Östasiatiska frågar chans på Bukowskis

Nu satsar den statliga institutionen Östasiatiska Muséet (ÖM) på Skeppsholmen återigen på att involvera kommersiella krafter i sitt offentliga värv. På tisdag kväll har man mingelkväll "över en kopp te" tillsammans med Bukowskis mattexpert Anette Granlund.

Senast det begav sig var under valsöndagen i september 2014, då man tog in personal från Uppsala Auktionskammare samt Björn Gremner från AntikWest för att delta i Museets "Asienfestival". Se bloggen Östasiatiska Museet satsar kommersiellt-Paradigmskifte på Skeppsholmen.

Drak-afton på Östasiatiska Museet

Hur gick det som i offentliga sammanhang brukar kallas för "upphandling" till egentligen (eller uteblev den)? Vem avgjorde att just Bukowskis var den institution som skulle få förtroendet att expertisera ÖM:s kinesiska mattor? Har Sveriges främste(?) mattexpert/handlare Peter Willlborg tillfrågats? Eller ville han kanske -hemska tanke- ha betalt för ett dylikt uppdrag? Tog Bukowskis mindre betalt för uppdraget eller gör de det "gratis" för att generera goodwill eller få mattor till försäljning av tisdagens mattintresserade besökare? Är Anette ett "folkligare" val än Willborg tack vare kändisskapet genom Antikrundan, Sveriges mest populära TV-program? Frågorna tornar upp sig, men svaren lämnar nog inte Skeppsholmen.

Ett statligt museum som är en del av en likaledes statlig Myndighet tar alltså in privata företag som direkt eller i förlängningen tjänar på att associeras med det statliga museet. Det statliga museet finansieras uppenbarligen med hjälp av statliga medel, delvis skattepengar som kommer från oss "vanliga medborgare". Spörsmålen blir många. En enkel googling ger vid handen att Statens museer för världskulturs årsredovisning för år 2013 kritiseras av Riksrevisionen för ett stort antal problem.

På tisdag på en holme nära Bukowskis.

Eftersom både Uppsala Auktionskammare och Björn Gremner har deltagit i Asienfestival på ÖM och Bukowskis likaledes ska få "expertisera" mattor undrar vän av ordning vad som kommer härnäst? Stockholms Auktionsverks (SAV) torde väl stå på tur? Således också Lauritz, eftersom dansken nu äger SAV. En tanke är då att låta SAV:s/Lauritz experter ha gemensam Etnografisk festival och låta deras experter bedöma etnografika. Det ligger rätt i tiden. Etnografisk Festival- smaka på det! Båda auktionshusen har stora tidigare "erfarenheter av området". Det kan möjligen bli svårt att klämma in på ÖM. Etnografiska Museet i stället kanske? Skulle bli spännande. Se bloggarna Enorm skandal under uppsegling på Lauritz och Lauritzgate- en praktskandal.

Sensmoralen av att Östasiatiska Museet tar in externa experter för att dels expertisera besökares medhavda föremål (som i september 2014) eller för att expertisera Museets e g n a mattor är ju att Museet inte har personal som själva besitter kunskaper nog. Vart tog kunskapen vägen? Tog byråkrater över konsthantverksintendenternas platser på lönelistan? Mycket sorgligt i så fall. Tecken på en samtida antiintellektuell inställning vilket leder till en kunskapsförflackning?

------------------------------------------------------------------------

Ny "Olle Hjortzberg (1872-1959) till salu på Metropol!

Jag vill ju inte vara den som är den, Metropol. (Se Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?) -Men hur var det nu med den där Hjortzberg, eller skulle Hjortsberg stavas med "s"? Jag noterar att ni har ytterligare en oljemålning av Olle Hjortzberg till auktionen på måndag 30 mars. Religiösa motiv var ju onekligen en vanlig genre för Olle Hjortzberg -med "z". Utrop 2.000 kronor, signerad a tergo (på baksidan), skriver ni. Möjligen vill jag ifrågasätta attribueringen en aning. Måleriet är av Hötorgs-kvalitet och har inte mycket av Olles (med "z") schvung. Om vi kastar ett öga på signeringen a tergo så ser den ut som följer: En p å k l i s t r a d lapp med det understrukna namnet: Olof Hjortsberg. Med "s".

