måndag 9 mars 2015

Katastrofala katalogiseringar och inaktiva strutsorganisationer

Upprördheten bland allmänheten och många antikhandlare är stor, över det faktum att ny kinesisk keramik säljs som gammal på Älvsjö Antikmässa. Som Antikmonologen diskuterade i bloggen Hitta förfalskningarna i Älvsjö/ Utträde ur OCS/ 7=8 den 14 februari, under då pågående Antikmässa i Älvsjö.

Lika upprört som det är bland allmänheten, lika tyst är det från strutsorganisationerna SKAF (inte Sveriges Kaninavelföreningars Riksförbund utan Sveriges Konst- och Antikhandlareförening) och svenska grenen av Oriental Ceramic Society. Strutsorganisationer i så måtto att de i stället för att konfrontera och diskutera eventuella problem likt strutsen väljer att gräva ner huvudet i marken för att undgå problemen. Antikmonologen har vid ett flertal tillfällen diskuterat allvarliga problem i Sverige med felattribueringar/felkatalogiseringar av orientaliskt konsthantverk. Se exempelvis Allt är inte gammalt som är blåvitt och Katastrofal Borlänge-Kvalitet.

Hur ser scenen för försäljning av kinesisk keramik ut i mars 2015 i Sverige? Några axplock:

Göteborgs Auktionsverk: nr 251013. Lockurna 1800-tal, utrop 1800 kr.
I Göteborg, där stora delar av Oriental Ceramic Society huserar, däribland ordföranden, bjuds en hel del iögonfallande kinesisk keramik ut av Göteborgs Auktionverk (GA):

Exempelvis nr 251013 ovan. GA:s katalogiserare skriver : "1800-tal, utrop 1800 kronor. Höjd 23 cm". Själv skulle jag om jag arbetat på ett auktionshus ha sagt: 2000-tal, endast dekorativt värde, cirka 200 kr. Den vill vi tyvärr inte sälja, eftersom vi primärt sysslar med äldre föremål. Det andra försöket att sälja lockurnan 251013 misslyckades den 28 mars. Då blev högsta bud 650 kr; återigen under säljarens bevakningspris.

Eller följande par snarlika vaser, nr 248618:

Göteborgs Auktionsverk: nr 248618. Vaser 1900-tal, utrop 1500 kr. Bud 350, bevakningspris uppnått. Förvånad, någon?
Göteborgs Auktionsverk: nr 248618. Vaser 1900-tal, utrop 1500 kr.

Om dessa skulle jag -om jag arbetat på ett auktionshus- ha sagt: 2000-tal, endast dekorativt värde, cirka 200 kronor styck. Dom vill vi tyvärr inte sälja, eftersom vi primärt sysslar med äldre föremål.

Möjligen lockar utrop nr 252921, Terrin, vas samt kanna, Kina, 1800-tal?

Göteborgs Auktionsverk: nr 252921. 3xKina, 1800-tal. Utrop 1500 kr
GA har två av tre rätt; felet är vasen som är japansk, inte kinesisk. Många fler utrop är "glädjekatalogiserade" i Göteborg. Detta var endast ett axplock.

Göteborgs Auktionsverk undervisar i Kinesisk keramik.

I tider när auktionshusen blir fler och fler och antalet antikhandlare färre och färre, går det ibland möjligen lite väl fort.

Är ni i stället sugna på att shoppa i Skåne, Limhamn närmare bestämt, så är det nu ni ska bjuda på de fullständigt unika kinesiska 1700-1800-tals fajanstallrikarna från Kina:

Utrop nr 253544: "2 tallrikar, fajans, Kina, 1700-1800-tal, diameter 23,5 cm.
Ljusplåt, mässing, 1900-tal, höjd 36 cm".
Limhamns Auktionsbyrå (Limma) är ett familjeföretag och skriver på hemsidan: "...Över 25 år i branschen har gett oss stor erfarenhet av att korrekt värdera konst, antikviteter och designföremål från bland annat Skandinavien.". Jo, det var just det där med Skandinavien...
Detaljbild av: "Tallrik, fajans, Kina, 1700-1800-tal"

Host, host. Om jag jobbade på Limma skulle jag läsa på oändligt mycket mer om keramikens historia i Asien och framför allt Europa, innan jag kallar de tallrikarna för "Kina 1700-1800-tal". De är nämligen nordeuropeiska. (Fajans av denna typ från Kina existerar inte och har aldrig existerat. Tvärtom, så var paradoxalt nog denna typ av keramik europeernas ganska primitiva försök att kopiera kinesiskt porslin...). De "kinesiska fajanstallrikarna" klubbades för 300 kronor.

För övrigt så fungerar Limhamns hemsida väldigt illa, med merparten av länkarna oklickbara. "Sidan under uppbyggnad" står det. Bråttom, bråttom Auctionet?

