Visar inlägg med etikett länsstyrelsen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett länsstyrelsen. Visa alla inlägg

torsdag 10 december 2020

Rovgrävt(?) kulturarv till salu; Ny importförordning samt stulen Stockholmsstaty...

Under arbetet med senaste inlägget om Auctionets Kvalitetsauktion förbluffades jag över mängden fornfynd som erbjöds. Yxor, pilspetsar, spännen och små skulpturer i keramik, sten och olika metaller och en del ser ut som vore det helt nyuppgrävt.


Jag är själv konsthistoriker, men även utbildad arkeolog och har sedan barnsben levt med vetskapen att det som hittas i marken ska bedömas/erbjudas (av) lokalt knutet museum. Är det nyfunnet i jorden är chansen/risken att man "blir av med fyndet" självklart större, än om föremålet har ärvts eller hittats på loppis.

Regelverket för vad som får eller inte får säljas är inte okomplext. Många auktionshus låter helt bli att ta emot/sälja föremål som har dålig eller obefintlig proveniens eller verkar nyligen uppgrävda.


Gästriklands Auktionkammare: Proveniens angiven. Osålt.


Crafoord Stockholm: Ingen kommentar om proveniens. Såld för 1800 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 16 703 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. såld för 4402 kr.


Crafoord Stockholm: Ingen proveniens angiven. Såld för 2602 kr.



Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes ej.


Utrop 1528163. Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1300 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 1100 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såldes för 750 kr.

Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 1400 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 2405 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Såld för 599 kr.


Garpenhus Auktioner: "Fyndplats och proveniens saknas". Sålda för 350 kr.



Auktionshuset Gomér & Andersson Linköping: Ingen kommentar om proveniens. Såldes för 3272 kr. Pre-Colombianskt konsthantverk är ett juridiskt gungfly vad anbelangar försäljningar.

-----------------
Under veckan 1-5 december bjöds ett fornfyndsutrop med angiven/känd proveniens ut, (hos Gästriklands Auktionskammare). Fyra utrop var helt okommenterade vad gäller proveniens, (samtliga hos Crafoords i Stockholm). Åtta fornfyndsutrop var kommenterade: "Fyndplats och proveniens saknas", (samtliga åtta hos Garpenhus Auktioner i Malmö). 


"Fyndplats och proveniens saknas"= Vi vill verkligen bli ifrågasatta för det vi håller på med(?).

Kör så det ryker utan att kommentera proveniens. GSG; Gåresågåre(?).

Generellt sett blev slutpriserna låga på ovan diskuterade grupp artefakter. Det enda undantaget utgjordes av en ovanlig och praktfull bronsyxa som såldes av Crafoord Stockholm. Den klubbades för 16 703 kr, värdering 1500 kr. 

Varför blev merparten av priserna låga på föremålen? Kan det vara så att föremålen som saknar proveniens är mindre attraktiva för (seriösa) handlare/samlare? -Just på grund av avsaknaden av känd härkomst. Det vill säkerligen Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelserna i alla fall tro.

Jag har under veckan pratat med folk på både Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet om vilka regler som gäller försäljning av jordfynd/fornfynd och hur det resoneras kring detta. 

Nästa årsmöte för Paraplyhuset Auctionet har temat kirrat. Bild: Wikipedia

Hur ser Auctionets interna regelverk ut? Finns det ens ett? Etiken i att sälja fornfynd utan att nämna proveniensen är minst sagt bristfällig. Att explicit skriva "Fyndplats och proveniens saknas" är i vart fall ej ett fall av Aristotelisk dygdetik (om jag tolkat Wikipedias artikel rätt).

*Noggrant kontrollerade, beskrivna och fotograferade av experter -på vadå..? *Alla katalogiseringar kontrolleras av Auctionet innan publicering; med andra ord så måste utebliven proveniens vidrörande försäljning av fornfynd ha godkänts av Auctionet. Auctionet ställer höga etiska krav... Dock uppenbarligen icke gällande proveniens för fornfynd.

