Bruun Rasmussen skadeskjuten elefant

Det stora danska auktionshuset Bruun Rasmussen (BR) blev under måndagen (14 april 2014) dömt till böter på 75.000 danska kronor, för att inte ha levt upp till regelverket för handel med noshörningshorn och elfenben från elefant.

Bruun Rasmussens högste höns, Jesper Bruun Rasmussen, 75.000 fattigare. Foto: Liselotte Sabroe

Östre Landsret dömer BR för att under 2011 ha bjudit ut två noshörningshorn och tre betar från elefant, utan att ha erforderliga försäljningstillstånd. Köbenhavns Byret kom fram till bötesbeloppet 14.000 kr. De omstridda föremålen kom dock aldrig under hammaren utan drogs tillbaka från auktionen, eftersom man uppmärksammades på bristande tillstånd.

I Byretten krävde åklagare Charlotte Møgelhøj en bötessumma om 100.000 kr, på grundval av att det inte var första gången auktionshuset bröt mot reglerna om handel med utrotningshotade djur. Köbenhavns Byret menade dock att detta icke var en förvärrande omständighet eftersom Bruun R inte var dömda i det första målet, då de två noshörningshornen och tre elefantbetarna bjöds ut.

Är det värt det, Jesper Bruun Rasmussen? Foto: Dave Robertson Trust

Till yttermera visso blev år 2012 Bruun Rasmussen dömda till att betala 50.000 kronor för att ha sålt ett noshörningshorn och därmed ha överträtt Washington-konventionen. Endast när myndigheterna har givit tillstånd i relation till Cites-konventionen får exempelvis noshörningshorn säljas. Boten från 2012 blev emellertid nedsatt till 10.000 i Östre Landsret.

Bruun Rasmussen erkänner att de inte undersökte certifikaten för försäljning av noshörningshorn tillräckligt noggrant.
-Vi har utfört ett procedurfel, då vi inte checkade certifikaten tillräckligt väl och det har Landsretten bedömt till 75.000 kronor och vi håller med om att vi då borde ha kollat upp certifikaten bättre, säger auktionshuset administrative direktör Jakob Dupont till nyhetsbyrån Ritzau. Världsnaturfonden (WWF) har tidigare riktat mycket hård kritik mot Bruun Rasmussen, som av WWF beskylls för att ge krypskyttar ett incitament till att döda utrotningshotade djur. (Allt ovanstående är fritt översatt av Antikmonologen, baserat på Danmarks Radios text. Länk nedan).

Världens största landlevande däggdjur. En tjuvskjuts var tionde minut. Alla elefanter är borta om ett tiotal år om detta fortsätter. Är det värt det? Foto: Friedkin Conservation.

Att auktionshus fälls för artbrott eller liknande är mycket ovanligt. Följande publicerades av Helsingborgs Dagblad den 22 februari 2008:
Detta år dömdes det som då hette Anders Antik/Bruun Rasmussen(!) att böta 14.700 svenska kronor för att ha brutit mot förordningen om skyddet av vilda djur och växter. Företaget accepterade strafföreläggandet och slapp därmed åtal.

Auktionshusets dåvarande VD Håkan Olsson polisanmäldes för att ha sålt föremål gjorda av utrotningshotade djur. Det handlade bland annat om ett schackbräde av elfenben, uppstoppade rovfåglar och en ask gjord av sköldpaddsskal och elfenben. Enligt auktionshusets egen katalog var en del av föremålen tillverkade på 50- och 60-talen.

Polisanmälan gjordes av en advokatbyrå i Stockholm i syfte att visa på det orimliga i lagstiftningen, som omfattar även gamla föremål. Efter anmälan har auktionsfirman blivit försiktigare och tar enligt VD:n inte in något om det inte finns intyg från Jordbruksverket. (Detta har uppenbarligen Bruun Rasmussen glömt år 2014. Antikmonologens anmärkning).

