Bruun Rasmussen skadeskjuten elefant

Det stora danska auktionshuset Bruun Rasmussen (BR) blev under måndagen (14 april 2014) dömt till böter på 75.000 danska kronor, för att inte ha levt upp till regelverket för handel med noshörningshorn och elfenben från elefant.

Bruun Rasmussens högste höns, Jesper Bruun Rasmussen, 75.000 fattigare. Foto: Liselotte Sabroe

Östre Landsret dömer BR för att under 2011 ha bjudit ut två noshörningshorn och tre betar från elefant, utan att ha erforderliga försäljningstillstånd. Köbenhavns Byret kom fram till bötesbeloppet 14.000 kr. De omstridda föremålen kom dock aldrig under hammaren utan drogs tillbaka från auktionen, eftersom man uppmärksammades på bristande tillstånd.

I Byretten krävde åklagare Charlotte Møgelhøj en bötessumma om 100.000 kr, på grundval av att det inte var första gången auktionshuset bröt mot reglerna om handel med utrotningshotade djur. Köbenhavns Byret menade dock att detta icke var en förvärrande omständighet eftersom Bruun R inte var dömda i det första målet, då de två noshörningshornen och tre elefantbetarna bjöds ut.

Är det värt det, Jesper Bruun Rasmussen? Foto: Dave Robertson Trust

Till yttermera visso blev år 2012 Bruun Rasmussen dömda till att betala 50.000 kronor för att ha sålt ett noshörningshorn och därmed ha överträtt Washington-konventionen. Endast när myndigheterna har givit tillstånd i relation till Cites-konventionen får exempelvis noshörningshorn säljas. Boten från 2012 blev emellertid nedsatt till 10.000 i Östre Landsret.

Bruun Rasmussen erkänner att de inte undersökte certifikaten för försäljning av noshörningshorn tillräckligt noggrant.
-Vi har utfört ett procedurfel, då vi inte checkade certifikaten tillräckligt väl och det har Landsretten bedömt till 75.000 kronor och vi håller med om att vi då borde ha kollat upp certifikaten bättre, säger auktionshuset administrative direktör Jakob Dupont till nyhetsbyrån Ritzau. Världsnaturfonden (WWF) har tidigare riktat mycket hård kritik mot Bruun Rasmussen, som av WWF beskylls för att ge krypskyttar ett incitament till att döda utrotningshotade djur. (Allt ovanstående är fritt översatt av Antikmonologen, baserat på Danmarks Radios text. Länk nedan).

Världens största landlevande däggdjur. En tjuvskjuts var tionde minut. Alla elefanter är borta om ett tiotal år om detta fortsätter. Är det värt det? Foto: Friedkin Conservation.

Att auktionshus fälls för artbrott eller liknande är mycket ovanligt. Följande publicerades av Helsingborgs Dagblad den 22 februari 2008:
Detta år dömdes det som då hette Anders Antik/Bruun Rasmussen(!) att böta 14.700 svenska kronor för att ha brutit mot förordningen om skyddet av vilda djur och växter. Företaget accepterade strafföreläggandet och slapp därmed åtal.

Auktionshusets dåvarande VD Håkan Olsson polisanmäldes för att ha sålt föremål gjorda av utrotningshotade djur. Det handlade bland annat om ett schackbräde av elfenben, uppstoppade rovfåglar och en ask gjord av sköldpaddsskal och elfenben. Enligt auktionshusets egen katalog var en del av föremålen tillverkade på 50- och 60-talen.

Polisanmälan gjordes av en advokatbyrå i Stockholm i syfte att visa på det orimliga i lagstiftningen, som omfattar även gamla föremål. Efter anmälan har auktionsfirman blivit försiktigare och tar enligt VD:n inte in något om det inte finns intyg från Jordbruksverket. (Detta har uppenbarligen Bruun Rasmussen glömt år 2014. Antikmonologens anmärkning).

----------------------------------------------

Antikmonologen har i ett stort antal bloggar diskuterat problematiken kring fortsatt försäljning av framför allt elfenben, som med största sannolikhet är tillverkat/arbetat efter år 1947. -Året som satts som gräns för vad som är lagligt kontra olagligt, enligt Cites-konventionen. Se exempelvis: Uppsala onlinekvalitetsauktion avsäger sig -TROLIGEN- ansvar för asiatiskt konsthantverk. Miljöåklagare Åse Schoultz har beslutat att åtala företaget Uppsala Auktionskammare -inte en enskild person- för artbrott, brott mot miljöbalken. Undertecknad är av Uppsala Auktionskammare bannlyst för försäljning och köp, sedan bloggar om deras dubiösa/bristfälliga katalogisering av orientaliska föremål publicerats. Något som Antikmonologen upplystes om svart på vitt i mailform. Se texten: Uppsala Auktionskammare avslutar affärsrelation.