---------------------------------------------------------------------------------


Marita Jonsson, före detta Länsantikvarie. Foto: Johan Hellström, Sveriges Radio.

En parallell till Auctionets fornfyndssoppa utgör en före detta Länsantikvarie i Sundre på ön i sydost. Hon heter Marita Jonsson och intervjuades av Sveriges Radio (SR) den 11 september i år i P4 Gotland. Jonssons inställning till försäljning av -möjligen- rovgrävda artefakter är häpnadsväckande. Att en före detta Länsantikvarie står i sin Konsthall och säljer skånska stenåldersföremål illustrerar att verkligheten ibland överträffar dikten. (Johan Hellström, journalist SR, intervjuade).

Marita Jonsson hävdar att hon köpt föremålen hos "ett välrenommerat Auktionshus i Stockholm". Sistnämnda påstående är en flagrant påminnelse om det Antikmonologen gång efter annan har påpekat, nämligen att auktionsförsäljningar oftast per automatik skänker en "upphöjdhet/äkthetsprägel" åt föremål (-åtminstone kan köparen påstå det). En tvätt av föremålet kan det också kallas; även om objektet skulle vara uppåt väggarna felkatalogiserat och ofta även om Auktionshuset är mindre seriöst/etablerat. 

Var i världen hamnar Crafoords och Garpenhus nyligen sålda fornfynd?


Majvor Östergren, före detta Landsantikvarie på Gotland säger i Hellströms intervju: "Ingen har hävdat att något olagligt säljs på Körsbärsgården... Men eftersom det kan vara svårt att veta om det föremålen härstammar från någon plundring eller rent av stöld så bör man av etiska skäl avstå från att köpa eller sälja fornfynd överhuvud taget".

"En seriös aktör som säljer fornfynd göder dem som plundrar och rovgräver i våra fornlämningar" säger Chefen för Gotlands Museum, Susanne Thedéen i SR:s inslag. 

Majvor Östergren och Susanne Thedéen fångar problematiken i ett nötskal i dessa meningar.


Björn Extergren, chef för intag och försäljning på Bukowskis, intervjuas också av P4 Gotland och svär sig fri från att Bukowskis skulle ta in potentiellt illegala föremål. "Proveniens är ingenting man bara kan hitta på... den här marknaden är döende och borttynande, vilket är fantastiskt skönt" säger Extergren bland annat, med motiveringen att proveniens måste presteras för alla objekt som tas in till försäljning, från före 1947. 

Björn Extergren, Bukowskis. Foto: Bukowskis

Bra så, men påståendet om att proveniens inte bara kan hittas på är fullständigt uppåt väggarna. Det vet alla som har jobbat i auktions/antik-branschen mer än två veckor. Om auktionshuspersonal skulle tro allt som påstås så skulle mammutar beta i Berzelii Park bland enhörningar och återuppståndna rockstjärnor. Typ. 

Ovanligt lycklig, tillika lättklädd besökare med kids och kuse i Berzelii Park. Foto: Big Mouth Inc

Trogna läsare av AM vet att jag har ifrågasatt ut-i-tok-provenienser många gånger. Ledande Antikhandlare har fällts i Svea Hovrätt för påhittad proveniens. Så nog kan det hittas på, bäste herr Extergren. Det skall bara vara plausibelt också. 

---------------------------------------------------------

Big business. Denna yxa såldes den 18 november 2018 för 97 000 kronor någonstans i Sverige, oklart var, enligt Barnebys. Proveniensen var extremt extensiv och full av inlevelse...

-------------------------------------------

En sökning på "bronze axe" på Ebay, den största internationella säljsajten, den 9 december gav 1674 träffar, med flera svenska säljare av till synes svenska fornfynd. Ettusensexhundrasjuttiofyra. Bronsyxor. Betänk sedan alla andra föremål...




---------------------------------
En stor och viktig förändring vad gäller importlagstiftning inom EU implementeras den 19 december i år! Denna har kommit till i kampen mot finansiering av terrorism. 