Om ni i stället vill shoppa i Kungliga Hufvudstaden, så finns möjligheten på Auktionshuset Metropol: Utrop 9475356 exempelvis. "Parti porslin, 6 delar, Kina". Nej Metropol, flera av delarna är i c k e kinesiska. Utropet var 2.000 kronor; såldes för 200 kronor


Eller kanske blir någon samlare av kinesiskt konsthantverk sugen på följande, nr 9478346?: "Tallrikar 6 stycken, Kina". Nej Metropol. EN tallrik är kinesisk, fyra är japanska och en är europeisk. Ett rätt av påstådda sex alltså. Utropet var 500 kronor; såldes för 900 kronor.

Eller har ni som Kina-samlare blivit sugna på utrop nr 9478346 hos Metropol? "Kina 10 del. fat och skålar". Det hoppas jag sannerligen inte att ni har. Utropet var 400 kronor; såldes för 250 kronor. Så här ser de tio delarna ut:

Av dessa tio delar är nämligen nio japanska. Ni läste rätt. 90 % av utropet är uppåt väggarna felkatalogiserat. Den enda kinesen i gruppen är den lilla gula, längst upp till höger. Varför, Metropol och andra? Bristande kunskap hos personalen? Bättre priser på kinesiskt än på japanskt (ett faktum) och därför medvetet felkatalogiserat? Flera utrop än de jag här har nämnt är behäftade med felattribueringar hos Metropol, i auktionen som äger rum måndagen den 9 mars.

Jag är innerligen övertygad om att alla dessa felkatalogiseringar, medvetna eller ej, är oerhört negativa för alla parter på antikmarknaden. Självklart är eventuellt snabb profit positiv kortsiktigt för säljaren, men i långa loppet är alla förlorare.

Eller vad säger Sveriges Konst- och Antikhandlareförening och svenska Oriental Ceramic Society? Rör inte ovanstående problem er? Jag anser att de gör det i extremt stor utsträckning. Det är pinsamt. Groteskt pinsamt. Jag har gått ur OCS som tidigare påpekat, på grund av interna och externa problem med fuskare och försäljning av falsk keramik.

Hur var det nu man formulerade sig i Limhamn? "...Över 25 år i branschen har gett oss stor erfarenhet av att korrekt värdera konst, antikviteter och designföremål...". Problemen existerar dock inte bara i lilla Limhamn, utan även i Göteborg, Stockholm och överallt. Inte bara hos auktionshusen, utan även i "fina delen" av Älvsjö Antikmässa (alltså SKAF), på Helsingborgs Antikmässa och i antikhandeln. En stor del av antikhandeln förlitar sig hör och häpna till auktionshusens kunskaper, som vore de absoluta. Det är de inte.

Hur länge ska SKAF, OCS och andra förtiga problemen? När ska dessa föreningar och andra konfrontera de gigantiska problemen med laissez faire-attityd och förfalskningar? Inom vilket annat föremålsområde skulle så grova felkatalogiseringar och försäljningar av förfalskningar accepteras? Svaret är givetvis: i n g e t.
SKAF:are eller OCS:are?! Foto: Publicdomainpictures.net


Fotnoter:

Sättet som strutsen undviker problem på, är endast en ofta beskriven myt utan verklighetsförankring. -Men bra som liknelse.

Nota bene, alla föremål ovan är till salu den 9 mars, datum för bloggpublicering. Alltså är ovanstående exempel inget ihopsamlat under längre tid, utan enkelt funnet på kort tid.

Auctionet har måndagen den 9 mars stora problem med sin hemsida.

Många säger: Jamen kinesiskt konsthantverk är ju så svårt. Det är möjligt. Allt är svårt för den oinvigde. Ska man agera kommissionär/förmedlare av föremål och utger sig för att besitta kunskaper, så skall man också det. Punkt.

7 kommentarer:

  1. Hej Niklas! Jag har aldrig köpt kinesiskt porslin och kommer nog inte göra det heller men det är viss skillnad på missarna. För även jag kan se att allt inte är kinesiskt. Göteborg som kanske är Sveriges sämsta auktionsföretag (när det gäller lönsamhet som företag) skyltar med att de har en expert på orientalisk keramik anställd och dessutom håller kurser i ämnet där borde man kunna ställa högre krav? Själv kunde jag påpeka visade misstag hos auktionsföretag men har slutat göra det. Främst av otacksamhet till den som mottog budskapet. Bruun Rasmussen hade ett tag en Stockholms filial där den dyre medarbetaren enligt Dagens Industri då var anställd. De hade katalogiserat en akvarell av Elisabet Keyser som Johan Krouthen. När jag påpekade detta att det var helt felkatalogiserat fick jag till svar att jag var en besserwisser. Ok i detta fall var jag helt klart i bättre vetande men han uttryckte det inte som tacksamhet att han hade gjort fel. Kanske redan då var han överbetald? Varningsklockor borde ringa om att Johan Krouthen som sällan eller aldrig arbetat med akvarell och att fundera om denne har monogram signerat? Felet är helt enkelt att de som katalogiserar inte är självkritiska. Vi som kan får som belöning ibland köpa lite billigare när felet är åt rätt håll.
    Hälsningar
    Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hejsan Anders.
      Tack för dina extensiva kommentarer. Jo, det du pekar på utgör ju reella problem även idag. Det är ju inte alltid så att jag personligen får tackbrev från berörda parter, när jag har påpekat misshälligheter. Att skjuta budbärare tycks vara en omtyckt aktivitet hos auktionshusen dessa dagar. I vissa regioner i landet är det t.o.m. så att det tycks vara allmän jakt utlyst hela året. Detta kan ju ses som triggande för berörda budkavlebärare.

