringsnumret kunde hon ta på bilen, för han körde ju så det yrde damm längs med HELA Storgatan. Men hon var fortfarande varm i hela kroppen av det hårda och ganska så svettiga handslaget. Nasaren gjorde ju per definition inget olagligt. Han sålde en tavla som var signerad Olle Hjortzberg, 1985. Då var ju den "riktige" Hjortzberg sedan länge del av Stockholmsmyllan. Något fru Nilsson hade dålig koll på. Besparingarna gick ju till ett verk av den som hade målat så vackra blomster, som hon hade sett i Antikrundan. Nu skulle minsann grannkärringen bli tyst. En riktig Hjortzberg. Och SÅ billigt. Fast just det visste ju inte grannkärringen.

Att sedan signaturen är hittepå tvivlar ingen initierad över. Den kan till och med ha tillkommit senare. Nasaren hade nämligen inga som helst skrupler och kunde lika gärna ha sålt sin gamla mor för en spottstyver. Han var -och är- trygg i förvissningen om att någon stackare skulle falla för hans säljtaktik. Det var ju ändå en Olle Hjortzberg. Så att säga.

Visst ja, Stockholmsmotivet på Metropol av "O Hjortzberg" är redan sålt. Igen, får vi anta. Lägsta möjliga bud är 2.600 och någon har bjudit 2.800 kronor. Tror ni det är en kännare av den riktige Olle Hjortzbergs konst som lagt det budet? Icke. Sucker kallas kunden på engelska. Torsk är en adekvat fiskassociation i sammanhanget.

Spinner ett par extra varv i sin grav? Foto: Wikipedia

Att sedan stora auktionshus låter dessa konstiga verk, inte konstverk, leva vidare och frodas är pinsamt och ytterst oprofessionellt. Om en månad eller om några år kommer ytterligare en fru (eller herr) Nilsson att hugga på kroken, när det är bråttom och priset är alldeles för lågt. Ytterligare en affär i det Antikmonologen kallar för antik-phishing. Vare sig det är en kinesisk vas, oljemålning eller stallyktor på en antikmässa/ hos ett auktionshus eller på Stora Loppisen på Torget. Den siste godtrogne har inte fötts ännu. Jag vägrar skriva "tyvärr" i föregående mening. Ansvaret vilar i detta fall tungt på säljarna. Köparna litar i närmast absolut utsträckning på säljarna och så skall det vara.

Förresten, glömde jag nämna att Metropol har ytterligare en O Hjortzberg till salu i dagens auktion? Förlåt, fel! Här väljer Metropol att skriva ut h e l a namnet: Olle Hjortzberg. Till yttermera visso skriver man här också ut levnadsåren för konstnären. Något man konstigt nog däremot valde bort som alternativ för oljemålningarna ovan. Riddarhuset klubbades för 100 kronor.

Nr 9489512, utan (F), alltså följerätt.

Detalj av nr 9489512. Signerad Olle Hjortzberg 1916.

Tycker man på Metropol att man gör lite, lite mindre fel om man skriver O Hjortzberg i stället för Olle Hjortzberg samt utelämnar levnadsåren efter konstnärsnamnet? Då vill jag upplysa er om att det blir inte ett jota mindre fel. Förfaringssättet är högst oseriöst och leder till att mindre kunniga köpare gör bort sig och får betala mer än de borde. Vare sig det gäller kinesiskt porslin, oljemåleri eller annat. Vore det inte bättre om Metropol i klartext skrev att de inte tror att det rör sig om originalverk av den kände Olle Hjortzberg? Kutym i branschen är att skriva "stil" om (möbel-)kopia, följare av (Rembrandt (exempelvis)) etcetera. I detta fall med två oljor av "Olle Hjortzberg" daterade "fel", så hade det varit snyggt och korrekt att skriva något om att det inte är verk av den numer bortgångne konstprofessorn/ mycket erkända konstnären. I stället för man in verken i en gråbrun sörja av otydligheter. En kökkenmödding av outtalade halvlögner, men man kan ändå hävda att man inte gjort något fel, ur rent juridiskt perspektiv.

