Allt är inte gammalt som är blåvitt

Kära Göteborgs Auktionsverk.
Hoppas ni mår bra. Det gör jag.
Jag undrar lite över hur ni tänker angående kinesiskt konsthantverk?
Idag, tisdag den 9 oktober, har ni 36 utrop till salu under rubriken "Orientaliskt". Jag har valt ut tio av de utrop som jag undrar mest över: 

Utropspris 2000 kr.

Varför anser ni att värmefatet är mellan 213-312 år gammalt?

Utropspris 1500 kr

På vilka grunder anser ni att värmefaten är mellan 113-212 år gamla?

Utrop 1200 kr

På vilka grunder anser ni att skålen är mellan 113-212 år gammal?

Utrop 2500 kr

På vilka grunder anser ni att detta är ett Ming-föremål(1368-1644)?

Utrop 2000 kr

Varför anser ni att värmefatet är mellan 213-312 år gammalt?

Utrop 2000 kr

 Varför anser ni att fatet är mellan 213-312 år gammalt?

Utrop 1000 kr

På vilka grunder anser ni att bojanerna är mellan 113-212 år gamla?

På vilka grunder anser ni att tallrikarna är mellan 113-212 år gamla?

Utrop 1800 kr

På vilka grunder anser ni att faten är mellan 113-212 år gamla?

Av de 36 orientaliska utropen som ni saluför är samtliga, utom ett enda, daterade. Det enda utropet som är odaterat är nr 34409, "Rökelsekar, Kina". Dock är det daterat på undersidan med en etikett: Kina Chienlong (1736-1795). Ni tycks anse att etikettens påstående är riktigt, eftersom ni satt utropet till 3000 kr, ett av de tre dyraste orientaliska föremålen ni har till salu.

Anledningar till datering av porslin kan vara följande:
Inlämnaren/dödsboet kan hävda att den förre ägaren: var mycket gammal/ reste extensivt i Kina för länge sedan/ var släkt med viktiga personer inom Svenska Ostindiska Compagniet/ var en storsamlare/ var en fantastisk kännare/ kände en person på Termoluminiscenslaboratoriet i Oxford/ etc, etc...

MEN, till syvende og sidst är det alltid ett spörsmål om att respektive institution som tar sig an uppdraget att förmedla försäljningen sitter inne med tillräckliga kunskaper för att SJÄLVA kunna dra korrekta slutsatser som är med sanningen överensstämmande.

Jag har sagt det förut och kommer att säga det igen: Om det sitter en mässingsplakett på ramen till en oljemålning, där en känd konstnärs namn är ingraverat, så är det -av många skäl- inte liktydigt med att det är ett verk av den kände konstnären. Samma sak gäller för all konst och allt konsthantverk. Vad än inlämnaren säger, så måste ett auktionshus ta EGEN ställning till föremålets autenticitet, alldeles oavsett vad inlämnaren påstår/säger sig veta. Detta gäller självklart i ännu högre grad för en enskild konst- eller antikhandlare. Att sälja kopior eller förfalskningar kommer förhoppningsvis snabbt att slå tillbaka mot säljaren, åtminstone i Sverige. Idag säljer de flesta, för att inte säga alla, västerländska auktionshus (även de svenska med andra ord) förfalskningar i parti och minut. Framför allt förfalskningar av kinesiskt porslin, men även annan konst/ konsthantverk. Idag är det dock kutym att katalogisera exempelvis en bra 1700-talsförfalskning av en vas, som "Vas, Kina" UTAN datering. Att sedan utropet egentligen ligger för högt är ändå ok i marknadens ögon, eftersom ingen felaktig datering är med i katalogiseringen av föremålet.

Det är utomordentligt tuffa tider för konst- och antikhandeln, i rådande recessionstider. Auktionshusen har sedan 1980-talet mycket skickligt blivit oerhört viktiga och dominerande aktörer på konst- och antikmarknaden och till stor del tagit över densamma. Om inte auktionshusen tar ansvar för den expertroll de fyller/ bör fylla är en kris runt hörnet. Laissez faire-attityden med att marknaden avgör priset på ett objekt får inte bli allenarådande när vissa föremålsgrupper ska krängas. Det går undan när förtroenden faller.

Jag har blivit kontaktad otaliga gånger av personer som vill sälja bra kopior/ nytillverkningar av kinesiskt men även av svenskt, till mig eller via mig. Jag har helt brutit kontakten med en mycket nära vän, av precis denna anledning. Idag fejkas ALLT man kan tjäna en krona på. Kineserna gör mycket bra kopior av (förutom sitt eget konsthantverk) nautica, svenskt 1700-tals glas m.m., m.m... Där arbetskraften är billig kan man lägga ner mycket tid på patinering etc. För uppemot 15 år sedan frågade jag en chefredaktör för en svensk antiktidning om jag fick skriva om problemet med förfalskningar av kinesiskt porslin och förekomsten på den svenska marknaden. Oh ja, svarade personen i fråga, du får skriva hur mycket du vill- när du har BEVIS! I det svaret ligger mycket av problemet. Falsariemarknaden är inte absolut, det finns inget facit, men om ni frågar de främsta inom varje specifikt område så vet de direkt vad, var och oftast varför, som är falskt och fel. Sedan jag började blogga i januari 2012 har båda antiktidningarna haft artiklar och/eller krönikor om problemen med fakes, men generellt så skyr branschen ämnet som pesten, eftersom det är besvärligt och "skrämmande" för kunderna. Det är bestämt lättare att skriva om inredningar i vitt.


Bästa Göteborgs Auktionsverk, det ska bli spännande att se vad ni har på er kommande Kvalitetsauktion.

Här sitter jag och rimmar. Allt är inte guld som glimmar.

Ha en trevlig och glödande höst/
Nicklas Cederqvist

Källa:
https://auctionet.com/sv/search/11-orientaliskt?company_id=10&scoped=10