Värme i Nora

Antikmonologen hade förmånen att få besöka en av Sveriges trevligaste mässor; Nora Antikmässa, som ägde rum 31 juni- 1 juli. Det tycks som det alltid blir extremt väder under denna mässa. Antingen står det som spön i backen eller så är det extremhetta. I onsdags var det hett. Lyktstolparna letade efter hundar och säljarna satt flämtande i skuggan under presenningarna som utgjorde tak. Oturligt för utställarna, efter allt hårt arbete. Köpkraften avtar med stigande temperatur. Tack och lov så fläktade det en del.

Alltnog, vackert var det och ett och annat avslut fick man till. Nedan följer en bildodyssé från årets varmaste dag (30 grader i skuggan?) på Antikmässan i Nora.

Åtgången på värmehuvar var sannolikt ej strykande.

Hmm. Man kanske skulle börja samla på äggkoppar?

Var ställde jag nu den där porslinspudeln?

Nej Per. Vi köper i n t e ett gosedjur till.

Tankarna någonstans i 50-talet..?

Yes, -äntligen! Snöskor.

Noramässans snyggaste spann gick på 50 spänn.

Stefan Sjöholm från Säter hade fina grejer med mycket känsla i.

Vätskepaus i hettan.

Alltid roliga saker hos Olle Alderhed.

Mellan älghorn och fotogenlampor gör den skarpsynte fynd. Gammalt djungelordspråk.

Några av Ekmanresors gäster diskuterar dagens inköp i svårfunnen skugga.

Som en målning av Mönsted.

Alldeles bredvid bussen och parkeringen meandrade ån; otroligt vackert. Nöjda Ekmanresenärer, nöjd reseledare och förhoppningsvis också nöjda utställare.

En varm och härlig sommar tillönskas Antikmonologens alla läsare!

Jag önskar alla mina läsare en riktigt fyndfylld och

Trevlig Sommar!

Soliga hälsningar

Nicklas Cederqvist

Cederqvist Antik & Vin

Forum i fin form

Utsikt från balkongen

Jag hade förmånen att besöka Forums jätteloppis i Köpenhamn både på skärtorsdagen och långfredagen. Det var något helt annat än svenska motsvarigheter jag bevistat. Drygt femhundra utställare, de flesta privatpersoner. Gissningsvis var runt 20% av utställarna proffs, alltså antikhandlare. 

Gott om grönländskt

Besökarantalet var enormt, cirka 5600 på torsdagen och sannolikt några färre på fredagen. Runt tio tusen är ungefär vad Kista Antikmässa haft på två mässor med tre öppet-dagar. -Speaking of the devil, så är det högst osäkert om det i skrivande stund blir någon mer antikmässa i Kista, -någonsin. Har försökt få svar på frågan både från Kistamässan och Helsingborgsmässor. Kista hänvisar till Helsingborg och de säger att de förhoppningsvis har besked i saken denna vecka.

Genial idé

En avgörande skillnad mellan Forum och svenska antikmässor är inträdet. Om man köper ett klippkort för tio besök, så kostar det 25 kronor att komma in på Forum-och n.b. då slipper man kön! Att jämföra med 120-130 kr för ett inträde i Kista eller Älvsjö. 


Låt vara att det är mer loppisprägel på Forum och mer storvulet upplägg på de svenska antikmässorna, men jag anser ändå att mycket finns att lära. Jag har länge förespråkat ett flerdagarsinträde för de mest inbitna besökarna på mässorna. Det skulle gagna alla parter. (Ex: 90 kr/dag, 120 kr för två dagar). Besökarantalen är i fallande och för att antikmässorna ska fortleva behövs kreativitet och dialog mellan utställare och mässarrangörer. Annars är jag rädd för att Kistamässans nedläggning kan bli en farsot i antiksverige, eftersom alla aktörer är extremt pengaorienterade och det hävdas allt som oftast att antikmässor inte är särskilt lönsamma för arrangörerna, pga att utställarna bygger sina montrar själva och heller inte beställer lull-lull i större omfattning. Antagligen är en avgörande skillnad i inträdespriset att hyran är lägre för en idrottshall, än en speciell mässhall. Därför ser vi antagligen en framtid med fler jätte-loppisar och färre antikmässor, tyvärr. Det borde finnas utrymme för båda.