I april 2014 skrev jag följande i bloggen Konstig konst i Norrköping, som också handlade om icke korrekt olja av Olle Hjortzberg : 
"Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara".

Det är först när försäljningen ifrågasätts eller vill ångras, som problemen tornar upp sig. Då kommer sanningen som en slägga nerdimpandes för den tills nu godtrogne köparen. Auktionshusen har generellt sett gemene mans förtroende. Jobba på att det fortsätter. Allt fuffens och alla otydligheter måste bort från h e l a branschen. Annars står alla aktörer till slut med skägget i brevlådan och grenen vi satt på liggandes under oss nyligen genomsågad, omgivna av inredningsdetaljer inköpta hos Den Stora Möbeljätten eller på www.nytillverkatavbarniasientillingapengarallsivärdelösamaterialsomförstörnaturenochalltruntden.com.

Skynda att fynda. I kväll på ett auktionshus nära dig. För fångst av godtrogen lantbrukare, även kallat bondfångeri. Inte bara i Sibbarp.

Så här ser de numer korrigerade katalogiseringarna ut, den 19 mars 2015:

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

Att döma av Operative Chefens Jani Anderssons formuleringar (se nedanstående kommentarsdel), så såldes Stockholmsmotivet, men har ångrats av köparen. Därför ligger den och även Skeppet (som återropades vid första försäljningstillfället) åter ute till försäljning.

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

------------------------------------------------------------------

Beröm till auktionshuset Kolonn helt a propos ovanstående:

Numer ärligt katalogiserade lyktor på Kolonn.

För nästan exakt två år sedan sade man implicit på Kolonn att ett par helt snarlika lyktor var antika. Nu är de, efter Antikmonologens skriverier, trots beskrivningen "rostanlupna" enligt Kolonn 2000-tal! Bra Kolonn! Se bloggen Kass katalogisering Kolonn.


Källor:
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_o_hjortzberg_stockholmsmotiv/%7BF97725D0-B173-484F-B3E8-6275EDF49F60%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_segelfartyg_o_hjortzberg/%7B06BC7C1C-ABB7-47FA-8149-66882928F07E%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/etsning_olle_hjortzberg_riddarhuset/%7BD36CBD82-A5A4-49A9-BB59-DEEB41E4A628%7D

Aktuellt bud i Uppsala= klubbat pris i Sumpan

På söndagskvällen (20 oktober 2013) fanns möjligheten att köpa en tallrik till vrakpris, som enligt auktionshuset Kolonn(K) klubbades på Uppsala Auktionskammares(UAK) Kvalité i juni i år.

"Där klubbad för 210.000 SEK", skriver Kolonn. Av någon underlig anledning fick i sammanhanget lilla Kolonn i Sundbyberg in just detta "Nr 99.632. SKÅLFAT, porslin, Kina, Yongzhengs märke och tid" till försäljning nästan exakt fyra månader efter försäljningen i Uppsala. Kolonn väljer att rakt av kopiera UAK:s (engelska) katalogtext av föremålet. Något man sällan eller aldrig ser i auktionsbranschen. K väljer också att nästan exakt halvera värdet (eller dubblera, beroende på vinkel), detta på fyra månader; nu till utropspris 120.000 Kr. 

Sökord: "Yongzheng", UAK Internationell Kvalitetsauktion Juni 2013.

Vid en sökning i UAK:s katalaog från vårkvalitén i juni på ordet Yongzheng, fås fem träffar. Av dessa är dock endast två katalogiserade som märke och tid. Kolonns skålfat, nr 131, ropades hos UAK för 50.000-60.000 kronor i juni i år, men klubbades för 210.000 kr, till säljarens stora glädje får man förmoda.