----------------------------------------------

Antikmonologen har i ett stort antal bloggar diskuterat problematiken kring fortsatt försäljning av framför allt elfenben, som med största sannolikhet är tillverkat/arbetat efter år 1947. -Året som satts som gräns för vad som är lagligt kontra olagligt, enligt Cites-konventionen. Se exempelvis: Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig -TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk. Miljöåklagare Åse Schoultz har beslutat att åtala företaget Uppsala Auktionskammare -inte en enskild person- för artbrott, brott mot miljöbalken. Undertecknad är av Uppsala Auktionskammare bannlyst för försäljning och köp, sedan bloggar om deras dubiösa/bristfälliga katalogisering av orientaliska föremål publicerats. Något som Antikmonologen upplystes om svart på vitt i mailform. Se texten: Uppsala Auktionskammare avslutar affärsrelation.

Åtalas för artbrott. Foto från UAK:s hemsida den 15 april 2014.

Antikmonologen har till yttermera visso kunnat påvisa flagrant felkatalogisering av stora elfenbensfiguriner med påhittad proveniens hos ovan diskuterade auktionshus Bruun Rasmussen och även uppenbara felaktigheter hos danske konkurrenten Lauritz: Elefantdöd- inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen.

Även om inte stora auktionshus bryr sig, så tror jag att deras kunder gör det. Dags att polera logotyperna lite hårdare och ta en lunch med mediakonsulterna, -igen?

De säger att pengar inte luktar. I beg to differ.

Fotnot:
Antikmonologen diskuterar i tidigare bloggar extensivt skälen till tjuvjakt av noshörning, elefant med mera.

Källor:
http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2014/04/14/0414130740.htm
http://hd.se/landskrona/2008/02/22/boeter-foer-att-ha-saalt-elfenben
http://www.unt.se/uppsala/auktionskammaren-atalas-for-artbrott-2753423.aspx 
http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/Oevrig_kultur/2014/01/13/0113125356.htm

"Kræver ikke Cites da de kan dateres til før 1947", säger Lauritz auktioner

En samling indiske effekter af elfenben (3). Så kallas utrop nr 3104902 hos Lauritz Auktioner i Helsingör, Danmark. Budtiden löper ut i morgon, den 18 september kl 13.20.

Utrop 2000 DKr, klubbat för 2900 DKr.

Beskrivning: "En samling effekter af elfenben bestående af 'sabel' med gennembrudt blad dekoreret med blade, grenværk og traner, skæfte med grenværk og Garnesh. L. 49 cm. Samt elefant på sokkel af træ. H. 10 cm. Samt figur fabeldyr. H. 8 cm. Indien begyndelsen af 1900-tallet. Kræver ikke Cites da de kan dateres til før 1947. (3)". Se översättning under fotnoter.

Efter att ha tittat på detta utrop på nätet, ringde jag i fredags till Helsingör och ställde försynt några frågor. Jag bad att få tala med ansvarig intendent och fick mannen som mottagit de tre föremålen och skrivit in dem, på tråden.

Jag frågade honom hur (hvordan) Lauritz hade daterat föremålen till före 1947. Frågan är motiverad, eftersom inget nämns om eventuell proveniens, dokument, fotografier etcetera, i katalogtext. Han uttryckte förvåning över denna fråga och sade med självklarhet att inlämnaren hade sagt att grejerna var gjorda före 1947. -Så ni har inga papper på detta då, undrade jag. Nej, dessvärre, blev svaret. Jag tackade för samtalet och lade på luren.

Igår, måndag 16 september, ringde jag en person som arbetar med Cites-relaterade frågor på Jordbruksverket(JV). Till henne ställde jag frågan hur regelverket ser ut för auktionshusen. Svaret blev att Citesreglerna är internationella och att målet för alla medlemsländer är att ha så likartat tillvägagångssätt som möjligt, i frågor som rör Cites. Bland annat så understryker Jordbruksverket för alla tänkbara aktörer kring försäljning av känsliga föremål, att det som ägaren/inlämnaren säger om föremålet inte är tillräckligt. Det är en del av objektets historia, men det måste också finnas dokument som exempelvis dödsbouppteckningar/fotografier/daterade beskrivningar. Undantag från detta kan utgöras av föremål som är kända som varandes mycket gamla, sedan tidigare. Endast en verbal utsaga är alltså inte gott nog. Detta predikar Jordbruksverket för svenska auktionshus och Naturstyrelsen för auktionshusen i Danmark.