Ursäkta?

Har den "riktige" Olle Hjortzberg o c k s å valt att stava sitt namn fel? "Signerad a tergo"? Skulle inte tro det. Det är skillnad på signering och attribuering.

Ett par timmar innan auktionen skulle äga rum ändrade Metropol katalogiseringen till följande utförande: "TILLSKRIVEN Olle Hjortzberg (sic.), ATTRIBUERAD á tergo":

Fotnot:
För bästa förståelse av ovanstående text bör de bloggar som länkas till, läsas. -Inte minst kommentarerna till bloggen Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?

Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?

Antik- och konstmarknaden tas i accelererande takt över av auktionshus, både i Sverige och internationellt. Som Antikmonologen extensivt har diskuterat, har auktionshusen sedan 1980-talet skickligt tagit över allt större del av marknaden gällande försäljning av begagnade varor. Stryka på foten har då logiskt de aktörer tvingats göra som tidigare hade hand om den största delen av second-hand-marknaden, nämligen antik- och konsthandlarna.

Då tycker vän av ordning, exempelvis Antikmonologen, att auktionshusen borde ta det ansvar som rimligen åligger dem i egenskap av att vara just kommissionärer (mellanhänder).

Skall då ett stort auktionshus som Metropol i Stockholm sälja en oljemålning katalogiserad som följer?

Nr 9489531, "O Hjortzberg, Stockholmsmotiv, 1985"

O Hjortzberg skriver Metropol i katalogen. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju de facto signerad Olle Hjortzberg!? Riddarholmen från ovan av O Hjortzberg klubbades för 2.800 kronor (+avgifter).

Detalj av nr 9489531. Signerad Olle Hjortzberg 1985.

En möjligen pikant detalj i sammanhanget är att den kända och under sin levnad oerhört respekterade konstnären Olle Hjortzberg föddes år1872 och avled 1959. Olle Hjortzberg var inte endast en distingerad konstnär, utan agerade även som lärare och blev 1911 Professor på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Måndagen den sextonde mars ligger 101 oljemålningar ute till försäljning/påsyn hos Metropol. Endast två av de som har kända namn har sina förnamn förkortade till initialen. I båda fall "O" i stället för Olle. Nämligen har Metropol två oljemålningar till salu av Olle Hjortzberg. Förlåt! O. Hjortzberg. Metropol tar inte Olle i sin mun i dessa två fall. "Segelfartyg, O Hjortzberg" ser ut så här:

Nr 9489524, " Segelfartyg, O Hjortzberg, 1984". Denna utan (F), alltså Följerätt, av för Antikmonologen okänd anledning.

Detalj av nr 9489524. Signerad Olle Hjortzberg 1984.

O Hjortzberg skriver Metropol även om denna målning. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju också de facto signerad Olle Hjortzberg!? Segelfartyget såldes ej. Nytt försök görs en vecka senare, med sänkt utropspris.

Under rubriken Köpevillkor står följande under underrubriken FÖLJERÄTT/ DROIT DE SUITE på Metropols hemsida:

"Enligt lagen om upphovsrätt till konstnärliga verk utgår en avgift för vidareförsäljning av konstverk och brukskonst, vilka ej framställts i flera identiska exemplar. Avgiften utgår med 5% på föremål klubbade över 2200 kr (år 2014). Auktionsföremål som omfattas av avgiften är utmärkta med (F). Vidare skriver Metropol:
Följerätten garanterar att upphovsmannen eller dennes arvingar får ersättning vid försäljning av deras konstverk och vissa brukskonstverk. Rätten gäller under konstnärens livstid och därefter i ytterligare 70 år. Läs mer om följerätten på bus.se".

Vän av ordning undrar återigen stillsamt var exakt de 5% skall gå, på oljemålningen av "O.Hjortzberg"? Inte till Olles (1872-1959) efterlevande i alla fall.

Jag ringde till BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige och fick tala med Åsa Andersson, som kan det där med konstnärers upphovsrätt. Efter presentation inledde jag med att fråga om hon kände till om det fanns en Olle Hjortzberg aktiv under 1980-talet och fick ett skrattande nej till svar. Både Åsa Andersson på BUS och Antikmonologen har sökt efter tecken på att någon någonsin målat tavlor under namnet Olle Hjortzberg, efter den Olle Hjortzbergs bortgång 1959; helt utan framgång.