Eller vänta nu, vad hände(r) egentligen i Uppsala..?! Kolonn påstår att fatet de facto klubbades hos UAK för 210 tusenlappar, men titta lite noggrannare på ovanstående sökning på Försäljningsresultat hos UAK i juni. På fyra av de fem föremålen står det "Klubbat pris:" och så den aktuella summan. På "Kolonns UAK-skålfat" står det (online den 21 oktober 2013): "Aktuellt bud: 210.000 kr". Okeey? I branschen brukar aktuellt bud vara liktydigt med att föremålet fortfarande går att bjuda på. Men UAK:s auktion är sedan den 14 juni 2013 slutförd. Eller är den inte det? Vad säger Kolonn om katalogiseringsterminologin? "Klubbad där"- vad betyder det egentligen?

Aktuellt bud är oerhört långt ifrån det samma som klubbat pris. Det är nog alla i branschen rörande eniga om. Att Kolonn ändå väljer att katalogisera fatet som sålt (=klubbat) i Uppsala är häpnadsväckande. Vi pratar om ett föremål med ett katalogiserat utropspris(=försäkringsvärde) på 50-60.000 svenska kronor, mer än kattskit. "Särskilt utvalt av Auctionets Antikexperter".

Om föremålet klubbades för 210.000 kronor i Uppsala, men aldrig hämtades ut/betalades, så torde väl (juridisk) praxis vara att man i efterhand antingen skriver "osålt", "tillbakadraget" eller liknande. Att man sedan från UAK:s sida borde göra allt i sin makt för att få ägaren till det obetalda föremålet så nöjd som möjligt ändå, verkar självklart. Det händer ofta. Se också bloggen: No COD- ingen mer torsk för auktionshusen.

F ö r t r o e n d e s k a p a n d e?

Det vanligaste är att samma auktionshus väljer att försöka sälja föremålet igen så snart som möjligt, företrädesvis i en Kvalitetsauktion, snarare än i en mindre viktig auktion. Att i stället ett mycket mindre auktionshus får försäljningen är notabelt. Jag vill dock inte spekulera i möjliga anledningar härtill.

Anser Kolonn och Auctionet att ovanstående är förtroendeskapande för potentiella kunder? Blir ni sugna på att bjuda, så har Kolonn och antikexperterna hos Auctionet just lagt ut skålfatet till salu igen. Utrop 120.000 kronor. Igen. Klubbat i Uppsala och hela konkarongen. För fångst av bonde skrev jag visst i något sammanhang? Svar till: Porslinsintresserad bonde med mycket pengar och lite förstånd.

-STOPPA ANTIKPRESSEN-

Onsdagen den 23 oktober står följande på Kolonns hemsida:

"Föremålet har tyvärr dragits ut och finns inte längre till försäljning"

Fotnoter:

När ett föremål katalogiseras som märke och tid, innebär detta att auktionshuset tar ansvar för och anser att föremålet de facto är tillverkat under den period som märket (oftast placerat undertill) avser, exempelvis just kejsar Yongzhengs period, som varade mellan 1723-1735. Skriver man däremot "Yongzhengs märke, men senare" så anser man att föremålet är tillverkat under en senare period, som hyllning till tidigare hantverkare/kejsare eller hemska tanke som en förfalskning.

Att jag har starka åsikter om dateringen av ovanstående skålfat är i sammanhanget irrelevant. Det hade nog också köparen av detsamma i Uppsala.

Skjut inte budbäraren.

Jag behöver nog inte tillägga att skålfatet förblev osålt i Sundbyberg den 20 oktober 2013. Jag undrar i mitt stilla sinne vilka två som bjöd upp det till 59.999 kr igår.

Källor:
https://auctionet.com/sv/99632-skalfat-porslin-kina-yongzhengs-marke-och-tid
https://www.uppsalaauktion.se/a:20130611/o:131/skalfat#.UmTuyhDfLzM

Barnförbjudet, felattribuerat och sublimt japanskt

Lockar London  i höst så kanske ett familjebesök på British Museum (BM) står på agendan, en av världens stora turistattraktioner. Se då till att era barn har åldern inne för besöket. I oktober öppnar nämligen den något vågade utställningen Shunga; Erotic art from Japan*, -med åldersgräns! Alla under 16 måste gå i sällskap med en vuxen, annars blir det tvärstopp och kulturmörker. Åldersgräns för första gången på ett stort känt museum, någonstans, någonsin? I pressreleasen vågade BM inte skylta med utmanande konst, men har bland annat lovat att ett av Hokusais mer kända erotiska motiv ska vara med i utställningen; Fiskarhustruns dröm från 1814; uppvaktad av sexton armar och lite till, om man ska vara nogräknad.

