Visar inlägg med etikett Riksantikvarieämbetet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Riksantikvarieämbetet. Visa alla inlägg

torsdag 10 december 2020

Rovgrävt(?) kulturarv till salu; Ny importförordning samt stulen Stockholmsstaty...

Under arbetet med senaste inlägget om Auctionets Kvalitetsauktion förbluffades jag över mängden fornfynd som erbjöds. Yxor, pilspetsar, spännen och små skulpturer i keramik, sten och olika metaller och en del ser ut som vore det helt nyuppgrävt.


Jag är själv konsthistoriker, men även utbildad arkeolog och har sedan barnsben levt med vetskapen att det som hittas i marken ska bedömas/erbjudas (av) lokalt knutet museum. Är det nyfunnet i jorden är chansen/risken att man "blir av med fyndet" självklart större, än om föremålet har ärvts eller hittats på loppis.

Regelverket för vad som får eller inte får säljas är inte okomplext. Många auktionshus låter helt bli att ta emot/sälja föremål som har dålig eller obefintlig proveniens eller verkar nyligen uppgrävda.


Gästriklands Auktionkammare: Proveniens angiven. Osålt.


Crafoord Stockholm: Ingen kommentar om proveniens. Såld för 1800 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 16 703 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. såld för 4402 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 2602 kr.



Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes ej.


Utrop 1528163. Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1300 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1100 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 750 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 1400 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 2405 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 599 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Sålda för 350 kr.



Auktionshuset Gomér & Andersson Linköping: Ingen kommentar om proveniens. Såldes för 3272 kr. Pre-Colombianskt konsthantverk är ett juridiskt gungfly vad anbelangar försäljningar.

-----------------
Under veckan 1-5 december bjöds ett fornfyndsutrop med angiven/känd proveniens ut, (hos Gästriklands Auktionskammare). Fyra utrop var helt okommenterade vad gäller proveniens, (samtliga hos Crafoords i Stockholm). Åtta fornfyndsutrop var kommenterade: "Fyndplats och proveniens saknas", (samtliga åtta hos Garpenhus Auktioner i Malmö). 


"Fyndplats och proveniens saknas"= Vi vill verkligen bli ifrågasatta för det vi håller på med(?).

Kör så det ryker utan att kommentera proveniens. GSG; Gåresågåre(?).

Generellt sett blev slutpriserna låga på ovan diskuterade grupp artefakter. Det enda undantaget utgjordes av en ovanlig och praktfull bronsyxa som såldes av Crafoord Stockholm. Den klubbades för 16 703 kr, värdering 1500 kr. 

Varför blev merparten av priserna låga på föremålen? Kan det vara så att föremålen som saknar proveniens är mindre attraktiva för (seriösa) handlare/samlare? -Just på grund av avsaknaden av känd härkomst. Det vill säkerligen Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna i alla fall tro.

Jag har under veckan pratat med folk på både Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet om vilka regler som gäller försäljning av jordfynd/fornfynd och hur det resoneras kring detta. 

Nästa årsmöte för Paraplyhuset Auctionet har temat kirrat. Bild: Wikipedia

Hur ser Auctionets interna regelverk ut? Finns det ens ett? Etiken i att sälja fornfynd utan att nämna proveniensen är minst sagt bristfällig. Att explicit skriva "Fyndplats och proveniens saknas" är i vart fall ej ett fall av Aristotelisk dygdetik (om jag tolkat Wikipedias artikel rätt).

*Noggrant kontrollerade, beskrivna och fotograferade av experter -på vadå..? *Alla katalogiseringar kontrolleras av Auctionet innan publicering; med andra ord så måste utebliven proveniens vidrörande försäljning av fornfynd ha godkänts av Auctionet. Auctionet ställer höga etiska krav... Dock uppenbarligen icke gällande proveniens för fornfynd.

---------------------------------------------------------------------------------


Marita Jonsson, före detta Länsantikvarie. Foto: Johan Hellström, Sveriges Radio.

En parallell till Auctionets fornfyndssoppa utgör en före detta Länsantikvarie i Sundre på ön i sydost. Hon heter Marita Jonsson och intervjuades av Sveriges Radio (SR) den 11 september i år i P4 Gotland. Jonssons inställning till försäljning av -möjligen- rovgrävda artefakter är häpnadsväckande. Att en före detta Länsantikvarie står i sin Konsthall och säljer skånska stenåldersföremål illustrerar att verkligheten ibland överträffar dikten. (Johan Hellström, journalist SR, intervjuade).