*Så ÄR det, för det SA inlämnaren. SÅDETSÅFAKTISKT!*

Idag, tisdag den 17 september, talade jag med en Cites-ansvarig person på danska Naturstyrelsen (motsvarigheten till vårt Jordbruksverk). Han upplyste mig att regelverket ser likadant ut i Danmark, som i Sverige. Dessutom berättade han att Danmark har ett flertal mycket uppmärksammade rättsfall, vad gäller felaktiga försäljningar av noshörningshorn m.m. (som jag nämnt i tidigare bloggar). Dessutom utgör falska Cites-intyg ett problem i Danmark, fick jag veta. Att falska papper förekommer också i Sverige tar jag för givet, liksom för åldersdaterade orientaliska keramiska föremål.

"Kräver inte Cites". Sug lite på den formuleringen kära polis, jurister och antikmarknadsaktörer, både ur språklig och moralisk synvinkel.

Uppenbarligen så har Lauritz missat ett antal predikningar.

By the way; en gammal bekant; -sorry, en inte så gammal bekant, dök upp på Lauritz i Düsseldorf igår. Nr 3118806, utrop 800 Euro. Samma utrop som senast. Går det så går det. Det finns många nya elfenbensutrop på Lauritz. Sök på elfenben, så får ni se. Slår någon en signal till Tysklands Jordbruksverk/ Naturstyrelse?

Elfenbeinfigur, um 1900. Utbjudes totalt utan kommentar om proveniens. Igen. Såld för 850 Euro.

Klockan 23.15 på tisdag kväll den 17 september har Lauritz Helsingör ändrat följande i katalogtexten: "Bemærk ændring af beskrivelse og udløbstidspunkt" (ytterligare tre dagars bud-tid): "Indien, 1900-tallet" i stället för tidigare "Indien begyndelsen af 1900-tallet" och hör och häpna också lagt till "Cites tilladelse medfølger". Detta har man alltså kunnat prestera under tisdagens (17 september) lopp, trots att jag på direkt spörsmål om pappersbevis existerade, fick svaret "nej, dessvärre" av mannen som skrev in föremålen. Sannerligen högst besynnerligt. IS there something rotten in the state of Denmark? Eller glömde mannen helt enkelt att Cites tilladelsen existerade? Det var ju trots allt bara ett stycke papir. Om än ett mycket viktigt papper.

Från "Kræver ikke Cites da de kan dateres til før 1947" till "Cites tilladelse medfølger". Snabba puckar i Danmark. Förtroendeskapande för potentiella kunder? Avgör själv, kära läsare.

Kinesiskt porslin och afrikanskt(?) elfenben till salu i Roskilde.

För övrigt har nya elfenbensföremål dykt upp på Lauritz. Denna gång en figurin och ett handtag i Roskilde. Nr 3136056, båda katalogiserade som sent 1800-tal. Ingen som helst kommentarer om Cites eller proveniens, -ännu. Dock finns det gott om tid att ändra i texten. 

Tillsammans med dessa två elfenbensföremål ropas två kinesiska lockskålar i porslin. De är katalogiserade som "cirka år 1900, med rester av lackstämpel". Lackstämplarna och precis denna typ av skålar är extremt vanligt förekommande på den så kallade "Beijing Antiques Market". Då måste de väl vara gamla? Och när är de "medföljande" elfenbensföremålen skurna? Ett av föremålen har en "defekt", ett avslag(?). Då måste det nog också vara gammalt..? 

Vill ni veta min åsikt om åldern på de fyra objekten i Roskilde? Det gör ni redan.

Detalj av Nr 3136056, "Rester av lakstempel, c 1900"

"Kræver ikke Cites da de kan dateres til før 1947", -var var det nu det stod skrivet någonstans? Åh ja, det var på Cirkus Lauritz!