BM:s besökarsiffror är minst sagt imponerande. Den senaste, Life and death in Pompeii, har haft 1.6 miljoner besökare på knappa tre månader. En barnförbjuden museiutställning torde utöva en stor lockelse på allmänheten och slår kanske Pompeji-utställningen?

Fiskarhustruns dröm på British Museum? -Dock inte utan mamma och pappa. (Bild från Wikipedia)

"This is a finishing school for tarts. You can see all the skills that a successful tart has to know," the museum's director Neil MacGregor said of the painting.

More Information:

För övrigt noteras att Bukowskis Market kämpar vidare med att skilja äpplen från päron. Utrop 408018 utgjordes av cloisonnéurna och porslinsvas och såldes igår kväll (3 juli). Den ena enligt utsago 22 cm och den andra 36 cm hög. Men, eftersom båda föremålen aldrig figurerar på samma foto, så är det helt omöjligt för nätbesökaren att veta vilket föremål som har vilken storlek...

Kinesisk, inte japansk.

Porslinsvasen anges dessutom som kinesisk och cloisonnéurnan som japansk. Förvisso ett försök, men tvärtemot sanningen... Utrop 3000, klubbat för 2750 (3 juli). Vad trodde köparen att han/hon köpte?

Japansk, inte kinesisk.

En av de vackraste målningar jag sett på länge, dök upp på Kolonn i Sundbyberg. Jag granskade den på plats för ett par dagar sedan. Larvigt lågt ropad i 3000, föreställandes okänd japanska, sannolikt en geisha. Konstnären näst intill okänd han också, en britt vid namn Edwin Ward, hade signerat verket i Tokyo 1896. En nog så utmanande målning, för sin tid. Ack så sublim, vilken närhet! Man drunknar i modellens ögon, undrar vem hon var och vad det blev av hennes liv...

Uppgiven(?) japansk blick från 1896

Blogginläggen blir mer sporadiskt förekommande under denna period. Utkonkurrerade av abborrfiske, loppisrännande, tåviftande, fågelskådning med dottern, snickrande med mera...

Fortsatt trevlig sommar, bästa läsare!

 Fotnoter:
*Shunga-utställningens titel är ännu inte fastslagen. (Jo! 8/10): Shunga: Sex and Pleasure in Japanese art, blev namnet.
http://artdaily.com/news/65373/-Shunga--sex-and-pleasure-in-Japanese-art--opens-at-the-British-Museum#.UlPKRhD4LG4
En av medlemmarna hos nya trevliga samlarsajten Collra uttryckte följande, efter att ha läst en av mina tidigare bloggar om auktionshusens problem med att skilja japanskt konsthantverk från kinesiskt: "Intressant och skrämmande att till och med auktionshusen har så dålig kunskap, hur ska då vi som amatörer kunna hitta rätt bland alla saker". Precis mina tankar.

Kolonns geisha klubbades för 18.500. Avgifter och påslag tillkommer, -fortfarande billigt. Älvsjö Antikmässa nästa, eller en kvalitetsauktion om ett halvår?

Källor:
http://artdaily.com/news/63522/Age-limit-slapped-on-racy-Japanese-art-show-scheduled-to-open-at-the-British-Museum#.UdQEsG1TD9b

http://sv.wikipedia.org/wiki/Shunga

http://www.bukowskismarket.com/items/408018-urna-cloisonne-japan-samt-vas-porslin-kina-1900-tal

http://www.collra.com/

Kass katalogisering Kolonn

Rubrik: 
60249. UTOMHUSARMATURER, 1 par, smide.