Marita Jonsson hävdar att hon köpt föremålen hos "ett välrenommerat Auktionshus i Stockholm". Sistnämnda påstående är en flagrant påminnelse om det Antikmonologen gång efter annan har påpekat, nämligen att auktionsförsäljningar oftast per automatik skänker en "upphöjdhet/äkthetsprägel" åt föremål (-åtminstone kan köparen påstå det). En tvätt av föremålet kan det också kallas; även om objektet skulle vara uppåt väggarna felkatalogiserat och ofta även om Auktionshuset är mindre seriöst/etablerat. 

Var i världen hamnar Crafoords och Garpenhus nyligen sålda fornfynd?


Majvor Östergren, före detta Landsantikvarie på Gotland säger i Hellströms intervju: "Ingen har hävdat att något olagligt säljs på Körsbärsgården... Men eftersom det kan vara svårt att veta om det föremålen härstammar från någon plundring eller rent av stöld så bör man av etiska skäl avstå från att köpa eller sälja fornfynd överhuvud taget".

"En seriös aktör som säljer fornfynd göder dem som plundrar och rovgräver i våra fornlämningar" säger Chefen för Gotlands Museum, Susanne Thedéen i SR:s inslag. 

Majvor Östergren och Susanne Thedéen fångar problematiken i ett nötskal i dessa meningar.


Björn Extergren, chef för intag och försäljning på Bukowskis, intervjuas också av P4 Gotland och svär sig fri från att Bukowskis skulle ta in potentiellt illegala föremål. "Proveniens är ingenting man bara kan hitta på... den här marknaden är döende och borttynande, vilket är fantastiskt skönt" säger Extergren bland annat, med motiveringen att proveniens måste presteras för alla objekt som tas in till försäljning, från före 1947. 

Björn Extergren, Bukowskis. Foto: Bukowskis

Bra så, men påståendet om att proveniens inte bara kan hittas på är fullständigt uppåt väggarna. Det vet alla som har jobbat i auktions/antik-branschen mer än två veckor. Om auktionshuspersonal skulle tro allt som påstås så skulle mammutar beta i Berzelii Park bland enhörningar och återuppståndna rockstjärnor. Typ. 

Ovanligt lycklig, tillika lättklädd besökare med kids och kuse i Berzelii Park. Foto: Big Mouth Inc

Trogna läsare av AM vet att jag har ifrågasatt ut-i-tok-provenienser många gånger. Ledande Antikhandlare har fällts i Svea Hovrätt för påhittad proveniens. Så nog kan det hittas på, bäste herr Extergren. Det skall bara vara plausibelt också. 

---------------------------------------------------------

Big business. Denna yxa såldes den 18 november 2018 för 97 000 kronor någonstans i Sverige, oklart var, enligt Barnebys. Proveniensen var extremt extensiv och full av inlevelse...

-------------------------------------------

En sökning på "bronze axe" på Ebay, den största internationella säljsajten, den 9 december gav 1674 träffar, med flera svenska säljare av till synes svenska fornfynd. Ettusensexhundrasjuttiofyra. Bronsyxor. Betänk sedan alla andra föremål...




---------------------------------
En stor och viktig förändring vad gäller importlagstiftning inom EU implementeras den 19 december i år! Denna har kommit till i kampen mot finansiering av terrorism. 

Förordningen trädde i kraft redan år 2019, men importförbudet gäller inte förrän 28 dec 2020. Perioden däremellan är till för att EU:s medlemsstater ska hinna anpassa sin lagstiftning för att kunna beivra överträdelser. Senast vid det datumet ska medlemsstaterna meddela kommissionen vilka sanktioner som är tillämpliga i landet för att beivra överträdelser av förbudet. Det här sköts på regeringskansliet. Själva skrivelsen om importförbud finns i artikel 3.1. De föremål som omfattas är de som finns med i del A av bilagan. Det är en vid definition som stämmer överens med 1970 års Unescokonventions definition. I förordningens inledning, det vill säga de stycken där siffrorna omgärdas av parentes i inledningen anges skälen till lagstiftningen. 




Denna förordning kommer sannolikt att vara ett viktigt verktyg i kampen mot illegala transporter/smuggling av föremål i världen. Samtidigt tornar ju en enorm problembild upp för handlare och samlare som redan sitter på föremål; även för museer som ska låna/ låna ut objekt över gränser. CINOA, världens största sammanslutning av Konst-och Antikhandlare, befarar att mindre handlare kommer att drabbas hårt och även att inflödet av antikviteter kraftigt kommer att minska. The Art Newspaper redogör för ungefär samma slutsatser (18/6-2018), om än hårdare formulerat än CINOA:s ståndpunkter.



Kommer England nu -på grund av Brexit- att bli Europeiskt centrum för import av antikviteter äldre än 250 år? Kommer samma land att bli centrum för illegala rörelser till övriga medlemsländer i den Europeiska gemenskapen? 


