Äkta van Meegeren

På torsdag den 26 april kan hugade spekulanter köpa något så ovanligt som en signerad Han van Meegeren på Stockholms Auktionsverk. Många är de målningar som är signerade av van Meegeren, men få med hans eget namn.

Ett stycke konsthistoria

Han blev känd som 1900-talets absolut mest kände förfalskare av konst och hans liv slår scenariot i de flesta såpoperor. Under 1930-talet tröttnade den holländske konstnären på att porträttera rika amerikaner och britter i sydfrankrike och han bestämde sig för en lite annorlunda karriärvändning. van Meegern valde att fylla i Johannes Vermeers saknade tidiga år. Ett smart drag, eftersom Vermeers kända arbeten var mycket få och kunskapen om hans tidiga arbeten ickeexisterande. Han imiterade de dominerande blå färgerna och även Vermeers mer pointillistiska sätt att måla på. Dessutom köpte van Meegeren endast de bästa råvaror för färg; all ockra maldes och behandlades exempelvis för hand. Vermeers signum, ultramarinblått, maldes av lapis lazuli och detta köpte van Meegeren för dyra pengar hos ett företag i London.

van Meegerens förfalskningar hyllades som absoluta mästerverk av Vermeer och han fick erfara hur det kändes att få sina förfalskningar hyllade till skyarna av sin samtid, -något som oftast är(var) ovanligt för förfalskare. En kritiker vid namn Abraham Bredius skrev en mycket ofta citerad hyllning till "Vermeers" målning The supper at Emmaus, i tidningen The Burlington Magazine: "It is a wonderful moment in the life of a lover of art when he finds himself suddenly confronted with a hitherto unknown painting of a great master...just as it left the painter´s studio! And what a picture!.." Sedan fortsätter Bredius att ohöljt hylla målningen.

Det är lätt att dra på munnen åt stackars Bredius hyllning av ett alltigenom falskt verk men faktum är att det var van Meegeren själv som tvingades överbevisa sin samtid om att han och inte Vermeer hade utfört en massa målningar. År 1945, ett år efter Auktionsverkets målning(!), lyckades han få de sista tvivlarna att tro på hans "Vermeerska begåvning", då han under polisbevakning utförde den sista målningen av Vermeer, förlåt, -van Meegeren...

Att van Meegeren var stolt över sin begåvning att "tolka" Vermeer är alldeles uppenbart, eftersom han centralt har placerat en Vermeeresk målning som fond åt sin vackra styvdotters porträtt. En målning i målningen. Utrop nr 912, 30-40.000 kr. Ytterligare en pikant detalj är att Auktionsverkets utbjudna målning kommer med äkthetscertifikat. Nämnas bör också att van Meegeren inte bara utförde Vermeer-förfalskningar, utan även förfalskade andra mästare...

http://auktionsverket.se/auction/modern/2012-04-25/912-han-van-meegeren-portratt-av-paulina-viola-de-boer

Källa: Unmasking the forger-The Dossena deception, David Sox, 1987.
Fotnot:
Tavlan sålde inom utropet för 32.000 kr +avgifter.  -Hoppas ett svenskt museum var köparen!

Forum i fin form

Utsikt från balkongen

Jag hade förmånen att besöka Forums jätteloppis i Köpenhamn både på skärtorsdagen och långfredagen. Det var något helt annat än svenska motsvarigheter jag bevistat. Drygt femhundra utställare, de flesta privatpersoner. Gissningsvis var runt 20% av utställarna proffs, alltså antikhandlare. 

Gott om grönländskt

Besökarantalet var enormt, cirka 5600 på torsdagen och sannolikt några färre på fredagen. Runt tio tusen är ungefär vad Kista Antikmässa haft på två mässor med tre öppet-dagar. -Speaking of the devil, så är det högst osäkert om det i skrivande stund blir någon mer antikmässa i Kista, -någonsin. Har försökt få svar på frågan både från Kistamässan och Helsingborgsmässor. Kista hänvisar till Helsingborg och de säger att de förhoppningsvis har besked i saken denna vecka.