Fotnoter:
*Svensk version av ovanstående katalogtext: "En samling elfenbensföremål, bestående av 'sabel' med genombrutet knivblad, dekorerat med blad, grenverk och tranor, skaftet med grenverk och ganesha. Längd 49 cm. Samt elefant på sockel av trä. Höjd 10 cm. Samt figur föreställande fabeldjur. Höjd 8 cm. Indien, början av 1900-talet. Behöver inte Cites då de kan dateras till före 1947". (Lauritz "google translate" fungerar ej från danska till svenska på Lauritz hemsida. Månne ett omen?)

*Ironi (grekiska εἰρωνεία eironeía, bokstavligen "omkasta", "förställa") är en stilfigur som innebär att det finns en skillnad mellan vad som sägs och vad som egentligen menas. Publiken, åtminstone en del av den, förutsätts även vara införstådd med detta. Ironi kan vara humoristisk, men behöver inte vara det. Den kan användas för att undvika öppen konflikt, för att locka till skratt och för att antyda sidor av en företeelse, en person, en tanke etc som man anser svåra eller olämpliga att utpeka öppet. (Wikipedia).

*För övrigt anser jag att den del av den senaste rovdjurspropositionen som innebär att Kungsörnen, Aquila chrysaetos, kanske ska börja skjutas av i Sverige, är en KATASTROF. Lena Ek, du måste börja använda det som sitter på dina axlar. Skriv under här: http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=8017#.UjhFXj-bFcY

*Skjut inte budbäraren -och heller inte elefanterna.

Källor:
http://www.lauritz.com/sv/auktion/en-samling-indiske-effekter-af-elfenben-3/i3104902/?ver=18o
http://www.naturstyrelsen.dk/Naturbeskyttelse/Handel_med_truede_arter/CITESAktuelt/Foldereogudgivelser/infofolder.htm
http://www.lauritz.com/sv/auktion/elfenbeinfigur-baertiger-weiser-china-um-1900/i3118806/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/et-par-kinesiske-laagskaale-af-porcelaen-samt-figur-og-haandtag/i3136056/#

Elefantdöd -inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen

Elfenben kommer från elefanter. Elefanter finns -fortfarande- i Afrika och Asien. Elfenben har bearbetats i tusentals år, för att åtnjutas som konst/votiv-föremål. I år skriver vi 2013. Elefanter är utrotningshotade och rödlistade, men tjuvjagas extensivt. Om tjuvjaktstakten förblir den samma som de senaste åren, så finns inga elefanter kvar, om mindre än tio år. Kina är sedan länge, sannolikt sent 1600-tal, den största marknaden för att skära i elfenben.

Carlsbergs berömda Elefantport, från 1901 (Carlsbergs foto)

Danmark är sedan tidigt 1900-tal intimt associerat med elefanter, tack vare Carl Jacobsen, berömd dansk ölbryggare. År 1901 lät han uppföra Carlsberg-bryggeriernas huvudbyggnad och dess berömda Elefantport, med inspiration från Berninis obelisk-uppbärande elefant, som står på Piazza della Minerva i Rom. År 1955 lanserade bryggeriet den extra starka Export Lager Beer med elefantetiketten, i Ghana, Guldkusten, Nigeria och Malawi. Fyra år senare lanserades den som Elefantöl i Danmark och bryggs än idag i Köpenhamn, för export världen över. En variant på en dansk designklassiker helt enkelt.

Lauritz nr 3115641, Svensk bibel från 1906, utrop 800 DKr, klubbad för 950 DKr.

Lauritz Auktioner, kallar sig för Nordens största auktionshus, har följande till salu: Varunummer 3115641 "Svensk bibel beklædt med Elfenben trykt i 1906, fremstillet før 1947 og kræver derfor ikke tilladelse, i tilhørende æske". Utöver syftningsfelet noteras att man daterar elfenbenet med hjälp av bibelns tryckår, som vore det omöjligt att klä den i elfenben efter tryckåret. Dock anser också jag att elfenbensinklädning är gjord före 1947. Uppenbarligen är man på Lauritz i Helsingör väl medvetna om problematiken med internationellt Citesreglerade föremål, eftersom man explicit skriver "fremstillet för 1947 og kraever derfor ikke tilladelse".