Åtalas för artbrott. Foto från UAK:s hemsida den 15 april 2014.

Antikmonologen har till yttermera visso kunnat påvisa flagrant felkatalogisering av stora elfenbensfiguriner med påhittad proveniens hos ovan diskuterade auktionshus Bruun Rasmussen och även uppenbara felaktigheter hos danske konkurrenten Lauritz: Elefantdöd- inte elefantöl- och skandaler på Lauritz och Bruun Rasmussen.

Även om inte stora auktionshus bryr sig, så tror jag att deras kunder gör det. Dags att polera logotyperna lite hårdare och ta en lunch med mediakonsulterna, -igen?

De säger att pengar inte luktar. I beg to differ.

Fotnot:
Antikmonologen diskuterar i tidigare bloggar extensivt skälen till tjuvjakt av noshörning, elefant med mera.

Källor:
http://www.dr.dk/Nyheder/Indland/2014/04/14/0414130740.htm
http://hd.se/landskrona/2008/02/22/boeter-foer-att-ha-saalt-elfenben
http://www.unt.se/uppsala/auktionskammaren-atalas-for-artbrott-2753423.aspx 
http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/Oevrig_kultur/2014/01/13/0113125356.htm

Antikjakt ger noshörnings- och elefantdöd

Att kunna avsluta året med en god nyhet är trevligt och jag prisar Bruun Rasmussen, ett av Skandinaviens större auktionshus, för beslutet att sluta sälja obearbetat noshörningshorn. Det kan tyckas som en icke-nyhet, men alla rörelser i denna riktning måste betraktas som positiva. Nestorn Jesper Bruun Rasmussen, nyligen 70 fyllda, skriver följande på hemsidan, om året som gick:

"Mitt i en mediestorm 
-Vi avslutade året med ett viktigt beslut – nämligen att inte längre sälja obearbetade noshörningshorn på våra auktioner. Det är full lagligt att sälja dessa horn enligt gällande dansk lagstiftning, om danska Naturstyrelsen har utfärdat de så kallade CITES-certifikat, vilket var fallet med de aktuella hornen. Vi har dock under den senaste tiden vid flera tillfällen blivit kontaktade av allmänheten och hamnat i mediernas fokus. Därför beslutade vi omedelbart före vapenauktionen att inte auktionera ut de aktuella hornen och att skärpa våra etiska regler. Det är ett beslut som många säkert är glada över och bara ett fåtal beklagar". 

Hon vaktade över sin slaktade kalv i 35 timmar, innan avlivning. Kaziranga National Park, Indien, 2008

För att summera första året som antikskribent, så har jag fått en trogen och stadigt växande skara läsare, som är specifikt intresserade av konst och antikviteter. Ödmjukhet framför allt, men kanske drog min text daterad 23 februari, sitt strå till Bruuns stack att sluta sälja noshörningshorn? I summeringen av Skandinaviens största Antikmässa i Älvsjö, där jag själv ställer ut, skrev jag (Antiktrend 2012 låter kviddevitt):
"En ytterlighet är ju självklart noshörningshorn och under Älvsjömässan hade jag flera kineser som rakt på sak frågade om jag hade något till salu, -"money NO ploblem!!!" Ni behöver bara logga in på det danska största auktionshuset för att se noshörningshorn till salu, monterade som horn- inte skurna till "konstverk". De har enligt katalogiseringen alla Cites-papper i ordning. Antagligen rör det sig om jakttroféer, men vem som helst förstår ju att i och med att man säljer hotade djurs delar, så gagnar man handeln och därmed också jakten på dessa hotade djur. Priserna per kilo är astronomiska och i varje danskt utrop anges vikten till grammet när... Alla arter av noshörning är på randen till utrotning. Behöver jag utveckla detta?"