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag erbjöds ett par dagar efter publicering av det senaste blogginlägget att agera konsult för Garpenhus Auktioner, av ansvarig katalogiserare för Orientaliskt Konsthantverk för den nyligen diskuterade "Kvalitetsauktionen". Arbetsuppgiften skulle bestå i att besöka ägaren till merparten av det material som Antikmonologen ifrågasatte/kritiserade nyligen. "Ägaren har många, många fler fantastiska föremål att sälja". 

Härmed tackar jag nej till uppdraget, eftersom jag anser att de föremål i-mitt-inte-så-subtila-utpekande inkluderade i "Kvalitetsauktionen" dessvärre talar för oerhört bristande insikter i sektorn äkta/falskt; eller möjligen alltför djupa insikter i densamma. Men ödmjukast tack för erbjudandet.
 
------------------------------------------------------------

Samma kväll som detta blogginlägg skulle publiceras (9 december) nås jag av nyheten att Stockholms Auktionsverk tvingats dra tillbaka en klassisk marmorskulptur, utrop nr 1184 i "Klassiska Kvalitetsauktionen" på Stockholms Auktionsverk, utrop (=värdering) 75.000-100.000 kronor. En skulptur -som enligt två arkeologer/forskare- är densamma som den som figurerade i en 20 år gammal film om en italiensk -fälld- antikvitetssmugglare. 

Kramgo skulptur i fälld smugglares famn. Foto: SvT

Inte mycket att orda om. Polisen har beslagtagit skulpturen för vidare utredning. Bilder från film och Auktionsverk talar -som det heter- ett tydligt språk. Med tanke på hur snabbt allt ska gå i auktionsvälden nu för tiden -och hur fantastiskt lite tid som generellt läggs ned på research och katalogisering av objekt, så är historier som denna en helt naturlig påföljd. Av precis samma skäl är förfalskningar och kopior legio både ute i provinserna och i kvalitetssegmentet. Som tidigare påpekat.




Sent samma kväll söker jag efter ifrågavarande objekt i Verkets katalog. Borta med vinden. Nr 1184: "Inga sökresultat". Hur kan man bara ta bort all text och alla bilder, utan att över huvud taget kommentera detta? Det ger bara ett ännu konstigare och mer oseriöst intryck. Ingen ändringslista. Ingen kommentar någonstans på Auktionsverkets hemsida under hela kvällen. Nota bene; då var detta också en tung nyhet i alla TV:s nyhetsprogram under kvällen... 

Intendent Markus Anderzon vid Stockholms Auktionsverk.

Här görs ingen pudel. Man avrättar i stället skrället i lönndom och gräver ner den riktigt djupt -i hopp om vadå? Att Kungliga Biblioteket, Östermalmshallen och ICA Esplanad skall utgöra Östermalms Bermudatriangel? Att ingen då ska komma ihåg misstaget eller hitta något att undersöka? Kom igen, wakey, wakey! Detta är 2020. Den moderna historiens galnaste år med global pandemi och dito uppvärmning som ställer små fisar till misstag av auktionshus i förstagluttarnas skamvrå. Strutstaktik är såå 1980-tal. Ett stort Auktionshus skall vara kapabla att ta tjuren vid hornen och konfrontera uppkommande problem på ett modernt sätt med en professionell krishantering. 

Bear Grylls, tilltänkt för Stockholms Auktionsverk? I wish. Foto: knowyourmeme.com

Återigen; noll transparens. Denna gång vidrörande ett auktionshus som omsätter mycket mer än lilla Garpenhus. Pinsamt är förnamnet. Nervösa och totalt medieotränade intendenter på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk gör ju att allmänheten baxnar över inkompetensen när det hettar till lite. Det vill säga när en mikrofon och/eller en kamera syns till.

Vilken "skandal" får mest uppmärksamhet? Garpenhus/Crafoords/Auctionets utelämnande om gärsgårdsligornas fornfynds historia eller en eventuellt pånyttuppdykt smugglad klassisk skulptur? Återstår att se.
--------------------------------------------------------------------------------------

Under dagen för publicering av detta blogginlägg, 10 december, nås jag av meddelande från vaken och trogen AM-läsare; Auktionshuset norr om Stockholm som har väldigt "egna" tillvägagångssätt (Uppsala Auktionskammare) har idag dragit tillbaka en klassisk romersk staty från hemsidan(=katalogen). Den hade ett utrop på 100 000- 150 000 kronor. Det måste vara något i luften som gör att romersk skulptur dras tillbaka. Okänt huruvida eller ej den såldes igår.


Mystiskt försvunnen skulptur i Uppsala. Fotograferad i tryckt katalog. Borttagen från hemsidan.


