Östasiatiska Museet satsar kommersiellt- Paradigmskifte på Skeppsholmen

Under söndagen går svenska folket till valurnorna för att rösta på de människor som de anser ska styra Svea Rike. Antikmonologen hoppas att folk inser alla människors lika värde och inte faller för banal retorik eller främlingsfientliga tongångar.

Huvudstaden har dock mer underhållning att erbjuda. Har ni orientaliskt konsthantverk i byrålådan, som ni inte vet något om, så kan ni ta en sväng till Östasiatiska Museet (ÖM) på Skeppsholmen. Där har man nämligen Asienfestival med digert program, mellan klockan 12-16, under valsöndagen.

Bakluckan på en bil: "Den mobila nostalgiinstallationen från Showa Little Antiques"

Den statliga institutionen Östasiatiska Museet tar in dels in ett externt, privatägt auktionshus; "experter från Uppsala auktionskammare (UAK) som tittar på dina antika saker", och dels tar man in en extern antikhandlare; "Björn Gremner, vd AntikWest, berättar om Falskt eller äkta. Vad är vad?". -Citat ur ÖM:s program för söndagens "Asienfestival".

Uppsala Auktionskammare är ett av Sveriges största auktionshus och omsätter tiotals miljoner kronor per år samt har minst fyra av sina anställda som "experter"/ medarbetare i Sveriges mest populära TV-program Antikrundan, i statliga Sveriges Television (SvT). Björn Gremner är sedan 25 år Antikrundans självklart utvalda vad anbelangar orientaliskt konsthantverk och dessutom i Sverige helt dominerande orientalisk antikhandlare med egna företaget AntikWest, etablerat 1971.

Från Östasiatiska Museets hemsida

Uppsala Auktionskammares e-mail till sina kunder:
Söndag 14 september
– Stor värderingsdag av kinesiskt porslin och asiatiskt konsthantverk.
Uppsala Auktionskammare är stolta över att, som enda auktionshus, få medverka vid Östasiatiska museets Asienfestival som äger rum nu på söndag den 14:e september. Våra experter finns på plats hela dagen för att svara på dina frågor kring asiatiska föremål samt utföra kostnadsfria värderingar.
Dessutom håller vår expert Knut Knutson ett spännande och lärofyllt föredrag ”Kinesiska Skatter –
en ny och gammal marknad”. Föredraget äger rum kl. 15:00. Missa inte denna chans att få lära dig
mer om den mycket explosiva auktionsmarknaden för kinesiskt porslin och asiatiskt konsthantverk.
Fri värdering
Har du frågor om asiatiskt porslin och konsthantverk eller kanske ett föremål du har funderingar kring? Har du kanske en oanad dyrgrip hemma? Missa då inte detta tillfälle att få träffa våra experter och visa upp dina föremål. Våra experter kommer finnas på plats hela dagen för att både svara på dina frågor och för att utföra kostnadsfria värderingar. Varmt välkommen!

Tid: Söndag 14 september, kl. 12:00 - 16:00
Plats: Östasiatiska museet, Tyghusplan, Stockholm.
Pris: Entré 80 kr till utställningarna. Övrigt gratis. 

Undrar om värderingarna kostar något? (Antikmonologens understrykningar).

Från Östasiatiska Museets hemsida

Detta är intressant och sannerligen anmärkningsvärt. Annat var det när jag som tonåring för 30 år sedan satt i Östasiatiskas "väntrum" för att få de föremål man hade med sig bedömda, troligen med ymnig handsvett. Bedömda av någon anställd som man hade enorm respekt för, i bästa fall chefen själv, som då hette Professor Jan Wirgin. Om man så mycket som insinuerade att man ville ha ett föremål värderat (inte bara tids- och ursprungsbedömt), så blev det onda ögat och en tirad om att man minsann skulle gå någon annanstans. Med annanstans avsågs då det "onämnbara", nämligen något så vulgärt som en kommersiell institution i form av ett auktionshus. På den tiden och till stor del även idag, anses det nämligen ofint eller till och med tabu bland Sveriges museer, att diskutera föremåls värden i kalla siffror. Men nu tycks det ha vänt.

Pengar verkar plötsligt ha blivit intressantare för Östasiatiska Museet, med två stora kommersiella aktörer på plats för att bistå allmänheten under "Stor värderingsdag" och nota bene, ävenledes bistå Östasiatiska Museet. Efter att ha presenterat mig som skribent för Antikmonologen intervjuade jag Chefen för museet, Michel Lee, per telefon under fredagseftermiddagen (12 september).