Förordningen trädde i kraft redan år 2019, men importförbudet gäller inte förrän 28 dec 2020. Perioden däremellan är till för att EU:s medlemsstater ska hinna anpassa sin lagstiftning för att kunna beivra överträdelser. Senast vid det datumet ska medlemsstaterna meddela kommissionen vilka sanktioner som är tillämpliga i landet för att beivra överträdelser av förbudet. Det här sköts på regeringskansliet. Själva skrivelsen om importförbud finns i artikel 3.1. De föremål som omfattas är de som finns med i del A av bilagan. Det är en vid definition som stämmer överens med 1970 års Unescokonventions definition. I förordningens inledning, det vill säga de stycken där siffrorna omgärdas av parentes i inledningen anges skälen till lagstiftningen. 




Denna förordning kommer sannolikt att vara ett viktigt verktyg i kampen mot illegala transporter/smuggling av föremål i världen. Samtidigt tornar ju en enorm problembild upp för handlare och samlare som redan sitter på föremål; även för museer som ska låna/ låna ut objekt över gränser. CINOA, världens största sammanslutning av Konst-och Antikhandlare, befarar att mindre handlare kommer att drabbas hårt och även att inflödet av antikviteter kraftigt kommer att minska. The Art Newspaper redogör för ungefär samma slutsatser (18/6-2018), om än hårdare formulerat än CINOA:s ståndpunkter.



Kommer England nu -på grund av Brexit- att bli Europeiskt centrum för import av antikviteter äldre än 250 år? Kommer samma land att bli centrum för illegala rörelser till övriga medlemsländer i den Europeiska gemenskapen? 


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag erbjöds ett par dagar efter publicering av det senaste blogginlägget att agera konsult för Garpenhus Auktioner, av ansvarig katalogiserare för Orientaliskt Konsthantverk för den nyligen diskuterade "Kvalitetsauktionen". Arbetsuppgiften skulle bestå i att besöka ägaren till merparten av det material som Antikmonologen ifrågasatte/kritiserade nyligen. "Ägaren har många, många fler fantastiska föremål att sälja". 

Härmed tackar jag nej till uppdraget, eftersom jag anser att de föremål i-mitt-inte-så-subtila-utpekande inkluderade i "Kvalitetsauktionen" dessvärre talar för oerhört bristande insikter i sektorn äkta/falskt; eller möjligen alltför djupa insikter i densamma. Men ödmjukast tack för erbjudandet.
 
------------------------------------------------------------

Samma kväll som detta blogginlägg skulle publiceras (9 december) nås jag av nyheten att Stockholms Auktionsverk tvingats dra tillbaka en klassisk marmorskulptur, utrop nr 1184 i "Klassiska Kvalitetsauktionen" på Stockholms Auktionsverk, utrop (=värdering) 75.000-100.000 kronor. En skulptur -som enligt två arkeologer/forskare- är densamma som den som figurerade i en 20 år gammal film om en italiensk -fälld- antikvitetssmugglare. 

Kramgo skulptur i fälld smugglares famn. Foto: SvT

Inte mycket att orda om. Polisen har beslagtagit skulpturen för vidare utredning. Bilder från film och Auktionsverk talar -som det heter- ett tydligt språk. Med tanke på hur snabbt allt ska gå i auktionsvälden nu för tiden -och hur fantastiskt lite tid som generellt läggs ned på research och katalogisering av objekt, så är historier som denna en helt naturlig påföljd. Av precis samma skäl är förfalskningar och kopior legio både ute i provinserna och i kvalitetssegmentet. Som tidigare påpekat.




Sent samma kväll söker jag efter ifrågavarande objekt i Verkets katalog. Borta med vinden. Nr 1184: "Inga sökresultat". Hur kan man bara ta bort all text och alla bilder, utan att över huvud taget kommentera detta? Det ger bara ett ännu konstigare och mer oseriöst intryck. Ingen ändringslista. Ingen kommentar någonstans på Auktionsverkets hemsida under hela kvällen. Nota bene; då var detta också en tung nyhet i alla TV:s nyhetsprogram under kvällen... 

