Ett scoop om ett mästerverks tillblivelse

Mästaren och verket

Jag kunde inte låta bli att besöka Lasse Jonssons utställning på Waldemarsudde, sista utställningsdagen den 20:e januari. För en gångs skull var inte anledningen till sista-dagen-besök att jag dittills missat utställningen, utan att få se hur målningen Jonsson arbetat på under pågående visning, hade utvecklats. Tro mig, liknande tillfällen bjudes sällan eller snarare aldrig! (Se även bloggen: Lasse Jonsson på udden)

De första skisserna

 I oktober 2012 lades de första strecken på duken som mäter modiga 2x3,5 meter, för att avslutas den 20 januari. Skisser till målningen gjordes först en vecka innan invigningen och Lars berättar hur idén kom till. Ungefär en vecka före invigningen bekymrade bästa väggen i största visningssalen honom. Den målning han vikt för platsen kändes för liten och även oharmonisk färgmässigt med salens övriga målningar. -Tro inte att en hängning med Jonssons konst lämnas åt slumpen. (Lars är perfektionist och söker minutiöst planera den totala upplevelsen).

Fler skisser

Lars kom hem och vädrade bekymret med praktväggen för hustrun Ragnhild. Varför utför du inte en målning på plats under utställningen, replikerade frun i huset. Lasse skrattade bort idén, men det dröjde inte tio minuter så hade han börjat skissa på en ejderflock över öppet hav. Dagen därpå tog han upp idén med ledningen för muséet och de var positiva, med mindre än en vecka till vernissage. Imponerande flexibilitet från båda parter!

Jag känner personligen inte till något annat exempel på att en internationellt renommerad konstnär (L.J. anses vara en av världens främsta naturmålare) målat "live", inför besökarna. Live-målandet var verkligen grädden på moset i denna utställning- och hör och häpna: det var en slump och ett sista-minuten-beslut, att det blev så! En unik konst-upplevelse, som Waldemarsudde tyvärr hade för kort varsel för att kunna marknadsföra.

Sista penseldragen; mer bukvattring på ådan!

Hur var det då att måla inför öppen ridå? -Väldigt, väldigt roligt säger Lars, och oerhört intensivt. -Man var helt slut de kvällarna man hade målat, berättar han. Utställningens namn var "Närvaro", vilket blev alldeles oerhört träffande, eftersom Lars stod och målade i genomsnitt ett par dagar varje vecka, med besökarna i ständig, öppenhjärtlig dialog...

Jag påpekar för Lars att företeelsen att måla inför publik är extremt ovanlig och räknar upp Yves Klein på Moderna Muséet, Jackson Pollocks välkända Action paintings och Picasso inför en TV-kamera i Vallauris som sällsynta exempel. Lars nämner konstnärskollegan Laris Strunke, som i somras (2012) faktiskt målade inför publik i Sundre, på södra Gotland.

Ung och frågvis publik; Lasse svarar snabbt!

Att en konstnär bjuder in åskådare till själva skapelseprocessen tolkar jag som ett tecken på en närmast obeskrivlig säkerhet i själva konstnärsskapet. Jag råkade springa på Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström -under hundpromenad- samma kväll som jag varit ut på Udden och passade på att fråga dem om de kunde tänka sig publik under själva skapandet, varpå de nästan sparkade bakut... -Nej skrattade de, och det trodde de verkligen inte att många konstnärer skulle göra!

"Hallååå konstnären!- Vicken e din favoritfågeeel?"

Ejdrarna är inte sålda (om ens till salu?) och får nu väggvila på Museum Lars Jonsson i Vamlingbo, på södra Gotland. Lasse berättar att han fortlöpande har fotograferat målningens framskridande och kanske kommer ett föredrag om hur konstverket blev till, med pedimenti och allt. Har man hört Lasse tala om sin konst tidigare, så vet man att inget har lämnats åt slumpen i kompositionen.

20 minuter före stängningen signeras målningen inför applåderande publik

Personligen hoppas jag att de sträckande ejdrarna drar till Moderna Muséet, för att där hitta häckningsplats. Få svenska konstnärer åtnjuter samma respekt internationellt som Jonsson. Att sedan naturmåleri generellt sett inte har samma status på samtida-konst-scenen borde inte skrämma Moderna Muséet, utan snarare tvärtom ge MM strålkastarljus och goodwill. Låt vara att Nationalmuseum (som stänger för renovering 4 feb) -tyvärr- anses som mer "naturligt hemviste" åt en fågelmålning, men Jonssons ejdrar skulle sticka ut på Moderna och hans konst går dessutom hem där ute i stugorna. Jonssons måleri har sedan 1970-talet haft en oerhört stor betydelse för svenskt och internationellt naturmåleri och har bildat skola. Det är stor konst och det är samtida konst!

Fotnot:
Åda är liktydigt med ejderhona.
Museum Lars Jonssons hemsida
Pedimenti innebär att konstnären avsiktligt har ändrat utseendet på konstverket.