Vad tycker Metropols ägare, Salvatore Grimaldi, tro? Vad skulle herr Grimaldi säga om någon konkurrent började sälja cyklar under namnet B.ianchi? För i juridisk bemärkelse torde väl nämnda Hjortzberg-problematik röra sig om någon typ av varumärkesintrång? Minns en antikaffär i Stockholm som inte fick heta Antikea särskilt länge, innan jurister med mycket viktig -snusälskande- uppdragsgivare kom knackandes på dörren...

Salvatore Grimaldi bränner gummi. Foto: SvD

Att ovanstående två oljemålningar är utförda av någon tämligen medioker kopist ute i Svea rike är inget konstigt. Vederbörande har haft tillgång till ett flygfoto över Riddarholmen/Gamla Stan och även till ett klassiskt motiv av segelfartyg på stormigt hav. Därefter har kopisten eller någon annan nasare gått till en loppmarknad eller slängt in sina målningar i bakluckan på en troligen dåligt amorterad bil.

Förr eller senare kommer en godtrogen person -hemska tanke- och lyssnar till nasarens svada om det fina "Stockholmsmotivet" eller "Stormskeppet": Det är ju en fantastisk målning! Otrolig kvalité! Äkta oljemålning på duk! Dyra grejer! Vadå? Ja det är KLART att det är en OLLE HJORTZBERG! De ser ju varje MÄNSCHA!!! Va? Om han målade på det viset? Om han levde då? Seså lilla tanten, det börjar mörkna nu och jag måste vidare i dagens text, som prästen sa! Ja har fru o ongar hemma o fö´, fstår lilla frun! Tillfället är unikt och jag slänger igen bakluckan om dunte köööper NU lilla sööta frun!! Tavlorna köster 19.500 styck, men eftersom frun verkar så go, så ska hon få dom för 5.000 sammanlagt. Men det är BRÅTTOM!

Tjoff och pang och vroom iväg med bilen. Där stod lilla fru Nilsson med Riddarholmen under armen, i Sibbarp och tänkte på Hjortzbergs fantastiska blomsterstilleben, för en sisådär 25 år sedan. Utan kvitto eller uppgifter om säljaren. Inte ens registreringsnumret kunde hon ta på bilen, för han körde ju så det yrde damm längs med HELA Storgatan. Men hon var fortfarande varm i hela kroppen av det hårda och ganska så svettiga handslaget. Nasaren gjorde ju per definition inget olagligt. Han sålde en tavla som var signerad Olle Hjortzberg, 1985. Då var ju den "riktige" Hjortzberg sedan länge del av Stockholmsmyllan. Något fru Nilsson hade dålig koll på. Besparingarna gick ju till ett verk av den som hade målat så vackra blomster, som hon hade sett i Antikrundan. Nu skulle minsann grannkärringen bli tyst. En riktig Hjortzberg. Och SÅ billigt. Fast just det visste ju inte grannkärringen.

Att sedan signaturen är hittepå tvivlar ingen initierad över. Den kan till och med ha tillkommit senare. Nasaren hade nämligen inga som helst skrupler och kunde lika gärna ha sålt sin gamla mor för en spottstyver. Han var -och är- trygg i förvissningen om att någon stackare skulle falla för hans säljtaktik. Det var ju ändå en Olle Hjortzberg. Så att säga.

Visst ja, Stockholmsmotivet på Metropol av "O Hjortzberg" är redan sålt. Igen, får vi anta. Lägsta möjliga bud är 2.600 och någon har bjudit 2.800 kronor. Tror ni det är en kännare av den riktige Olle Hjortzbergs konst som lagt det budet? Icke. Sucker kallas kunden på engelska. Torsk är en adekvat fiskassociation i sammanhanget.