"Rostanlupna. Senare skärm och glaskupa"

Jag var på auktionshuset Kolonn i Sundbyberg i tisdags och betraktade bland andra föremål, detta par armaturer. På ett ögonblick konstaterade jag att lamporna är alltigenom nytillverkade. Nåja, möjligen kan de vara så gamla som från 1980-talet, mer sannolikt dock 2000-tal.
Total katalogisering lyder som följer:

"Beskrivning
Armaturer i smide, svarta kupor. Nydragen el.
Längd från vägg ca 60 cm.
Konditionsrapport
Rostanlupna. Senare skärm och glaskupa."

Stallyktor utan stall

Eftersom jag tycker rätt ska vara rätt, påpekade jag mycket vänligt för passerande auktionshusanställd i förbifarten att armaturerna, vanligen kallade stallyktor, aldrig har varit i närheten av ett stall, än mindre var gamla. Jag fick ett otydbart mumlande bifall till svar.

Jag påstår att fraseringen: "Rostanlupna. Senare skärm och glaskupa" faktiskt indikerar att det enda som inte är kommenterat, -nämligen smidet, underförstått då påstås vara äldre. Vilket alltså blir till en indirekt lögn.

Men, 48 timmar efter mitt vänliga påpekande ligger "armaturerna" fortfarande ute till försäljning, med exakt samma katalogisering. Glaset är -som katalogiseringen påstår- nytt. Elsocklar och sladdar är -som katalogiseringen påstår- nya. Emaljskärmarna är -som katalogisering påstår- nya. Då återstår endast själva armarna och fäste/avslutning i "rostanlupet" järn.

Rost

Den rostanlupna ytan är lika naturligt uppkommen/förekommande som blommande körsbärsträd på Sydpolen. Rost kallas också för patina och att få järn att rosta är allt annat än svårt. Att "antikpatinera" är standardförfarande för alla material som förekommer i seriösa och framför allt mindre seriösa antiksammanhang. Nuförtiden säljer var och varannan antikbod shabby-chicat gods, som antingen är gammalt, delvis gammalt (så kallade giftermål av nya och äldre beståndsdelar) eller av nyare tillverkning. Det är helt ok, så länge potentiella kunder inte leds att tro att man köper något genuint, av äldre datum.

Om inlämnaren är medveten eller inte om att "armaturerna i smide med svarta kupor och nydragen el" inte är särskilt gamla, är i sammanhanget irrelevant. Det är auktionshusets ansvar att skriva en katalogisering som är korrekt och med verkligheten överensstämmande. Varje dag året om, försöker inlämnare av föremål vid Sveriges och världens övriga auktionshus att förmå den som tar emot föremål att skriva beskrivande texter, som är bättre än sanningen. Det vet de som arbetar på auktionshusen. Att skriva: Vas, Kina, utrop 1000 kr, om en nytillverkad kinesisk kopia/förfalskning kan ingen opponera sig mot. Att skriva exakt detsamma om samma föremål, men ha utropet 5000 kr, eller 30.000 kr kan många opponera sig mot. -Jag, till exempel. Någon mindre kunnig stackare kommer i slutledet att ha en förfalskning på väggen eller på middagsbordet och så ska det inte vara.

Jag har diskuterat ovanstående problematik tidigare; Eftersom auktionshusen mycket skickligt marknadsför sin verksamhet och har tagit över stora delar av antik- och konstmarknaden, så har man också en skyldighet att utföra sitt värv på ett så korrekt sätt som möjligt.

För några minuter sedan plingade mailboxen till: En timme återstår av budgivningen på lamporna. De är uppe i 1800 kr (avgifter på runt 20% tillkommer). Ironiskt nog så är det fortfarande billigt för två nytillverkade stallyktor, eftersom riktpris på en snarlik lykta, oftast tillverkad i Polen eller Kina, är mellan 2200-2700 kronor. De så kallade byggnadsvårdsföretagen säljer liknande föremål i parti och minut och det är big business. Stora affärer med (oftast) korrekt katalogisering.

Slutpris 2000 kr

Källa:
https://auctionet.com/sv/60249-utomhusarmaturer-1-par-smide

Fotnot:
Skjut inte budbäraren.