Lauritz nr 3098887, Kvinnlig Indisk gudom och kinesisk fiskare, utrop 1.500 DKr, klubbades för 2.800 DKr.

Vi besöker ett annat av det stora auktionshusets filialer, där också huvudkontoret ligger; Herlev. Där säljer man också elefantprodukter. Varunummer 3098887, "To figurer af udskåret elfenben hhv. stående mand med brænde (med chip), fisk og redskaber, Kina, samt stående kvindelig guddom på lotustrone, Indien. På sokler af træ. 1900-tallets første halvdel. H. hhv. i alt 24 og 23 cm". Nota bene, här kommenteras inte Cites eller eventuella försäljningstillstånd.

Dessa är katalogiserade som 1900-talets första hälft (1900-1950). Året som stipuleras av Citesförordningen är 1947. Elfenben som kommit in i landet efter detta år, får ej säljas utan speciella tillstånd, som måste ansökas om. Således faller de in i de tre sista -olovliga- åren 1947-1950, som faktiskt ingår i sättet att katalogisera: "1900-tallets første halvdel". Att jag som konsthistoriker/ antikhandlare med orientaliskt konsthantverk som specialité till yttermera visso anser att dessa två figurer ser ut att vara uppenbart skurna under sista fjärdedelen av det 20e århundradet eller senare, 1985-2013, är möjligen också intressant. Dessa figuriner är erbarmligt dåligt skurna och av lägsta möjliga "turistkvalité". De är tvådimensionella, den kinesiska mannens kontraposto är helt bristfälligt utförd. Han skulle välta baklänges vore han människa, på grund av bakvikt/ total brist på balans. Båda är extremt grovt skurna och riktade mot en "okunnig turist-köpekrets", om uttrycket tillåts. 

Detaljer av Lauritz nr 3098887.

Dessa två figuriner tillhör alltså icke gruppen av oerhört välskurna ålderspatinerade föremål, som kan dupera även experter till att tro att de är hundratals år gamla. Socklarna, som ser ut att vara de från början medföljande, är också de av lägsta möjliga kvalité. Det som är svårast att avgöra endast utifrån bilder, är huruvida skulpturerna är av plast eller faktiskt elfenben. Men det spörsmålet har ju Lauritz expertstab redan besvarat.

Lauritz nr 3118806, "China um 1900", utrop 800 Euro, ej såld(?, svårt att tyda på hemsidan).

Lauritz i Düsseldorf har en kinesisk gudom till salu. Nr 3118806, "Elfenbeinfigur "Bärtiger Weiser", China, um 1900". Här uppges den exakta vikten till 1736 gram. Varför, ska den malas ned? Det enda som nämns om åldern är Kina, cirka 1900. Inget om proveniens eller Citesregler. Denna figurin, notera 10-öres standard-sockeln, är mycket enkelt skuren, men faktiskt rikligt ålderspatinerad. För ett otränat öga och för en köpare som tror att auktionshusets åldersbestämning är med sanningen överensstämmande blir detta således en vacker antikvitet att bjuda på. Enligt mitt förmenande är också denna figur utförd under perioden 1985-2013. Ålderspatineringen är ytterst banalt utförd.

Bruun Rasmussen nr 1337/1501, Guanyin, c. 1900, Död mans gåva, utrop 15-20.000 DKr.

OBS: Utrop 1337/1501 "har dragits tillbaka från auktionen af Bruun Rasmussen, då beskrivningen var behäftad med fel",  "Emnet er trukket tilbage fra auktionen af Bruun Rasmussen, da beskrivelsen var fejlbehæftet" under tisdagen den 10 september. Skönt att höra! Intressant formulering av BR, åsyftar man den felaktiga dateringen eller den påhittade proveniensen? -Eller både och? Antikmonologen kommer att följa detta specifika föremåls vidare öden och äventyr, med ljus och lykta.
 