Genial idé

En avgörande skillnad mellan Forum och svenska antikmässor är inträdet. Om man köper ett klippkort för tio besök, så kostar det 25 kronor att komma in på Forum-och n.b. då slipper man kön! Att jämföra med 120-130 kr för ett inträde i Kista eller Älvsjö. 


Låt vara att det är mer loppisprägel på Forum och mer storvulet upplägg på de svenska antikmässorna, men jag anser ändå att mycket finns att lära. Jag har länge förespråkat ett flerdagarsinträde för de mest inbitna besökarna på mässorna. Det skulle gagna alla parter. (Ex: 90 kr/dag, 120 kr för två dagar). Besökarantalen är i fallande och för att antikmässorna ska fortleva behövs kreativitet och dialog mellan utställare och mässarrangörer. Annars är jag rädd för att Kistamässans nedläggning kan bli en farsot i antiksverige, eftersom alla aktörer är extremt pengaorienterade och det hävdas allt som oftast att antikmässor inte är särskilt lönsamma för arrangörerna, pga att utställarna bygger sina montrar själva och heller inte beställer lull-lull i större omfattning. Antagligen är en avgörande skillnad i inträdespriset att hyran är lägre för en idrottshall, än en speciell mässhall. Därför ser vi antagligen en framtid med fler jätte-loppisar och färre antikmässor, tyvärr. Det borde finnas utrymme för båda.

Svårslaget

En liten del av fynden

Blandningen av utställare i Forum var jättekul. Mitt första inköp var hos en sjöman som jobbat jorden runt och handlat, men jag handlade även av småbarnsmammor och antikhandlare. Jag hann inte med alla utställare på en dag. Fika var dyrt för danska förhållanden, två korvar och en öl kostade motsvarande 130 svenska. Stämningen var grymt trevlig och jag älskar att snacka danska, vilket hjälper. Danskar har dessutom mycket lättare att förstå stockholmska, än skånska. Cirka fyra utställare kom från (södra) Sverige. Jag träffade ett antal svenskar som hade rest från Sverige enkom för denna mässa och som säkert tyckte som jag, -att det var väl värt det!

Dottern iförd fynd-klänning, med ett av pappas mest oväntade fynd. (-Ursäkta inflation i ordet...)

Eldsjälsträff om ljuskronor

Uppkavlade ärmar och andaktsfulla åhörare

Diaspora av prismor

Samlarföreningen S:t Eriks föredragskväll besöktes återigen med glädje härom veckan. Karel Kanak, med rötter i Tjeckoslovakien (Böhmen), pratade om ljuskronor. -En av världens kunnigaste på området stod det i programmet, vilket jag inte för en sekund betvivlar . Jag har aldrig varit på ett föredrag där föredragshållaren har dukat upp cirka åtta bordsmeter av material relaterat till föreläsningen. Där låg exempelvis mängder av prismor, speciallitteratur och stora glasverktyg för prismetillverkning. Karel pratade om ljuskronor/kristallkronor i alla dess former och poängterade att det är i detaljerna man ser om det är ett original eller kopia. När, var och hur uppstod seden att hänga prismor eller liknande i taket? Möjligen kan man under medeltiden ha hängt sina ädelstenar/ halvädelstenar (amuletter) i anslutning till eller ovanför sängen på en enkel träkorskrona. Detta i kombination med vax/talgljus eller oljelampor.

Gustaviansk, delvis brännförgylld ljusarm

Antikhandlares/konservators armar

Sengustavianska ljusarmar

Det pratades mest om 16- och 1700-talskronor och Karel blev bombarderad med frågor om stilkarakteristika m.m. Anlitad av många antikhandlare och muséer har han genom åren fått frågan om att skriva en bok många gånger. Han har 24(!)A4-pärmar med skrivet material. Förläggarna borde fylkas. Men han känner att pusselbitar saknas och konstaterar också med ett stort leende att om han redan hade publicerat så hade ju konkurrenterna varit mycket duktigare, -så när den publiceras står skrivet i stjärnorna eller möjligen prismorna...




European Society and Documentationcentre for Chandeliers, Light and Lighting är en förening för kunskap om ljuskronor där Karel Kanak är mycket aktiv.
http://www.lightandglass.eu/
http://www.samlarforeningensankterik.se