Sista chansen för Peredvizjniki i Sverige

För de som har vuxit upp i ett samhälle präglat av klassisk europeiskt/västerländskt vinklad konsthistoria, är det snart sista chansen att öppna ögonen för rysk konst på Nationalmuseum. Peredvizjniki-utställningen tar slut den 22 januari och nu har man utökat öppettiderna pga stort publiktryck.

Det är gott om verk av den i Sverige någorlunda välkände Ilya Repin, icke desto mindre utgjordes mina största upplevelser mycket mer av sena 1890-talsmålningar av exempelvis Levitan och Archipov. Levitans björkdunge kommer att sitta etsad länge på min näthinna, mycket pga det faktum att motivet egentligen inte är ett motiv per definition, utan snarare staffage, alltså utfyllnad. Men här tillåts motivet, en massa björkar, att faktiskt ta plats som vore det något "viktigt". Man blir perplex inför den målningen.

 Björkdungen, Isaak Levitan, 1889, olja på papper, något beskuren, 30x51 cm.

Interiören av Archipov, målad i slutet av 1890-talet, är som påpekas i katalogtexten, starkt influerad av vår egen Zorn. -Denne gigant till konstnär, ansedd så redan av sin samtid, besökte St Petersburg 1897 och togs emot som en statsman av den lokala konstnärskolonin. Jag lärde mig detta av utställningstexten, och även att han starkt influerade Archipov. Zorn reste mycket, inte minst till Nordamerika och måste ha influerat konstnärsbröder och systrar varhelst kosan styrde honom. Men att han betytt mycket även för ryskt sekelskiftesmåleri är sannolikt mindre känt.

Archipovs Tvätterskor som hänger i det avlånga, smala yttre galleriet, är hisnande i sitt utförande. Jag törs påstå att om någon så kallad expert på Zorn hade fått Tvätterskor visad för sig, -osignerad, så hade experten lovat sin högra arm på att detta var ett autentiskt verk av just Zorn- och ingen annan. Som påpekas i katalogtexten, så är också min första spontana association inför Archipov-målningen Zorns interiörer från bryggerier, vars mor var bryggeriarbeterska.
Perspektivet i Archipov målning är drastiskt djupt, med sublimt utförd ljusskildring och flyhänt utförda förkortningar och tekniken -penselföringen- är bred och synbart explosivt utförd. Är det Zorn som gjort den i alla fall? Bara en tanke. Nej, Archipov var även han en gigant.
Sätt er framför, snarare inför detta -i begreppets djupare bemärkelse- STORA konstverk och lyssna in stämningen. Hör kvinnornas prat, hör slamret och skvallret. Känn doften av våt tvätt och svett! Stor konst är som stora viner; Den leder till ytterligare associationer, djup och i bästa fall respekt och djupare förståelse för den som skapat det man är privilegierad att få avnjuta.

 Tvätterskor, Abram Archipov, c. 1898, olja på duk, något beskuren, 97x65,5 cm.

Jag hoppas att ni har möjlighet att besöka utställningen, det finns många pärlor att upptäcka. Jag vill dock ifrågasätta det faktum att alla informationstexter på väggarna är uppställda i först engelska och sedan svenska. Vi befinner oss ju faktiskt i Sverige. Jag är den förste att försvara flerspråkigheten, men varför engelskan först? Och hur långt är det till vår granne i öst? Varför i hela fridens namn har man exkluderat ryska som informationstext. Av utrymmesskäl? Ånej. När jag och familjen besökte utställningen förra söndagen (22/1), var det knökat av besökare och säkert hälften var just ryssar. Jag gissar att svaret har att göra med juridik av utställningsteknisk natur. Konstutställningar är big business och politik idag... Kyrilliska hade om inte annat sett ut som en snygg gest mot Tretiakov-Galleriet och Ryska Muséet som är de stora utlånarna av verken i denna underbara och viktiga utställning. Ses vi där kommande vecka?

*Ett besök på Nationalmuseums hemsida rekommenderas varmt inför utställningen.

http://www.nationalmuseum.se/sv/Utstallningar/Aktuella-utstallningar/Peredvizjnikibanbrytare-i-ryskt-maleri/


*Stort tack till Er uppmärksamma läsare, som noterat felaktigt angivna konstnärsnamn!