Proveniens: Christies Antiquities, London 7 November 2001, katalognummer 342, Peter Willborg (legendarisk svensk matthandlare) köpte då skulpturen.


Den hade katalognummer 110:
Varför försvann Diana? Hann hon ens säljas? Fick säljaren kalla fötter på grund av Stockholms Auktionsverks debacle? Eller fick UAK kalla fötter på grund av osäker proveniens? Definitivt fler frågor än svar. Hej vad det går...



Vilken/Vilka företeelser skadar svensk forntidshistoria samt svensk antikmarknad mest? You tell me. 

Håll avstånden, tvätta er ofta och noggrant och var rädda om kärleken. Fred, kärlek och förståelse!

--------------------------------------------------------------------------------------
Fotnot:
Inlägget om ny importförordning har delgivits mig av tjänstemän på Riksantikvarieämbetet. Tack!

Källa:

Länkar:



-------------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------------

tisdag 9 juni 2015

Ny Lauritzskandal involverar egen personal på exekutiv nivå

Exklusiva sängar med blåvitrutigt mönster känner de flesta svenskar till. Uppenbarligen så är Hästens sängar inte heller okända i vårat grannland Danmark, trots danskarnas fäbless för rödvitt.

Berlingske Business den 8 juni 2015


Nu rullar nämligen tidningsjätten Berlingske Tidene i Danmark upp en affär där Lauritz egen ledning(!) i Århus sägs ha importerat och sålt kina-tillverkade kopior av det svenska företagets Hästens sängar, i sitt eget auktionshus.

Karin Wickberg på Hästens sängar.

Antikmonologen talade under tisdagen den 9 juni med Hästens Chief Marketing Officer Karin Wickberg i Stockholm. Karin berättar:
"Under sommaren 2014 sålde Lauritz.com kinesiskt tillverkade sängar under Hästens välrenommerade och varumärkesskyddade blåruta. Det har uppdagats att 70 sängar har beställts från den kinesiska tillverkaren och så vitt vi vet har 17 av dessa sålts till kunder via Lauritz.com. Sängarna är inte bara en snyltning på blårutan, utan även på Hästens unika design. Sängarna har erbjudits till ett försäljningspris om DKK20,000.  (Notera att en motsvarande Hästens säng tillverkad för hand i Sverige, ligger på ca DKK 100,000.)

Bakom den illegala importen, marknadsföringen och försäljningen står ett par högt uppsatta personer inom Lauritz.com (ägare och styrelseledamöter) och Hästens har anstiftat domstolsförelägganden mot dessa två personer, samt mot Lauritz.com Aarhus A/S. De nekade först till aktiviteten och hävdade att de inte kände till något om detta, men då den kinesiska leverantören återfanns i årsredovisningen fanns tydliga bevis på illegalt agerande".

Mikael Ahlsén, Copywriter och Varumärkesstrateg.

Antikmonologen kontaktade Varumärkesstrategen och reklammannen Mikael Ahlsén och frågade hur många gånger ett varumärke kan dras ned i smutsen utan att allmänheten vänder ryggen åt företaget för gott. Mikael svarade "från höften":
"Att piratkopierade s k begagnade Hästens sängar säljs systematiskt på Lauritz är givetvis förödande för trovärdigheten i Lauritz varumärke. Resultatet blir att allt färre seriösa och kvalitetsmedvetna kunder kommer att söka sig dit. Men det eroderar också Hästens varumärke och status som premiumleverantör. Åtminstone tillfälligt. Problemet är att försäljningen drivs av fåfänga och girighet, och kommer att fortgå så länge Lauritz tillåter det och så länge det finns människor som anser att deras egen personliga status höjs av att visa upp en Hästenssäng för sina vänner.  Till ett billigt pris kan de förfalska sin viktighet (och leva en fåfäng lögn) med en falsk säng. Systemet är cyniskt och köparna lider av dålig självkänsla. Hästens måste självfallet gå i klinch med Lauritz för att försvara sin position. Om inte kommer de att riskera att betraktas som en Rolex som är inköpt på en marknad i Hongkong".
"Det hade jag ingen AAAANING om!" -Ikke denne gang heller..!
Att Lauritz gång på gång avslöjas med verklighetsfrånvänd hantering och total brist på etik och moral inom så vitt skilda områden som (senast) grafik, afrikanska masker, skandinaviska designmöbler, elfenbenshantering, moderna sängar etcetera, etcetera är inget annat än en gigantisk, ständigt växande skandal. Som om en jordbävning skulle få aldrig sinande efterskalv. 



