 |
| Seminariedeltagare. Foto: Antikmonologen |
 |
| Stora siffror. Foto: Antikmonologen |
Under föredragshållarnas tid var det högt i tak och utrymme för många frågor. Dessutom fanns tid reserverad för diskussioner som avslutning på seminariet.
 |
| Exempel på problematiska eller borttagna Blocket-annonser. Foto: Antikmonologen |
Ämnen som togs upp var handel med rödlistade djurarter och produkter med ursprung ifrån desamma. Det hetaste diskussionsämnet för dagen blev nog ändå möbler gjorda under 1900-talet fanerade/snickrade i jakaranda/ så kallad Rio-palisander etcetera. Handelns oro inför att Jordbruksverket ska börja genomföra hårdare kontroller av så kallade designmöbler från 1900-talets senare hälft är stor. De flesta auktionshus tycks redan säga nej till stora mängder möbler och Myrorna verkar också redan skicka mycket till destruktion.
Ytterligare ett hett ämne visade sig musikinstrument, exempelvis gitarrer, vara, eftersom de ofta är gjorda av sällsynta trädslag. En av besökarna var instrumenthandlare(?) och hade många spörsmål som ej enkelt kunde "avfärdas" från podiets sida.Ytterligare diskuterades det så kallade Antikundantaget, vars implikationer är allt annat än solklara.
Att inneha ett "förbjudet" föremål behöver inte innebära några problem, men att en dag behöva sälja det kan genast utlösa en hel process av frågor och problem. Finns ingen proveniens, det vill säga exempelvis kvitton, papper eller fotografier som kan bevisa att ett föremål har kommit i någons ägo före 1947, så kan eller får man inte sälja det fortsättningsvis. Besökarna hade mängder av mer eller mindre intrikata infallsvinklar på denna problematik. Vi fick bland annat höra talas om den välkända orkestern Wienerfilharmonikerna som vid ett besök i USA tvingades lämna ifrån sig samtliga(?) stråkar till destruktion i den amerikanska tullen, eftersom stråkarna delvis var gjorda av elfenben.
Att Länsstyrelsen i Stockholm endast bjudit in aktörer ifrån Stockholm är logiskt, även om liknande seminarier säkerligen är önskvärda landet över. Vilka som blivit inbjudna verkar möjligen ha varit något godtyckligt. Dock sade arrangörerna att det blir fler tillfällen. Det underströks också att man gärna är både allmänhet och antikhandel behjälpliga när frågor uppstår, -och det gjorde de. Starka önskemål framfördes från flera auktionshusanställda om skrivna samt illustrerade instruktioner/beskrivningar av de träslag som diskuteras vidrörande skandinavisk design från 1950-talet och framåt.
Avslutningssentensen till seminariedeltagarna blev att det ska vara krångligt att handla med ovan diskuterade föremål, eftersom handeln inte är önskvärd. Att döma av deltagarnas ofta höga tonläge krävs dock mycket grundligare information inom samtliga områden.
Dagen efter seminariet redogjorde Daniel Stiles för Natural Resources Defense Council (NRDC) i USA att uppåt 90% av det elfenben som säljs i Los Angeles är illegalt och motsvarande siffra för San Francisco är 80%. Stiles pekar också på det möjligen något överraskande faktum att USA är världens näst största marknad för elfenben, efter Kina.
NRDC skriver också att det mesta av det konsthantverk och figuriner som idag säljs som antikt elfenben är patinerat för att se antikt ut, men tillverkat av elfenben som nyligen kommit från Afrika illegalt. Något Antikmonologen diskuterat i flera års tid. Allt enligt NRDC:s rapport publicerad onsdagen den 20 maj. Rapporten är vetenskapligt utformad och mycket djuplodande. Rekommenderad och absolut självklar lektyr för alla verksamma i antikbranschen, Jordbruksverket/Länsstyrelsen, Polisen och inte minst Åklagarsidan.