Mr Michel Lee. Foto: SMVK

Jag lyckades få tag på Mr Lee under hans lunch (sorry!) och frågade hur man resonerat, när man beslutat att invitera ett auktionshus och en antikhandlare under museets vingar, för att bedöma antikviteter? Den engelskspråkige Mr Lee klargjorde att alla dylika frågor skulle jag ta med museets Programansvarige, Petri Tigercrona. Men det är ju du som är chef replikerade jag.
-Betalar ni Uppsala Auktionskammare och Björn Gremner för deras närvaro på söndag, undrade Antikmonologen.
-Nej, ingen betalar någon, svarade mr Lee.
-Hur såg urvalsprocessen ut, vid valen av dessa specifika externa aktörer, undrade Antikmonologen vidare.
-Mr Lee avböjde bestämt att svara på dessa frågor och hänvisade oupphörligen till sin Programansvarige, Hr Tigercrona.

På frågan om mr Lee känner till Cites-förordningen blev svaret till min förvåning nej. Jag upplyste då vad den handlar om, varpå mr Lee sade att det kände han ju till. På frågan vad syftet skulle vara för ÖM, med dels ett auktionshus och dels en antikhandlares närvaro under Asienfestivalen, svarade mr Lee att han ville upplysa allmänheten om dels deras föremål och dels problematiken med just elfenbensföremål och liknande material. -En snabbt greppad hantering av intervjun, av mr Lee, må jag säga. På frågan om mr Lee kände till att miljöåklagare för ett par veckor sedan valt att åtala Uppsala Auktionskammare för just Artskyddsbrott, svarade mr Lee att det hade han ingen aning om. Jag förklarade att så var fallet, att förhandlingar hållits i Uppsala Tingsrätt och att dom faller inom snar framtid. Mr Lee hänvisade återigen till sin Programansvarige och underströk dessutom att bara för att UAK skulle närvara under söndagen, så innebar inte det att ÖM minsann hade överseende med något artskyddsbrott. Antikmonologen tackade för intervjun.

Efter samtalet med chefen för ÖM har Antikmonologen sökt både Petri Tigercrona och Chefen för det Hele, Överintendenten/Chefen för Statens museer för Världskultur, Sanne Houby-Nielsen, både per telefon och per mail. Dessvärre helt utan gensvar.

"Världskulturmuseerna vill bidra till att göra dagens värld mer begriplig genom vår kunskap och våra perspektiv. Föremålen som förvaltas vid Världskulturmuseerna kommer från alla världens hörn och representerar flera tusentals år av mänskligt skapande och kreativitet. I dialog med våra besökare vill vi bejaka världens mångfald och på så sätt bidra till en hållbar global utveckling" (Från SMVK:s hemsida).

Under lördagen, 13 september, intervjuades före detta chefen under många år för Östasiatiska Museet, Professor emeritus, Jan Wirgin i telefon. Den alltid lika ämable Professor Wirgin är den borne diplomaten men noterar att det aldrig hade kunnat hända på hans tid, att ett auktionshus eller en handlare hade kommit till Museet för att värdera eller expertisera. Han hade förvånat sett eventet omskrivet, redan innan Antikmonologen ringde.
-Visst, på min tid kände jag alla och hälsade på hos många aktörer, men inget mer än det, säger Professorn. Han understryker att han inte vill trampa på någons tår. Jag försäkrar professorn om att jag inte vill förmedla något som helst tåtramp och tackar så mycket för samtalet.

Från Östasiatiska Museets hemsida. Notera att AntikWest ej omnämns här.

Eftersom Uppsala AK i sitt utskick skryter om att de är enda utvalda auktionshus undrar vän av ordning varför exempelvis Bukowskis eller Stockholms Auktionsverk/Lauritz.com exkluderats från Asien-festivalen? Dessa auktionshus vill nog också ragga försäljningsuppdrag på Östasiatiska Museet, gissar jag. Det ligger liksom i sakens natur. Notabelt är till yttermera visso att man i UAK-utskicket skriver att "våra experter finns på plats hela dagen". Det är ett känt faktum att UAK inte har någon expert på kinesiskt/orientaliskt porslin. Det är heller inte expert Knutsons område, vilket han själv påpekar. UAK skriver på sin hemsida: "Till vår hjälp vid bedömningar och värderingar av kinesiskt porslin och asiatiskt konsthantverk har vi ett antal internationella externa experter som besöker oss vid ett flertal tillfällen varje auktionssäsong". Innebär detta att UAK kommer att hyra in externa internationella experter för söndagens värderingsfestival på ÖM? Katalogiserar samma experter både orientaliskt konsthantverk och fågelkonst? Frågorna hopar sig. Det är under alla omständigheter väldigt vänligt av UAK att genomföra samtliga värderingar och expertiseringar gratis på Östasiatiska Museets Asienfestival.