För mycket verkar rätt igenom ruttet inom Lauritz-koncernen. Hur det känns för Stockholms Auktionsverks personal efter övertagandet vill jag inte tänka på. Hur många gånger ska Danmarks motsvarighet till Uppdrag Granskning; Kontant, rikta spotlighten mot VD Mette Rode Sundström och svenske ägaren Bengt Sundström? Fem gånger per år? Tio? Hur många gånger ska Mette dyrt och heligt lova att Luritz nu vidtar krafttag och AAALDRIG mer ska göra fel?

Rubrik i Berlingske Business senare under tisdagen...
Aktiebolaget Ruffel & Båg tutar vidare. Frågan är inte om något mer dyker upp, utan när.

----------------------------------------------------------------------
 

Militär vän samt Bo Knutsson omringar högt värdesatt fynd.
Allt medan Antik-Sverige undrar hur det egentligen gick till när Uppsala Auktionskammare lyckades lägga vantarna på det Antikrundan med Bo Knutsson i spetsen värderade i Mariefred år 2008; nämligen Antikrundans högst värderade objekt någonsin, astrolabiet daterat 1566. Värderat av Bosse Knutsson till 4.000.000-5.000.000 kronor.

Jag drar mig till minnes att mannen som kom med teodoliten/astrolabiet i TV sa att instrumentet (eller de andra föremål som ingick i von Siegrothska samlingen) ALDRIG skulle kunna säljas eftersom de tillhörde "Officerarnas Kamratförening på det gamla Södermanlands regemente som är nedlagt". I vidhäftade länk kan inslaget i SvT ses. Dessvärre är jag övertygad om att inslaget har redigerats sedan det sändes. Sveriges mest nordligt belägna stora lilla auktionshus torde ha konsulterat jurist(-er) för att inbringade atrolabieslantar ska gå till rätt konton. Dock vore det intressant att få reda på hur von Siegroths önskningar har böjts till, för att de facto alls få lov att sälja. Hur många finns kvar i Officerarnas Kamratförening idag? Är det självklart att dessa få kvarvarande ska få dela på pengarna efter von Siegroths fantastiska donation? Fin reklam inför försäljningen fick Kamratföreningen under alla omständigheter år 2008, då teodoliten/astrolabiet var utlånat till Nationalmuseum och utställningen Tidens tand. Vila i frid herr von Siegroth.
Otillfredsställd von Siegroth? Foto:Wikipedia.

Associationerna går osökt till Carl Kempes otroliga samling av främst kinesiskt konsthantverk som såldes för relativt sett en spottstyver till Ulricehamns Museum, för att sedermera säljas i Hong Kong, London och Paris för oerhört stora slantar. Exakt på dagen tio år efter att samlingen sålts till Ulricehamns Museum stängdes muséet "på grund av vattenskada" och varenda föremål åkte på slutgiltig utflykt från Svea Rike. -Tvärt emot Carl Kempes specifika önskemål (-som var att samlingen för all framtid skulle få stanna inom Sveriges gränser...). Ulricehamns (orientaliska) Museum upphörde för övrigt att existera samma dag som "vattenskadan" inträffade.


En diskussion som förs alltför sällan är enligt Antikmonologens förmenande den om exportförbud. Eller som en av landets mest initierade antikmänniskor uttryckte det häromdagen: "En allmogesked inköpt för en hundring på en bondauktion i Norrland kan tvingas gå igenom hela byråkratiska pappersexercisen för att -lagligt- få exporteras över kölen till Norge. Men att von Siegrothska samlingen säljs och sannolikt lämnar landet för all framtid; det ifrågasätts inte överhuvud taget..!" Teodoliten återropades på grund av för låga bud. -Dock har återropet ändrats till att teodoliten har sålts för 2,7 miljoner kronor. 3,3 miljoner inklusive avgifter och påslag. UAK gjorde alltså en Warhol, det vill säga en så kallad efterförsäljning. Detta inträffar ibland och innebär att en intressent efter avslutad auktion kontaktar auktionshuset och lägger ett bud, som auktionshuset tar i beaktande tillsammans med kommittenten.

I England blir hela befolkningen tillfrågad om donationer om ett viktigt föremål bjuds ut inom landets gränser. Är det exempelvis en målning som funnits i landet under lång tid så anordnas inte sällan nationella insamlingar för att matcha det säljande auktionshusets utropspris och rädda kvar verket inom rikets gränser. Nota bene; det behöver då alltså ej röra sig om verk av endast brittiska konstnärer.

Källor:
http://www.business.dk/detailhandel/lauritz.com-anklaget-for-svindel-med-luksussenge
http://www.lauritz.com/da/auktion/dobbeltseng-med-varmefoelsomt-memory-skum-180-x-200-cm/i3455830/#
http://www.business.dk/detailhandel/lauritz.com-fortsaetter-jysk-samarbejde-trods-sag-om-forfalskninger
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Adolf_von_Siegroth
http://www.raa.se/lagar-och-stod/kml-kulturminneslagen/utforsel-och-export-av-kulturforemal/

lördag 1 mars 2014

Antikrundan brister i omdöme. Igen.