Enligt mitt förmenande bör inte muntlig proveniens vara tillräcklig för att godkännas som "accepterad proveniens". Historier som den som nu anges på 1337/1501 på Bruun Rasmussen: "Givet som gave af den engelske ambassadør Reginald F. Johston i Peking i 40erne. Reginald F. Johston var den sidset kejsers ven og mentor, og fungerede som hans huslære og boede på ambassaden i Den forbudte By" anser jag inte vara acceptabel. Det är för lätt att hitta på någon totalt fiktiv historia. Min danska är inte vad den varit, men i princip flytande i dagligt tal. Men Kaere Bruun Rasmussen, ett par påpekanden är på sin plats vad anbelanger er så kallade proveniens: Reginald F. Johnston (så hette han) var icke Ambassadör. Han var heller icke engelsman (-kalla aldrig en skotte för engelsman). Han bodde mig veterligen heller aldrig på någon icke-existerande ambassad i förbjudna staden. En liten sak till; han dog 1938. Gåva från Johnston under 40-talet skrev ni visst? Inte många rätt där.

Den levande Mr Johnston med den siste Kejsaren.

För övrigt anser jag att figurinen är -högkvalitativt- skuren under perioden 1985-2013. En hemsk tanke slog mig just; tänk om inlämnarna av auktionsgods också har tillgång till Wikipedia!? Otur bara att denne inlämnare möjligen är analfabet. Ännu värre är också att Bruun Rasmussen accepterade vad som påstods, med mössan i handen. Har inlämnaren möjligen sett filmen The last Emperor ett par gånger för mycket?

Det är auktionshusets skyldighet att förse omgivningen med solid, vattentät proveniens, papper , fotografier etc, som bevisar åldern på föremålen och att i beskrivningen av respektive utrop klargöra att dylik proveniens de facto existerar. Varken i Düsseldorf, Helsingör eller Herlev kommenteras proveniens överhuvudtaget. Jag har sagt det förut: Personal på auktionshus matas varje dag med lögner om proveniens gällande elfenben, men även för porslin, måleri, möbler, -ja allt! -För att få till en ur säljarens perspektiv bättre katalogisering. Kan inte inlämnaren/sterbhuset/juridiska personen prestera detta, så ska inte auktionshuset ta emot föremålen. Basta!

Samma dag som dessa rader sätts på pränt, kommer nyheten att 41 (fyrtioen) elefanter förgiftats till döds i Hwange National Park, i norra Zimbabwe. En grupp om sex tjuvjägare har gripits och 17 betar beslagtagits. Sannolikt dog alltså många fler elefanter än bara de med betar. "Jakten" gick till så att salt blandat med cyanid(!) lades ut vid sjöar där elefanterna drack vatten. Djuren förgiftades till en sannolikt mycket utdragen och plågsam död. Varje bete innebär ett utplånat liv. Jag undrar vad Mästerbryggaren Carl Jacobsen skulle ha sagt om ovanstående elefantslakt och vad tycker Lauritz och Bruun Rasmussens ledningar om att minst sagt dubiöst elfenben säljs hos dem?

Resterna av 41 elefanter i Zimbabwe.

Världens auktionshus har ett enormt stort ansvar vilandes på sina axlar, vad gäller rödlistade djur. Det spelar väl ingen roll om Lauritz eller Uppsala Auktionskammare säljer en elfenbensfigurin då och då? JO, det är just precis vad det gör! Det är ibland svårt att avgöra vad som är antikt och vad som är patinerat för att se antikt ut. Men, det är auktionshusens förbaskade ansvar att stå för den kunskapen, och inte bara hitta på lite fakta för att slippa ifrån lagens -ibland- långa arm. Läs även: Antikjakt ger noshörnings- och elefantdöd.