Spinner ett par extra varv i sin grav? Foto: Wikipedia

Att sedan stora auktionshus låter dessa konstiga verk, inte konstverk, leva vidare och frodas är pinsamt och ytterst oprofessionellt. Om en månad eller om några år kommer ytterligare en fru (eller herr) Nilsson att hugga på kroken, när det är bråttom och priset är alldeles för lågt. Ytterligare en affär i det Antikmonologen kallar för antik-phishing. Vare sig det är en kinesisk vas, oljemålning eller stallyktor på en antikmässa/ hos ett auktionshus eller på Stora Loppisen på Torget. Den siste godtrogne har inte fötts ännu. Jag vägrar skriva "tyvärr" i föregående mening. Ansvaret vilar i detta fall tungt på säljarna. Köparna litar i närmast absolut utsträckning på säljarna och så skall det vara.

Förresten, glömde jag nämna att Metropol har ytterligare en O Hjortzberg till salu i dagens auktion? Förlåt, fel! Här väljer Metropol att skriva ut h e l a namnet: Olle Hjortzberg. Till yttermera visso skriver man här också ut levnadsåren för konstnären. Något man konstigt nog däremot valde bort som alternativ för oljemålningarna ovan. Riddarhuset klubbades för 100 kronor.

Nr 9489512, utan (F), alltså följerätt.

Detalj av nr 9489512. Signerad Olle Hjortzberg 1916.

Tycker man på Metropol att man gör lite, lite mindre fel om man skriver O Hjortzberg i stället för Olle Hjortzberg samt utelämnar levnadsåren efter konstnärsnamnet? Då vill jag upplysa er om att det blir inte ett jota mindre fel. Förfaringssättet är högst oseriöst och leder till att mindre kunniga köpare gör bort sig och får betala mer än de borde. Vare sig det gäller kinesiskt porslin, oljemåleri eller annat. Vore det inte bättre om Metropol i klartext skrev att de inte tror att det rör sig om originalverk av den kände Olle Hjortzberg? Kutym i branschen är att skriva "stil" om (möbel-)kopia, följare av (Rembrandt (exempelvis)) etcetera. I detta fall med två oljor av "Olle Hjortzberg" daterade "fel", så hade det varit snyggt och korrekt att skriva något om att det inte är verk av den numer bortgångne konstprofessorn/ mycket erkända konstnären. I stället för man in verken i en gråbrun sörja av otydligheter. En kökkenmödding av outtalade halvlögner, men man kan ändå hävda att man inte gjort något fel, ur rent juridiskt perspektiv.

I april 2014 skrev jag följande i bloggen Konstig konst i Norrköping, som också handlade om icke korrekt olja av Olle Hjortzberg : 
"Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara".

Det är först när försäljningen ifrågasätts eller vill ångras, som problemen tornar upp sig. Då kommer sanningen som en slägga nerdimpandes för den tills nu godtrogne köparen. Auktionshusen har generellt sett gemene mans förtroende. Jobba på att det fortsätter. Allt fuffens och alla otydligheter måste bort från h e l a branschen. Annars står alla aktörer till slut med skägget i brevlådan och grenen vi satt på liggandes under oss nyligen genomsågad, omgivna av inredningsdetaljer inköpta hos Den Stora Möbeljätten eller på www.nytillverkatavbarniasientillingapengarallsivärdelösamaterialsomförstörnaturenochalltruntden.com.

Skynda att fynda. I kväll på ett auktionshus nära dig. För fångst av godtrogen lantbrukare, även kallat bondfångeri. Inte bara i Sibbarp.

Så här ser de numer korrigerade katalogiseringarna ut, den 19 mars 2015:

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

Att döma av Operative Chefens Jani Anderssons formuleringar (se nedanstående kommentarsdel), så såldes Stockholmsmotivet, men har ångrats av köparen. Därför ligger den och även Skeppet (som återropades vid första försäljningstillfället) åter ute till försäljning.

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

------------------------------------------------------------------

Beröm till auktionshuset Kolonn helt a propos ovanstående:

Numer ärligt katalogiserade lyktor på Kolonn.

För nästan exakt två år sedan sade man implicit på Kolonn att ett par helt snarlika lyktor var antika. Nu är de, efter Antikmonologens skriverier, trots beskrivningen "rostanlupna" enligt Kolonn 2000-tal! Bra Kolonn! Se bloggen Kass katalogisering Kolonn.