En värdering av ett vikingatida dräktspänne i brons i (ett av) Sveriges populäraste TV-program Antikrundan för ett par veckor sedan (13 februari) har blivit grund för stark kritik från många håll. Inte minst ifrån arkeologen Anna Ölund (Upplandsmuseet), som kraftigt och sakligt ifrågasätter att Antikrundan låter värdera antikviteter som "inte får" säljas på en kommersiell marknad.
"Stiliserade rovdjur" (vanligen kallade drakar), foto: SvT.
"Svårt att sätta ett värde. Det här förekommer inte på marknaden. Jag sätter det till cirka 50.000 kronor. Det är ett musealt föremål, som du får vårda väl till kommande generationer", säger expert Bexhed. Jag gör det, replikerar ägaren, som också berättar att han "ärvt eller fått det av sin far, i mitten av 50-talet" (undertecknads kursivering). SvT:s länk här. Ägaren, en äldre gotländsk gentleman, blir inte uppmanad att kontakta Gotlands Museum. Det hade varit det självklara, samtidigt som en kommentar om att dylika föremål inte kan säljas lagligt hur som helst, hade varit på sin plats.
"Det här e inte lätta grejer", foto: SvT.
Att den av antikrundan utsedda experten, Magnus Bexhed (till vardags på Uppsala Auktionskammare), ger ett nominellt specificerat värde på ett föremål som i begreppets innersta bemärkelse skall anses o-värderligt, är minst sagt anmärkningsvärt. Att man därefter från Antikrundans redaktion väljer att också sända inslaget, är sannerligen häpnadsväckande. Det visar total brist på insikt i etik och moral och möjligen ointresse för antik- och kulturarvsbranschen. Att värderingen ägde rum i Visby på Gotland, som är det landskap som överlägset dominerar antal skattfynd och logiskt också har störst problem med illegala rovgrävningar, gör inte inslaget mindre ogenomtänkt eller dito provocerande.

Just Gotland har stora problem med olagliga och därmed totalt ovetenskapliga rovgrävningar av oftast metalldetektorfunna artefakter. Som ni förstår är problemen med illegala utgrävningar många. Föremålen försvinner ut på en illegal/okänd marknad. Fyndsammanhang/ stratigrafier som är avgörande för vetenskaplig förståelse och bearbetning förstörs och/eller förblir okänt, etcetera, etcetera. I övriga världen utgör illegala rovgrävningar enorma problem, ofta med kopplingar till organiserad brottslighet; Italien, Egypten och Kina kan nämnas som exempel.

Efter att i veckan ha pratat med personer både på Riksantikvarieämbetet, Gotlands Museum, Arkeologikonsult och på Stockholms universitet, kan konstateras att man är rejält upprörda över att värden sätts på fornminnen. Det ena leder till det andra. En person sa att det inte gör något om fina föremål ligger ute på familjegårdarna på Gotland. Det är först när en gård ska skiftas eller säljas och ett föremål som kanske har funnits på gården i många hundra år ska säljas. Då försvinner platsspecifik historia och "själ" för gården, som aldrig kan återfås. (Flera personer påpekade också att den lilla lockförsedda filigranbägaren som värderades av Jan Ribbhagen i samma program som dräktspännet också borde ha rekommenderats att tas till Gotlands Museum, eftersom den hade hittats i en åker).


 -----------------------------------------------------------------------------------------
"Arkeologiska föremål som dyker upp på auktioner kan man starkt misstänka är resultatet av plundrade fornlämningar. Genom att SVT värderar fornfynd legitimeras också ett privat innehav av dessa föremål, vilket innebär en negativ påverkan på vårt gemensamma kulturarv. Dessa föremål hör hemma på museum, där de kan vårdas och visas till gagn för alla, såväl allmänhet som forskare. Dessa föremåls värde kan inte, och ska inte anges i pengar!" (ArkeologiBloggen)
 -------------------------------------------------------------------------------------------
Charlotte Widenfeldt: "Men inte i ett vrak?", foto: SvT
Jag har tidigare ifrågasatt lämpligheten för Antikrundan att high-lighta föremål som verkar ha kommit till ägaren i någon form av gudomlig intervention (se Vad jag önskar inte hade sagts i Antikrundan). Experten i det inslaget hette Charlotte Widenfeldt och det rörde sig då (Antikrundan 19 jan 2012, ej längre tillgängligt på webben) om äldre glas.

