Genialisk keramiker på Blås & Knåda; Eva Zethraeus skulpturer

Ett av privilegierna med att bo i Hufvudstaden är att man -om så önskas- duschas av en aldrig sinande stril av kulturyttringar. Ett fredagsläkarbesök ledde mig efteråt mot Hornsgatspuckeln.

Wonderwall.

Jag har förmånen att ofta vistas i den gyllene -om än något asymmetriska- konsthantverkstriangeln som utgörs av Kaolin, Konsthantverkarna och Blås & Knåda (B&K). Sistnämnda galleri firar 40 i år och utgör ett konstnärskollektiv med mognad i klassiska konstnärskvarter. Ett ypperligt skäl att besöka B&K är lördagens (9 april) vernissage för keramikern Eva Zethraeus och hennes organiska, keramiska skulpturer.

Till höger om molusken därefter rakt fram förbi lilla lysterkullen, sedan tvärt till höger förbi amöban. Där, bredvid den stående vårtförsedda sjögurkan. Där..!

Zethraeus konst är häpnadsväckande. Känslan -åtminstone för undertecknad- av att stå mitt i utställningen kan troligen liknas vid att stå framför väggen av blandat smågodis för ett barn en lördag. Man vill ha allt på en gång. Tänk att lite i hemlighet få smeka grejerna och likt Joakim von Anka avskilt få bada med dem för att därefter få sluka alltihop..! Nåja, ni förstår...

Eva Zethraeus berättar.

Att Eva Zethraeus inte är någon keramisk duvunge syns på mils avstånd för den keramikinitierade. Gruppen av keramiska objekt, allt annat än lättbeskrivna, ger ett närmast överorganiskt intryck. En korallvägg, fingersvampar, vårtförsedda sjögurkor eller rymdsniglar? Tolkningar känns överflödiga. Varje betraktare har rätt till sin herdestund i ögonblick av upptäckt. Osannolika former kombineras med starkt kontrasterande, ofta kraterliknande, formeringar av lysterglasyr; Ibland också försedda med mindre obestämbar keramikpartner som kontrast. Under besöket åtföljs jag av en röst som viskar: hämta dottern, hon skulle älska grejerna..!

En avvikande, nedslipad, "tentakel". (I Japan ses lagningar, oftast utförda i guldlack, som något positivt. Det benämns kintsugi och ger objektet historia och själ). En kort tentakel leder till en intressant diskussion med Eva.

Det som fascinerar en keramikräv allra mest är det rent bränningstekniska. Hur är det möjligt att bränna dessa -i begreppets innersta bemärkelse- omöjliga skulpturer, utan att de sjunker ihop i ugnen? Allt känns nämligen oerhört erekt, om uttrycket tillåts.

I korallbutiken.

Eva skrattar och säger att jag ju bara ser de lyckade resultaten framför mig. Många går till spillo, men hennes experiment och erfarenhet har lett fram till slutsatsen att bränna i ungefär 1200 grader, cirka 80 under standardtemperaturen för porslin. Vidare säger hon att tack vare skröjbränningen, bränning nummer ett, så är det faktiskt inte så svårt som man skulle kunna tro, att få till det. Ofta använder Eva små keramiska "pinnar" som stöd för sina skulpturer, som tas bort efter bränningen; En tusenårig kinesisk teknik. Dessa små keramikpinnar som kallas för kiln rests på engelska.

22 cm hög eller 2,2 meter? Korall eller tvättsvamp? Det ligger i betraktarens öga. I alla fall närmast ofattbart att det är keramik och inte "riktiga" naturliga varelser... Medföljande lysterbomber anas, så även statiskt, grafiskt mönster.

Keramiken definieras av kontrasten mellan matt, keramisk yta och lysterglasyr. Ibland provocerar hon ännu mer och låter en statiskt transfertryckt(?) yta kontrastera med i övrigt helt organisk form och färg. En helt malplacerad dekor. Eller inte?

"Jaa älskling, då köper vi den".

Eva Zethraeus CV är imponerande, med många tunga institutioner som köpare och utställare. Inte minst är hennes framtida -redan bokade- utställningslista imponerande extensiv.

Möjligen blåst, definitivt knådat.

Har ni möjlighet så besök Blås & Knåda. Hemsidan förtäljer " Inför utställningen har Zethraeus fokus legat på det Gyllene Snittet och på Fibonacci-seriens återkommande i naturen". Månne en förklaring till min fascination? Tankeväckande under alla omständigheter.

Naturens Gyllene Snitt. Illustration: Wikipedia

Dessa obeskrivligt vackra keramiska alster kommer om inte alltför lång tid högst sannolikt att skänka ögonfägnad både i slott, koja och museum.

Det ligger som bekant i betraktarens öga. Kommer er undanlagda slant att orsaka en röd prick?



Fotnoter:
De tre gallerierna Blås & Knåda, Kaolin och Konsthantverkarna samarbetar.
Samtliga foton: Antikmonologen.
Röd prick sätts vid ett konstverk när det har sålts.

Källa:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Gyllene_snittet#Gyllene_snittet_i_naturen