Deviser och banditer på Älvsjö-Antiken 2013

I egenskap av ensamutställare är det svårt att få mer än en överblickande känsla för trender på Antikmässan i Älvsjö. Det blir på väg till och från toaletten som man tar sig en snabbtitt i kollegors montrar, eftersom man hela tiden har tidspressen att antingen bli klar med montern, eller att hinna tillbaka till eventuella kunder som väntar på ens uppmärksamhet. Väl så.

Ändå är intrycket även i år att det är arsenik och gamla spetsar som gäller. Arsenik som viktig komponent för (äldre tiders?) uppstoppade djur och gamla spetsar som symbol för shabby chic. Uppstoppat i var och varannan monter. Förra årets diskuterade äggsamling fanns i år fortfarande till salu hos samma "inredare/antikhandlare"; tack och lov alltså fortfarande osåld. Äggsamlingar och ovanliga fåglar/djur är direkt olämpliga som inredningsdetaljer anser jag, av tidigare diskuterade anledningar. Se krönikan Antiktrend 2012 låter kviddevitt. Shabby chic är på nedåtgående, men montrar som säljer upphottade, grå- eller vitlaserade gustavianska stil/kopie/freak-möbler går det fortfarande 13 av på dussinet. Dessvärre är köparna troligen (o)lyckligen omedvetna om vad de egentligen kommer hem med. Fortfarande är säljare av orientaliska nytillverkade föremål heller ingen ovanlighet på mässan. När ska någon våga sätta ner foten? Kvalitetsjuryn eller SKAF verkar i alla fall inte vilja ta i ärenden som dessa ens med tång, enligt devisen det som inte nämns finns inte?

Kvalitetsjuryn bedömande Hasse Larssons fantastiska monter

Sedan bloggstart har jag fått många mail, kanske mest notabelt ifrån en -anonym- dansk "samlare", som efter att ha läst mina bloggar om uppstoppade fåglar och djur har bett mig om tips på var han kan få fatt på en uppstoppad kungsörn. Det är lika effektivt att fråga mig om detta som att fråga en domare som dömt en bankrånare till fängelse om hur man bäst rånar en bank. Dansken ursäktar sig med att han p.g.a. sitt stora intresse för nordamerikanska indianer så gärna ville ha en uppstoppad kungsörn, Aquila chrysaetos, hemma. -Goddag yxskaft, lär en döv gubbe en gång i ett annat sammanhang ha replikerat.

 Två år i rad har jag upptäckt påtända narkomaner i min monter och ringt vakter, för att därefter leda vaktstyrkan till dem. Hur känner man igen en sådan, undrar vän av ordning. De man lättast känner igen (och det är de jag diskuterar) lever i misär på gatan, i aldrig avstannande jakt på nästa fix. Att de kommer in på mässan är i sig möjligen inte så konstigt, men fel. Enda kravet tycks vara entréavgift på 130 kr, troligen enligt devisen döm aldrig hunden efter håren. Utöver det kan man sannolikt komma in endast iförd skinntanga med banjo på ryggen. Framför allt kan man uppenbarligen komma in även om man är hög som en skyskrapa i New York. Jag har pratat med Mässans säkerhetschef om problemet och han inbjöd vänligt till dialog. Min poäng är att kassapersonalen självklart ska släppa in alla betalande, -nästan. Men, de måste få någon form av rudimentär utbildning i att känna igen personer som är (extensivt) påverkade av droger eller alkohol, så att man kan hindra dessa personer som jobbar efter devisen tillfället gör tjuven, från att få tillgång till ymnighetshorn av föremål och relativt sett lättåtkomliga dagskassor. Skandinaviens största antikmässa med skandinaviens xxxxxx säkerhet? Jag har tidigare diskuterat problemen med organiserad brottslighet som specialiserar sig på mäss-relaterade brott. Se bl.a. krönikan Brott i branschen.

Fyrkantsman med numera stulet föremål

Stölder är ett återkommande och stort problem på mässan, som av uppenbara skäl inte diskuteras högt, enligt John Cleese devis: Don´t mention the war... Om en tydligt påverkad person betalar inträde, så bör kassapersonalen vara instruerad att direkt varsko vaktstyrka, så att vederbörande kan punktmarkeras inne i mässhallen, eller ännu hellre faktiskt avvisa vederbörande direkt, innan han/hon betalar entré. Jag förstår att en del människor har svårare än andra att avgöra huruvida eller inte någon är påverkad av alkohol eller droger. Men jag ifrågasätter om Älvsjömässan alls har några direktiv till sin kassapersonal i dessa frågor? Som högt betalande utställare ska jag banne mig känna mig säker på att mycket påverkade personer upptäcks långt innan de når min -från alla entréer- avlägset belägna monter.

Fyrkantsmannen som glömde betala. Något för TV-programmet Efterlyst- utan fyrkant?

En kollega som handlar med glas och porslin har en mycket vaken och alert anställd som i fredags tyckte att en monterbesökares beteende var mer än underligt. -Så till den milda grad underligt, att han tog sin smarta mobiltelefonkamera och enkelt och diskret fotograferade vederbörande. Mannen med fin-påsen, betraktade länge och väl ett glasobjekt som för något år sedan utgjorde ena halvan av ett par. När mannen gick från montern var glasobjektet puts väck. -Case closed, säger de visst i CSI-programmen. Till yttermera visso fick den andra halvan av paret fötter utan betalning, på förra årets mässa. En slump? -Njae, låter krystat. Bilderna blev bra och jag blev förevisad dem sista mässdagens eftermiddag. Jag kände genast igen vederbörande som besökare i min egen monter under fredagen, men även under söndagen. Jag själv reagerade också på mannens underliga sätt att betrakta mina föremål, men samtidigt hela tiden iaktta sin omgivning med en flackande, arg blick. Under söndagen gick rykten bland utställarna om vilka som blivit bestulna och när en av de bestulna förevisades bilden på mannen, så utbrast han genast att det han blivit av med hade handhavits av just den fotograferade personen, strax innan föremålet försvann. Sannolikt är personen duktig kleptoman. Jag vill ha bort både narko- och kleptomaner från Antikmässan och det är vi många som vill.

Paul Percy med annat Arthur Percy-fat

För att avsluta i en högre tonart, så kan jag konstatera att det rådde en härlig stämning under mässan, med oerhört glada och trevliga besökare -och kollegor! Jag hoppas innerligt att besökarna tycker det samma! En av mina personliga höjdpunkter var att mina sista kunder var min stora formgivaridol Arthur Percys son och sondotter som köpte ett möjligen unikt percyfat av mig (tyvärr ej med på bild). Paul Percy och hans dotter, -vars namn jag pinsamt missade att notera, har som mål att öppna ett Museum Arthur Percy. Musik för mina öron; Ju förr desto bättre!

Glada Percys

Fotnot:
Vid eventuell googling: SKAF betyder i detta sammanhang inte Sveriges Kaninavelsföreningars Riksförbund, utan Sveriges Konst- och Antikhandlareförening.

Nota bene: Ingen är skyldig till något, förrän denne är dömd av domstol.

Paul Percy fick sitt förnamn av Arthur efter Cezanne och Gaugin, fick jag i förtrolighet reda på. Sådan info gör att man sover gott och drömmer om forna dagars konstliv...