Jag skrev då: "Roligt på ett tråkigt vis var också inslaget om gubben som hade "hittat" en samling glas utanför Öckerö på Västkusten. En del 1700-tals glas, möjligen Nöstetangen, konstaterades. Mannen som kommit med föremålen berättade att de hade hittats på 15 meters djup. -Men inte i ett vrak undrade Charlotte Widenfeldt (CW)? Nä, nä bedyrade mannen. Underförstått sa han att han bara råkade dyka där och simmade på en hel samling mer eller mindre fantastiskt 1700-tals glas, som likt döda sillar måste ha uppträtt i stim. Fantastiskt  på min ära. Att sedan SvT tycks ha insett det prekära i situationen alldeles för sent, eftersom vi snackar lagbrott, och har lagt ut ett inslag på SvT play, som inleds med CW hållandes det tydligen saltsyrebehandlade glaset i handen framför sig, som vore det den heliga graalen, då SvT:s reporter sufflerar CW med inledande ord till inslaget: DET HÄR ÄR ETT  VRAKFYND, varpå CW lite besvärat fortsätter prata... Det är också roligt,- a la Ricky Gervais, på ett smärtsamt vis. Dock tror jag att Riksantikvarieämbetet har en diametralt annorlunda uppfattning i saken. Inslaget skulle förstås inte ha sänts. Det kommer att ge landets alla sportdykare mer badwill än någon kan ana. Ytterst oproffsigt av SvT att ta med inslaget". Att Widenfeldt precis som Bexhed jobbar på Uppsala Auktionskammare torde väl bara vara en slump.


Antikrundan betyder massor för besökarna med föremål i hand. Till yttermera visso är programmet också folkbildande, eftersom en stor del av Sveriges vuxna befolkning bänkar sig i tv-soffan. Detta ålägger per automatik ett självklart ansvar på experterna i programmet, men framför allt på de ansvariga för programmets slutgiltiga utformning/redigering; Producent, ansvarig utgivare, redaktör med flera. Efter inslaget från Visby lade SvT efter en massa kritik, i påföljande Antikrundeavsnitt in en kort rullande info-textremsa i bildens nederkant, om problematik och lagstiftning gällande fornfynd. Precis samma reaktion i efterhand som för inslaget om glas med Widenfeldt. Dessutom lade SvT in kommentar och länk till Riksantikvarieämbetet på sin hemsida den 19 februari, med rubriken "Vi förstår upprördheten".
Korsfararhjälm från 1000-talet till salu på Ebay den 28 februari 2014. Pris 91.365 kr och 32 öre. Hur ägaren kommit över föremålet är okänt. Ett stort antal metallföremål "från Litauen" från vikingatid/medeltid ligger också till salu på Ebay. Noteras bör att "Litauen-ursprunget" kan hänföras till exakt samma kulturella, socioekonomiska bakgrund, som Gotland.
Jag frågar Johan Blidmo, VD för Sveriges första privata uppdragsarkeologiföretag Arkeologikonsult, vad han anser om Antikrundans värderingar av fornfynd. Han anser att Antikrundan ger sig ut på för djupt vatten. -De har inte den rollen att fylla. I och med att de ger ett pris på ett fornfynd, så måste de ju veta vad det har kostat vid en försäljning. I det här fallet hade det varit bättre att säga: jag har inte en aning och hänvisa till Länsstyrelsen, avslutar Johan.

Professorn i Numismatik (läran om mynt, sedlar, polletter och medaljer) vid Stockholms universitet, Kenneth Jonsson är i vårt samtal av åsikten att Antikrundans värderingar av fornfynd är mer än olyckliga och tillägger att värden på dylika föremål endast bör sättas i samband med att Staten löser in dem. Professor Jonsson har bland annat varit sakkunnig i utredningen gällande grovt fornminnesbrott, som nämns nedan.