Leker med tanken på att Nationalmuseum eller Moderna Museet skulle ta in ett av de största auktionshusen för expertisering och "stor värderingsdag". Ett auktionshus och samtidigt Claes Moser eller Verner Åmell. Varför inte allihop, enligt devisen the more, the merrier?!  Jag tror det skulle bli drag under galoscherna.

Som en trogen läsare av Antikmonologen uttryckte det häromdagen;
Östasiatiska har numera blivit extremt perifert, underordnat den mångkulturella överrocken där subkulturella tendenser i till exempel Mexico Citys slum har högre värde och behöver förklaras mer än tusenåriga högkulturer, eftersom någon tror att det är sociologiskt relevant i nuet... Allt medan Stockholm bygger två, inte en, nya superarenor för miljardbelopp med dåliga publiksiffror, samtidigt som Nationalmuseum nekas bygga ut sina lokaler, utan endast får bygga om. Fast museer drar mycket mer publik och turistintäkter. Se exempelvis på Hollands satsningar på Rijksmuseum och Mauriitshuis. Notera dessutom ironin i att Nobelstiftelsen ska få bygga ett jättekomplex där det idag står en K-märkt byggnad, bredvid Nationalmuseum, som inte fick bygga ut...

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Tankar om kultur med mera, anno valsöndagen den 14 september 2014.


Fotnoter:
UAK ägs av Knut Knutson.

Relevanta bloggar för förförståelse:
http://antikmonologen.blogspot.se/2013/08/uppsala-onlinekvalitetsauktion-avsager.html
http://antikmonologen.blogspot.se/2014/02/uppsala-auktionskammare-avslutar.html

Källor:
http://www.varldskulturmuseerna.se/ostasiatiskamuseet/program/kalendarium/foredrag/asienfestival/

Pluntky om flaggskeppsrabalder

Tog en kaffe med leksaksnestor Peter Pluntky (PP) på måndagen (2/7), för att få hans alldeles egna version av vad som hänt i stöket kring Antikrundan (AR) och hans tråkiga sorti ifrån densamma. Inte oväntat, har det varit svårt att undgå kvällspressens frosseri i rubriksättningar av mindre tilltalande sort, exempelvis "Pluntky förklarar krig mot SvT".

Telefonen gick varm hos "Pluntan"

Peter säger att hela debatten är förorsakad av ett stort missförstånd. Han har inte fått sparken från AR, eftersom han vid tiden för publicering av reklamfilmen för elektronikföretaget X, ej stod under kontrakt med Sveriges Television. Hela stormen rör det faktum att Pluntky deltog i en reklamfilm där han ger ett utlåtande om en handskriven skylt med texten "Rea" på, som "tyvärr totalt värdelös" och visst, -tillstår Peter, det ser ut som vore det antikrunda, särskilt pga rollen som tillfrågad "expert" framför kameralinsen. Ingenstans i filmen nämns dock uttrycket "antikrunda" eller liknande. Han understryker att han varken vill ha krig eller halshugga någon och konstaterar uppgivet att kvällspressen har en "förmåga att få till det lite för mycket".

Redan den 1 februari 2010 skrev Pluntky och tio andra experter ett brev till AR:s producent Pernilla Månsson Colt och hennes chef Micael Lekberg. I brevet togs det då senaste visade avsnittet (Sävsjö) upp som exempel och en uppspaltning av antal förekomster av -och inslag med- respektive expert redogjordes för. Dessutom diskuterades "Övrig kritik" och "Slutsummering" extensivt och allvarliga ifrågasättanden av upplägg och programutformning lades fram. Brevet avslutades med: "Du får inte misstycka, men vi fjärmar oss alltmer från originalversionen av programidén. För övrigt börjar A.R.Show sändas nästa vecka i TV8."  Peter vill inte, som han uttrycker det: "vara taskig mot sina kolleger" och låter därför noggrant bli att nämna de som skrev under vid namn.

     -Avsaknaden av dialog mellan Pernilla Månsson Colt och experterna har varit i det närmaste total under hennes tid som producent. Motsatt förhållande rådde med före detta producenten Maud Uppling, konstaterar Pluntky.

Eftersom svar eller lösningar på de uppmålade problemen helt uteblev, skrevs en variant på brevet från 2010, i juni 2012: Detta lades fram på ett möte i Stockholm den 1 juni 2012, sammankallat på uppmaning av PP. Under detta möte, där Månsson Colt och omkring femton av Rundans experter deltog, sa Pluntky "med konstpaus och emfas" att om han inte fick svar på de uppräknade problemen så ville Pluntky inte jobba vidare för AR. Svaret kom sju dagar senare i mailform: "AR befinner sig i ständig förändring och jag tänker inte svara på dina frågor..;" alltså inget om de uppräknade punkterna. -Det betyder solklart att jag sa upp mig vid mötet, eftersom kraven inte uppfylldes, avslutar Peter.