Källor:
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_o_hjortzberg_stockholmsmotiv/%7BF97725D0-B173-484F-B3E8-6275EDF49F60%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_segelfartyg_o_hjortzberg/%7B06BC7C1C-ABB7-47FA-8149-66882928F07E%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/etsning_olle_hjortzberg_riddarhuset/%7BD36CBD82-A5A4-49A9-BB59-DEEB41E4A628%7D

Konstig konst i Norrköping

Bukowskis Norrköping erbjuder oss chansen att köpa en monogramsignerad Olle Hjortzberg (1872-1959), nr 517468. Hans konst är väldigt uppskattad sedan många år.

"Olle Hjortzberg, olja på pannå, monogramsignerad och daterad 39"

Utropet är satt till 12.000 kronor. Den möjligen inte särskilt svårkopierade monogramsignaturen av Olle Hjortzberg på denna målning ser i enorm uppförstoring ut så här:

?

En typisk olja av Hjortzberg kan se ut som följer (såldes för 381.250 kronor av Buk, förvisso i större format).

OH, olja, signerad 1942. (Foto Buk)

Denna målning utgör ett fullgott exempel på Hjortzbergs intresse för ljus. Intressant nog är den utförd 1942, tre år efter vår trumpetblommemålning. (Ett vanligt argument är att konstnärers senare alster ofta är av haltande kvalitet).

Hjortzberg arbetade inte sällan med palettkniv och var mästerlig tekniskt sett, med ett stort intresse för ljusdunkel-skildringar och anses som en av 1900-talets skickligaste blomstermålare, för att inte säga den skickligaste.

Uppdrag gransknings granskning...

Skulle ni ändå inte falla för Hjortzberg-"frestelsen", så har ni även möjlighet att köpa en oljemålning signerad av konstnären Bengt Lindström (1925-2008), nr 512729. Återigen, enligt Bukowskis Norrköping.

"Bengt Lindström, olja på duk, signerad"

Möjligen har Expertstaben på Bukowskis i Norrköping inte sett Uppdrag Gransknings inslag om Alaska-Håkan och den flodvåg av falsk konst försedd med Lindströms signatur som sköljt -och sköljer över Sverige? Eller staben av diverse människor aktiva i branschen För fångst av bonde. I telefonkontakt med intendenten Lina Olsén på Bukowskis i Norrköping får jag reda på att Lindström-oljan enligt inlämnaren varit i samma familjs ägo i 30 år. Om Hjortzberg kan inte Lina säga något mer än det som anges i katalogen (på nätet).

?

Vad Bengts hustru Michéle skulle anse om Norrköpingsansiktet av Lindström är åtminstone för mig inte svårt att gissa. Vad Bengt tycker om ifrågavarande målning sittandes på sin molntuss, lämpar sig gissningsvis inte att sätta på pränt. Att däremot förment professionell personal på Sveriges största auktionshus kallar detta för ett originalverk lämnar eeh... -övrigt att önska.

Jag tror att ovan diskuterade målningar har sålts till fantastiskt bra kompis-priser ur bakluckan på fyr-hjuliga fordon. Priserna var troligen fantastiskt låga eftersom affärerna sannolikt var snabba.

Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara.

På engelska säger man It´s a dirty job, but someone's got to do it. Vare sig du är avlönad intendent på ett auktionshus eller antikbloggare.

Trevlig helg, med eller utan Alaska-filter.


Fotnoter:
Med "Laissez faire" åsyftas ibland en obrydd och nihilistisk låt gå-attityd i allmänhet, oftast med en nedsättande innebörd (Wikipedia).

Om båda diskuterade verk är inlämnade av samma person är okänt. I skrivande stund har "Hjortzberg-oljan" fått tillräckligt högt bud för att bli såld, däremot ännu inte "Lindströms olja". "Hjortzberg" såldes för 9.600 kronor och "Lindström" såldes för 25.003 kronor.

Källor:
https://www.bukowskismarket.com/sv/517468-olle-hjortzberg-olja-pa-panna-monogramsignerad-och-daterad-39
https://www.bukowskismarket.com/sv/512729-bengt-lindstrom-olja-pa-duk-signerad
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/554/56-olle-hjortzberg-angsblomster
http://www.svt.se/ug/konst-1