Återstår att se om någon av Antikmonologens alla danska läsare/ dansk polis ifrågasätter Lauritz eller Bruun Rasmussens elfenben, som skedde i Uppsala häromveckan. (Läs: Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig-TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk) Jag anser att våra barn och barnbarn ska få chans att uppleva vilda elefanter, trots att världen är full av människor som vill tjäna snabba pengar.

Fotnoter:
Elfenbensföremål har sedan kommersiell massturism (charter) etablerades (runt 1955) köpts i stora mängder av turister i exempelvis Afrika, Indien (Sri Lanka), Kina med flera platser -och självklart också långt innan dess. Elfenbensprodukter har funnits/finns i alla prisnivåer, till exempel från små enkla brevknivar för ett par tior till hela landskap, extremt intrikat skurna ur en enda jättebete, för årslöner. Idag har sannolikt elfenbenshandeln förändrats kraftigt. Illegala betar skeppas illegalt till Kina från Afrika för att där bearbetas till högtstående skulpturer, patinerade för att se gamla ut. Därefter smugglas det tillbaka till företrädesvis Europa, men även USA och Ryssland, där det på olika vis "droppas" in på antikmarknaden, för att integreras i ett redan existerande beståend av "äkta" antika elfenbensföremål. Påpekas bör att också elfenben tillskrivs förmågor som afrodisiakum i Asien. Om inte annat, så troligen på grund av den falliska formen.

Som jag många gånger påpekat, så är ett enormt stort problem med en auktionshusförsäljning, att föremålet därmed per automatik förses med en aura av äkthet, när den passerat igenom ett auktionshus -och ofta en (medvetet eller omedvetet) felaktig/ falsk katalogisering.

Från Jordruksverkets hemsida:
Om du har elfenbensföremål (ej råelfenben) som är bearbetat före den 3 mars 1947 och om du på ett trovärdigt sätt också kan styrka detta, får du sälja det inom EU utan CITES-intyg från Jordbruksverket. Detta innebär att du, oavsett i vilket kommersiellt syfte du ska använda elfenbenet, måste kunna styrka på ett trovärdigt sätt att föremålet är så gammalt att det verkligen är undantaget från kravet på intyg, det vill säga att det är bearbetat före den 3 mars 1947. Om länsstyrelsen eller polisen gör en kontroll i samband med att du till exempel annonserar ut eller säljer elfenben och du inte kan styrka föremålets ålder, kan du komma att åtalas för artskyddsbrott.
Krav på CITES-intyg
Du ska ansöka om CITES-intyg:

• Om du har elfenbensföremål som är bearbetat efter den 3 mars 1947.
• Om du har elfenbensföremål som är bearbetat före den 3 mars 1947, men du kan inte styrka föremålets ålder. Du kan däremot styrka på ett trovärdigt sätt att du har förvärvat föremålet på ett lagligt sätt efter den 3 mars 1947.
• Om du inte vet när elfenbenet är bearbetat.

Ingen dom har fallit angående något av mig omskrivet elfenben och ingen är heller skyldig till något förrän denna har dömts i domstol.

Don´t shoot the messenger.

Källor:
http://www.lauritz.com/sv/lauritz-com-oekar-tillvaext-och-vinst/a3914/0/0/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/svensk-bibel-beklaedt-med-elfenben-trykt-i-1906/i3115641/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/to-figurer-af-elfenben-kina-og-indien-1900-tallet-2/i3098887/?ver=18o 
http://www.lauritz.com/sv/auktion/elfenbeinfigur-baertiger-weiser-china-um-1900/i3118806/
http://www.bruun-rasmussen.dk/search.do?pg=1&q=elfenben&iid=300592136&mode=detail
http://da.wikipedia.org/wiki/Elefantporten_p%C3%A5_Carlsberg
http://en.wikipedia.org/wiki/Carlsberg_Group
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/hotadeartercites/elfenben.4.567cd63c135afd26c018000297.html
http://www.chronicle.co.zw/poachers-poison-41-elephants-in-hwange/
http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_svenska_charterresan 
http://en.wikipedia.org/wiki/Reginald_Johnston
http://madmonarchist.blogspot.se/2009/09/monarchist-profile-sir-reginald-f.html