Brev två innehöll -precis som det förra- flagrant och rättfram kritik och såg i sin helhet (återigen utan namngivande av experter) ut som följer (två utelämnanden av N.C. med hänsyn till andra faktorer):
"Synpunkter på Antikrundan
En sammanfattning av ca 14 experters åsikter beträffande programmets utformning sammanställd av Peter Pluntky
Negativa företeelser i A.R.
Nojsandet i kön måste minimeras, om detta ska vara kvar bör experterna varieras
Irrelevanta inslag utan samband med Antikrundan
Anne L:s hembesök hos samlare utan expertens deltagande
Ickedeltagandet XXXXXX Antikmässa i Älvsjö
Onödigt långa inslag av ointressanta struntföremål
De ständiga avbrotten orsakar förlorat tempo och dålig rytm i programmet
Kändishysterin: Onödiga besök hos dessa utan att de äger intressanta samlingar
-Ett namngivet svenskt auktionshus- eventuella sponsring av A.R.(frågan har ställts externt)
Ursprungskonceptet från BBC har delvis förlorats
Vissa experter är osynliga (får ej deltaga)
Bra, bättre, bäst: En löjlig tävling som inte ger tittaren något av värde
Bättre växelspel programledaren visavi experten
Sammanfattning:
Total uppstramning
Flera värderingar
Inhämtning av experternas synpunkter vid klippningen."

Ofrånkomligen är AR ett av SvT:s flaggskepp och har tittarsiffror som andra kanalmoguler har återkommande heta drömmar om. Att ovanstående motsättningar kommer upp till ytan leder högst sannolikt till förändringar. Upprörda insändare har skrivits i bla Dagens Nyheter. Bloggare har tagit upp ämnet, -bland annat undertecknad (ex.vis: Vad jag önskar inte hade sagts i Antikrundan  http://antikmonologen.blogspot.se/2012/01/vad-jag-onskar-inte-hade-sagts-i.html ). Frågan är hur hårt SvT:s kvastar kommer att sopa, -och i vilka vrår och hörn?

En följddiskussion som logiskt uppstått är hur den SvT-kontrakterade får agera i eventuella sido-uppdrag. Nollacceptans har nämnts, vilket klingar oerhört ihåligt, utan att behöva rabbla upp exempel på "kommersiella snedsteg" en masse av mer eller mindre kända SvT-nunor, som får fortgå. Som jag tidigare påpekat i bloggen "Vadå värdering?" (http://antikmonologen.blogspot.se/2012/02/vada-vardering.html) är detta en central del av AR-problematiken: Att de som innehar expertens roll i Rundan faktiskt är och måste vara aktiva på den kommersiella scenen, för att bli/vara så kunniga som möjligt. Oinitierade kan tycka att det är oetiskt att en expert jobbar som antikhandlare eller för auktionshuset Y, för då kan ju vederbörande göra affär med föremål som värderas. -Detta är självklart strängeligen förbjudet i avtal signerade med SvT. Även detta "kringgås" i och för sig, vilket lätt noteras när Rundan i ett avsnitt värderar ett föremål, för att ett antal avsnitt senare säljas av ett auktionshus nära dig, där i och för sig experten som "upptäckte" föremålet inte får/bör(!?) arbeta. Men den svenska antikankdammen är liten och alla känner ofrånkomligen (till) alla.

Att Pluntky valde att delta i reklamfilmen gissar jag var ett medvetet val från en människa som inte trivdes längre, med något han tidigare har trivts alldeles oerhört med ("i 23 bast"). Hans inkorg är fylld med mail (drygt 320 st) som till 95% stöder hans åsikter och Peter har gjort något som man inte får göre i jante-Sverige, nämligen säga att han vågar/kan stå upp för sina åsikter, eftersom han är ekonomiskt oberoende, till skillnad från de övriga experterna, som har AR som viktig del av sin födkrok. Huvva- så får man väl inte göra i Sverige, -väl..?

Ge karl´n medalj, tänker jag i mitt stilla sinne. Men jag tänker det bara. Härligt med duktiga människor som har lite civilkurage. Balls, tror jag di kallar´t i Övvesa.

Fotnot:
Poängen med reklamfilmen som orsakat rabaldret är att Företaget X ska upphöra med de i elektronikbranschen årliga stora reorna, för att i stället ha pressade priser för jämnan, därav Pluntkys kommentar om reaskylten som "helt värdelös".