Att elfenbensproblematiken är stor även i Sverige illustreras av följande artikel i Sydsvenskan den 25 maj:
Källor:
http://docs.nrdc.org/wildlife/files/wil_15010601a.pdf
http://www.sydsvenskan.se/skane/skanes-auktionsverk-kan-hamna-i-domstol/
Intressant läsning! Hoppas många läser.
SvaraRaderaAnders L
Hej Anders och tack!
RaderaMvh,
Nicklas
Det bör finnas ett starkt önskemål om att dagspressen vidare informerar ALLA som turistar i elefant-länder (typ i alla resebilagor i DN och SvD), att INTE köpa något som bevisligen ÄR elfenben eller som skall verka vara äldre elfenben då det är FÖRBJUDET!
SvaraRaderaSka vi kontakta dom? Kan väl inte vara SÅ svårt?
Madeleine Tigerschiöld/antikhandlare
Hej Madeleine.
RaderaOvan nämnda Myndigheter/Verk har precis tryckt två nya enkla pappersfoldrar, benämnda "Handel med föremål av hotade arter" och "En souvenir för livet". Dessa tar upp nämnda problem. Min förhoppning är att dessa skall distribueras på flygplatser och hus auktionshus med flera platser. Ännu hellre så borde de sitta uppe som info-planscher på lämpliga platser, så sparar vi en massa träd, som annars går åt till pappret.
Mvh,
Nicklas
Hej,
SvaraRaderaläste precis din senaste blogg – referatet av Citeskonferens. Jag fattar uppriktigt sagt inte vad poängen är att destruera jakarandamöbler från 1960-talet, hellre än att fortsätta låta dem vara i omlopp.
De är sällsynt välgjorda och håller i säkert 200 år till. Det är ett oerhört och omoraliskt slöseri enligt min mening. Ingen vettig människa gör ju billiga – för det är de – kopior av 1960-talsmöbler i nynedsågad jakaranda och skänker dem till Myrorna. (Brasiliansk jakaranda/palisander finns för övrigt knappt ens i 1960-talsmöbker för den var så ovanlig redan då, och ersattes av jakaranda från Indonesien, som inte ser likadan ut.) Lägg resurserna på att försöka förhindra skövling/skogsstöld i till exempel Kambodja i stället.
Vad gäller instrument och i synnerhet (el)gitarrer så är de ett stort problem vad gäller sällsynta och utrotningshotade trädarter, som få verkar ha tänkt på – finns hur många amerikanska brädgårdar som helst som specialiserat sig på detta och de borde inte få hålla på som de gör – men ska man bränna tex en Fender Stratocaster från 1970-talet för att den innehåller trä som är utrotningshotat nu? Meningslös häxjakt som motverkar sitt syfte
Och symfoniorkesterns stråkar. Det låter som en vandringssägen – men jag kan tyvärr se den nitiske tulltjänstemannen framför mig..
Jag vet inte riktigt vad konklusionen är bara att det sätt som det här hanteras på är helt fel.
Mvh,
Antikälskaren
Hej Antikälskaren.
RaderaStort tack för dina extensiva tankar och kommentarer! Jag håller i princip med dig i det du skriver. Inte minst vidrörande skogsskövling i Kambodja/Indonesien med flera platser. Det centrala i det du tar upp är ju det du kallar för meningslös häxjakt. Problemet med denna företeelse är ju att (tillsyns-)myndigheterna inte besitter tillnärmelsevis den expertis som (vi) handlare/samlare/auktionshusanställda med flera gör. Detta gäller exempelvis både för diverse träslag, design och elfenben/ben etcetera. Av detta skäl är det något lättare att förstå att myndigheter/stat måste dra linjen/gränsen någonstans. Vilket leder till så kallad häxjakt/destruering/förbud och så vidare. Dock håller jag med dig om att det känns väldigt fel att destruera redan existerande -exempelvis- 60-talsmöbler för att rädda träd idag. Om ändå existerande möbler kunde auktoriseras/godkännas av någon form av expertpanel som varandes gamla. Men det torde ej gå att genomföra av praktiska skäl.
Det är en oerhörd soppa, utan konklusion...
Mvh,
Nicklas