Svårslaget

En liten del av fynden

Blandningen av utställare i Forum var jättekul. Mitt första inköp var hos en sjöman som jobbat jorden runt och handlat, men jag handlade även av småbarnsmammor och antikhandlare. Jag hann inte med alla utställare på en dag. Fika var dyrt för danska förhållanden, två korvar och en öl kostade motsvarande 130 svenska. Stämningen var grymt trevlig och jag älskar att snacka danska, vilket hjälper. Danskar har dessutom mycket lättare att förstå stockholmska, än skånska. Cirka fyra utställare kom från (södra) Sverige. Jag träffade ett antal svenskar som hade rest från Sverige enkom för denna mässa och som säkert tyckte som jag, -att det var väl värt det!

Dottern iförd fynd-klänning, med ett av pappas mest oväntade fynd. (-Ursäkta inflation i ordet...)

Japan, inte Kina i Västerås och överallt

Antikpublik eller antik publik?

Eftersom många prylspejare i Stockholm med omnejd säkert lockades av så kallad megaloppis i Solna i helgen som var, så beslutade jag mig i stället för att åka till Västerås antikmässa, för andra året i rad. Det är en trevlig -liten- Antik- och syfestival. Ingen ovanlig kombination, men jag måste säga att jag aldrig riktigt förstått varför just sömnad ska kombineras med antikviteter. Vill man föryngra antikpubliken så bör man nog fundera på annat upplägg.

Fyndet med stort "F"

Mässan är småputtrig och mysig, med runt 80 antiksäljare. Det tar kanske två timmar att gå igenom antikdelen noggrant. Lisa Larsson-figuriner en masse, huvudsakligen nytillverkade, men också mer udda ting hittades...

Sakekopp, 53 mm

En trevlig man hade snickrat ihop en trälåda och ställt upp tolv mindre keramikföremål med priser mellan 20-220 kr i och på lådan. "Kina" stod det på en stor handskriven lapp. Jag valde ut en 1800-tals sake-kopp för 20 kronor, med mycket bra känsla och köpte den. Eftersom säljaren inbjöd till samtal nämnde jag leende och lite mumlande att koppen var japansk, och inte kinesisk. Jaså, sa han, är det mer som är japanskt? Som man frågar får man svar och jag attribuerade ytterligare fem japanska föremål, däribland både standard-tegods från förra sekelskiftet och blåvitt transfer-printed porslin. Han frågade förundrat hur jag kunde veta sådant. Orientaliskt är ett av mina specialområden och han fick reda på lite om vem jag är och vilka kunskaper jag förhoppningsvis besitter. Han var tacksam och kände att han fått lära sig något. Frid och fröjd med andra ord.

Det kan vara lätt att ta fel på Kina/Japan och det gör ju inte särskilt mycket att en hobbyhandlare på en liten mässa inte har alla rätt i attribueringsfrågor, åtminstone inte i så här låga prisklasser.

Köpta som sydostasiatiska, dock ej i Västerås

Vad värre är, är att många auktionshus ofta gör fel inom detta område. Som marknaden ser ut idag, är det kinesiskt som gäller. Bigtime. Vi leds att tro att kineserna har obegränsat med pengar och köper tillbaka sitt konsthantverk, medan det råder närmast stiltje på marknaden för japanskt konsthantverk, sedan uppemot 20 år tillbaka. Anledningen till japansk stiltje är debatterad, men djup ekonomisk recession är huvudsaken. Ofta katalogiseras okända föremål som orientaliska eller asiatiska, men dessvärre misstänker jag också att japanska föremål ibland kallas för kinesiska, helt medvetet. Det gör inte mig personligen så mycket, eftersom kineserna oftast ratar japanska föremål som konstiga eller aparta och eftersom jag själv samlar Japan så är det bara att passa på att fynda. Dock måste ju alla auktionshus ha som mål att katalogisera så korrekt som någonsin är möjligt.
    
http://www.knivstamassor.se/masskalender.htm