Beslagtaget gods. David Hausman, antikhandlare i New York erkände sig i juli 2012 skyldig till att först ha lovat Naturskyddsmyndigheter att hjälpa dem i kampen mot illegala noshörningsaffärer, för att senare köpa, -för egen vinnings skull

Nästa -självklara- steg för auktionshusen och handlare är att sluta sälja alla noshörningshorn som inte har medföljande solklara papper på att de är antika, alltså även bearbetade. Dessutom fattar jag inte att auktionshusen fortsätter att sälja elfenben i den omfattning de gör. Det är vidrigt att det utan problem går att köpa snidat elfenben av ny-tjuvskjutna elefanter nästan varje vecka på något auktionshus i Sverige. Låt vara att i princip varje utrop är katalogiserat som "antikt", "sent 1800-tal" eller "inköpt på 1930-talet", men de flesta i branschen vet att dessa termer ofta är floskler för att kringgå lagstiftningen, precis som att man skriver "ben" i stället för elfenben. Att skära/snida och inte minst (ålders-)patinera elfenben är en månghundraårig yrkesutövning i Europa, men nuförtiden mest i Asien. Samma dag som Mariatorgets julgran sattes upp i mina hemmatrakter (tidiga november) sände TV-kanalen Axess en dokumentär om sökandet efter mammutar i permafrostens Ryssland. Programmet visade att suget efter elfenben, från mammut eller elefant, är enormt och att centrum för bearbetningen är Hong Kong.

Permafrostade mammutbetar och glada ryssar

Jag hoppas att de svenska auktionshusen når konsensus kring handhavande av Cites-relaterat gods och ställer skåpet där det ska stå. Låt utrotningshotade djur leva. Nolltolerans mot noshörningshorn, elfenben och andra sällsynta djur utan vederbörliga papper. Alla auktionshus måste skärpa sina etiska regler och visa öppenhet i dessa frågor. Vi pratar om djurarter som står på randen till utrotning -utrotning betyder borta för ALLTID- djur som plågas på ett ofta omänskligt och icke-jaktmässigt vis. By the way killar (i öst), det är en myt att potensen blir bättre av diverse djurhopkok. 

Min analys av marknaden idag är att den absoluta merparten av alla föremål som är gjorda i elfenben och tillverkade de senaste cirka 20 åren, har kommit till Europa i container, för att också säljas i Europa. Det samma sker kontinuerligt vad gäller porslin och annat kinesiskt konsthantverk. Kineser lämnar in nytillverkade föremål själva, eller med hjälp av bulvaner och hoppas på en så -ur deras perspektiv- "bra katalogisering" som möjligt från mottagande auktionshus. Ett föremål lämnas in, exempelvis en blåvit värmetallrik, en stor båtratt i trä eller en skuren lyckogudinna i elfenben. Drömexemplen för inlämnaren är att tallriken blir katalogiserad som "Qianlong 1736-95", utrop 2000, båtratten som "antik", utrop 3000 och lyckogudinnan som "antik", utrop 3000. Min katalogisering hade i stället lydit: Värmetallrik, Qianlong-stil, utrop 300, båtratt, antikpatinerad, modern tillverkning utrop 500 och lyckogudinnan hade jag å det bestämdaste nekat att ta emot. Tyvärr så tar de flesta auktionshus i Sverige emot moderna förfalskningar på en fortlöpande basis, men de flesta försöker att katalogisera så korrekt som möjligt. Dessvärre så finns det undantag, som katalogiserar alldeles uppåt väggarna (se tidigare bloggar). Förfalskningar och fridlysta Cites-relaterade föremål skall bort från marknaden, eller i förekommande fall katalogiseras vid dess rätta namn! Om auktionshusen är medvetna eller inte om felaktigheter i deras katalogisering är irrelevant. Det är deras skyldighet att inneha kompetent personal. Finns det inte så nyanställ eller utbilda redan anställda. Kunskap kostar.

Polisen har, som alltid nuförtiden, oerhört begränsade resurser vilket innebär att de svenska auktionshusen måste vara självsanerande och likt Bruun Rasmussen ta tjuren vid hornen och angripa problemen. Ingenting är förvisso svartvitt, men just nu liknar det mest en stor sörja till gråzon. Jag har bett berörd polis om kommentar till hur marknaden ser ut idag, men kommentar avböjs.

Källor:
http://www.bruun-rasmussen.dk/vfs/news/121219-4.html?lang=sv
http://www.savingrhinos.org/rhino-extinction-crisis.html 
http://www.axess.se/tv/program.aspx?id=2847 
http://www.artdaily.org/index.asp?int_sec=2&int_new=56938&b=rhino#.UNO25KyeMdU 
http://www.defra.gov.uk/news/2012/03/12/days-are-numbered-for-criminals-illegally-trading-rhino-horn