Metalldetektor för $1125 på nätet.
Aftonbladet intervjuade (19 februari 2014) på grund av värderings-debaclet Antikrundeexperten på orientaliskt konsthantverk Björn Gremner, som i intervjun säger att de försöker sätta realistiska priser.
– Jag kollar med kollegor, vad de tycker är rimligt. Men i och med att vissa saker inte säljs är det ju svårt, säger han till Nöjesbladet.
Han säger att de absolut inte hjälper någon illegal handel.
– Om det skulle komma in en elfenbensbete från 1960-talet skulle vi sätta noll på den. Vi sätter inte illegala värden, säger han.
– Vi försöker kunna stå för priset vi sätter.
Intressant att just elfenben råkade tas som exempel. Jag drar mig till minnes en "onlinekvalitetsauktion" i Uppsala i augusti 2013. En auktion som miljöåklagare har beslutat ta till domstol för brott mot Cites-konventionen, avseende just elfenben. Ovanstående inspelning av Antikrundan gjordes innan omtalade onlinekvalitetsauktion ägde rum.
Uttömmande katalogiseringstext på Tradera (28/2-14)
Att fornfynd säljs på den kommersiella antikmarknaden är inget nytt. Sten- och flintverktyg (yxor) är ofta förekommande och inte särskilt kostsamma; Moderna kopior (förfalskningar) är dessutom vanliga. Men, metallföremål med datering ner mot vikingatid är mycket sällsynta hos de seriösa auktionshusen. I mindre seriösa sammanhang ses dock oftare metallföremål. En sökning på auktionssajten Tradera ger 32 utrop under rubrik "Forntid". En säljare står för tio av dessa och hen har ytterligare 2378 aktiva Tradera-försäljningar, under alias.
"Det unika krucifixet som påträffades vid Gandarve, Alva socken, i anslutning till den plundrade skattfynd-platsen blev oväntat det föremål som möjliggjorde för polisen att binda ett stulet material till dels den plundrade platsen vid Gandarve och dels de personer som misstänktes ha plundrat platsen. Krucifixet hade genom åkerbruket delats i två delar, varav den större delen hade förts en bit bort från centrum av silverskatten, där den påträffades av arkeologerna vid efterundersökningen. Den mindre delen låg kvar i centrum, där den hittades av de personer som plundrat platsen, vilka strax därefter sålde delen vidare tillsammans med ytterligare några föremål. Försäljningen uppmärksammades och anmäldes till polisen. Foto: Majvor Östergren/Polisutredningen"
Svenska Antikrundan tycks ha bättre koll på programmets 18(!) olika musikinslag, än på huruvida eller inte det är olagliga eller oetiska föremål man värderar. Vad sysslar redigerarna och ansvarig utgivare med egentligen? Väljer musik, antar jag. "Det här förekommer inte på marknaden" sa Bexhed. Nu gör det det. Ännu mer så på grund av, -inte tack vare, given prislapp på femtio tusen svenska kronor. Även om just ifrågavarande dräktspänne efter visningen av Antikrunde-inslaget blev inlämnat till Riksantikvarieämbetet, där det nu ligger för bedömning.
Del av krucifix (längst till höger) som fällde illegala rovgrävare. Foto: Majvor Östergren/Polisutredningen.
Länsstyrelsens Rapport från den 30 november 2011, betitlad Ett plundrat kulturarv- Att motverka och förebygga plundring av fornlämningar har en bilaga, nr 4, betitlad "PM om vissa juridiska frågor med anknytning till plundring av fornlämningar och olaga hantering av fornfynd". Denna bilaga är undertecknad av Advokat, adj. universitetslektor i Kulturegendomsrätt: Jan-Mikael Bexhed. Hans arbetsinsats lär ha varit avgörande för de fällande domar som utverkades.

Det torde vara upplagt för spännande kulturarvsdiskussioner mellan far och son i Casa Bexhed. Opposites attracts?

Knut Knutson och dåvarande chefsjuristen på Skandia numer lektor i Kulturegendomsrätt, Jan-Mikael Bexhed, på Antikmässan 12/3 2008. Foto: Stureplan.se

Fotnot:
"Omdöme är den mentala förmågan att fatta rationella beslut. Ett utvecklat omdöme är en viktig del av personlig mognad, och avgörande för att en person ska kunna beläggas med ansvar". (Wikipedia)

Källor:
Ett plundrat kulturarv- Att motverka och förebygga plundring av fornlämningar, (Länsstyrelsen, Gotlands län, 30 november 2011)
http://arkeologiupplandsmuseet.wordpress.com/2014/02/18/antikrundan-sluta-vardera-fornfynd/
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/tillstand-for-metallsokare-utnyttjas
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article18398630.ab
http://www.saublogg.se/2014/02/it-belongs-in-a-museum-om-antikvitetsmarknaden-och-plundring-av-arkeologiska-platser/ 
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/tillstand-for-metallsokare-utnyttjas
http://stureplan.se/bilder/event/2008/03/12/antikmaessan
http://www.svt.se/kultur/konst/antikrundan-kritiseras-for-att-vardera-fornfynd
http://raa.se/fornfynd-maste-anmalas/
http://www.ebay.com/itm/Antique-11th-century-Medieval-European-Crusader-Knight-Norman-Helmet-to-sword-/181208957551?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item2a30e5426f
http://www.metaldetector.com/fisher-cz-21-metal-detector
http://arkeologiupplandsmuseet.wordpress.com/2014/02/28/vardet-av-ett-fornfynd-plundring-och-internationell-handel/