      Hellre stampa på eller misskreditera den som sätter spotlighten på felaktigheter, än att vara självrannsakande och ta tjurnen vid löshornen, så att säga. Basal psykologi redan i sandlådan bland treåringar som stjäl varandras leksaker eller häller sand innanför tröjan på lekkamraten, när mammorna tittat bort. Ehuru allt annat än imponerande när vuxna människor beter sig så, men som sagt, ack så triggande. Glöm heller inte mammon, som är en speciellt pikant krydda i sammanhanget. Vissa aktörer vandrar dagar och nätter genom öknar och snöstormspinade landskap för en gratis plastpåse eller ännu bättre ett bra sterbhus...
      Ha en bra dag, tjoflöjt/
      Nicklas

      Radera
  2. Hej Nicklas,
    Pro priomo - Alltid lika trevligt att läsa din blogg! Sakligt och professionellt.
    Vad jag inte förstår är att det mer och mer uppenbarar sig sig så mycket okunskap och - tyvärr - ohederlighet i antikbranschen. Tragiskt!
    Själv är jag uppfödd med väldigt mycket sakkunskap - har troligen bland sveriges största bibliotek vad gäller konst och konsthantverk och känner och umgås med de främsta antikhandlarna i landet. Trots det finns det avarter - ulvare i fårakläder - som bjuder ut pottskåp, kinesisk keramik och värderar vikingafynd som det vore Ullareds marknad. Var kommer dom i från? Jag ifrågasätter starkt ett par av dom som t.ex en VD för ett auktionsföretag några mil norr om Stockholm- 27 år - var kom han ifrån - och vad vet han?
    Var kom pottskåpskillen i 30-årsåldern ifrån - förutom frånLinköping.
    Vad har dom för bakgrund?
    Jag blir beklämd när jag hör dom i Anikrundan. Ett program som vad jag förstår skall vara folkbildande, underhållande och sakligt. Det senare saknar jag.
    Den ede som är ett riktigt proffs i sammanhanget är Janne Ribbhagen - entusiastiskt när det gäller och alltid kunnig, Han borde omge sig med bättre och kunnigare kollegor.
    T ex - Micke Skaj, Verner Åmell. Jörgen Alfort m fl.
    Går tyvärr inte att jämföra Antikrundan med BBC:s motsvarighet.

    Just nu är det katastrof vad gäller vetande.

    Bästa hälsningar

    Anders L



    Beklagansvärt

    SvaraRadera
  3. Hej bra artikel Ja fel skrivna Auktionstekster är inte Speciellt Ovanligt på Göteborgs Auktionsverk.När till och med saker med vinnande bud kan läggas upp på nytt .Ja då börjar man undra. Men kanske inte på detta auktionsverk.Jag tror inte det hjälper att man har kurser i Orientalisk keramik/porslin eller har Peder Lamm Carl-jan Grankvist som drag ankare.Utan det är synsättet mot kunden. Man förutsätter att kunderna är okunniga eller inte bryr sig. När en sådant synsätt blir legitimt för en brands så är det på väg utför.Jag tycker mycket väl att konsumentverket ska gå in och reglera Auktionsmarknaden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anonym.
      Hårda ord, men i mångt och mycket håller jag med dig. Tack för dina tankar!
      Mvh, Nicklas

      Radera
  4. Faktiskt spottade Konsumentverket i nävarna och petade runt lite i såväl konstskojet, som auktionsmarknaden och närliggande diamanter som växte under 1970-talet. Verket var dock kuvat under socialdemokratiska politruker som ville prioritera svarta fläckar på potatisen i stället för lurade kulturbejakande konsumenter. Därför rann satsningen ut i sanden.
    Hälsningar från
    En som var med och petade i gytjan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Leif.
      Tack för dina tankar. Intressant!
      Det vore kul att få se vad Konsumentverket kom fram till.
      Mvh,
      Nicklas

      Radera