Intendent Markus Anderzon vid Stockholms Auktionsverk.

Här görs ingen pudel. Man avrättar i stället skrället i lönndom och gräver ner den riktigt djupt -i hopp om vadå? Att Kungliga Biblioteket, Östermalmshallen och ICA Esplanad skall utgöra Östermalms Bermudatriangel? Att ingen då ska komma ihåg misstaget eller hitta något att undersöka? Kom igen, wakey, wakey! Detta är 2020. Den moderna historiens galnaste år med global pandemi och dito uppvärmning som ställer små fisar till misstag av auktionshus i förstagluttarnas skamvrå. Strutstaktik är såå 1980-tal. Ett stort Auktionshus skall vara kapabla att ta tjuren vid hornen och konfrontera uppkommande problem på ett modernt sätt med en professionell krishantering. 

Bear Grylls, tilltänkt för Stockholms Auktionsverk? I wish. Foto: knowyourmeme.com

Återigen; noll transparens. Denna gång vidrörande ett auktionshus som omsätter mycket mer än lilla Garpenhus. Pinsamt är förnamnet. Nervösa och totalt medieotränade intendenter på Bukowskis och Stockholms Auktionsverk gör ju att allmänheten baxnar över inkompetensen när det hettar till lite. Det vill säga när en mikrofon och/eller en kamera syns till.

Vilken "skandal" får mest uppmärksamhet? Garpenhus/Crafoords/Auctionets utelämnande om gärsgårdsligornas fornfynds historia eller en eventuellt pånyttuppdykt smugglad klassisk skulptur? Återstår att se.
--------------------------------------------------------------------------------------

Under dagen för publicering av detta blogginlägg, 10 december, nås jag av meddelande från vaken och trogen AM-läsare; Auktionshuset norr om Stockholm som har väldigt "egna" tillvägagångssätt (Uppsala Auktionskammare) har idag dragit tillbaka en klassisk romersk staty från hemsidan(=katalogen). Den hade ett utrop på 100 000- 150 000 kronor. Det måste vara något i luften som gör att romersk skulptur dras tillbaka. Okänt huruvida eller ej den såldes igår.


Mystiskt försvunnen skulptur i Uppsala. Fotograferad i tryckt katalog. Borttagen från hemsidan.


Proveniens: Christies Antiquities, London 7 November 2001, katalognummer 342, Peter Willborg (legendarisk svensk matthandlare) köpte då skulpturen.


Den hade katalognummer 110:
Varför försvann Diana? Hann hon ens säljas? Fick säljaren kalla fötter på grund av Stockholms Auktionsverks debacle? Eller fick UAK kalla fötter på grund av osäker proveniens? Definitivt fler frågor än svar. Hej vad det går...



Vilken/Vilka företeelser skadar svensk forntidshistoria samt svensk antikmarknad mest? You tell me. 

Håll avstånden, tvätta er ofta och noggrant och var rädda om kärleken. Fred, kärlek och förståelse!

--------------------------------------------------------------------------------------
Fotnot:
Inlägget om ny importförordning har delgivits mig av tjänstemän på Riksantikvarieämbetet. Tack!

Källa:

Länkar:



-------------------------------------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------------------------------------

måndag 25 maj 2015

Cites-handel ska vara krånglig; Huvudparten av (USA-)handelns så kallade antika elfenben är illegalt och modernt

Tisdagen den 19 maj hölls ett seminarium med rubriken Cites och handel med hotade arter hos Länsstyrelsen i Stockholm. Inbjudna var aktörer på second hand-marknaden och i antik- och auktionsbranschen. Närvarande var ett fåtal antikhandlare, vintage- (läs kläd-)handlare med flera. Auktionshusen Bukowskis och Stockholms Auktionsverk hade båda representanter från ett flertal avdelningar, även så Bukowskis Market. Second hand-giganten Myrorna var också representerad av flera personer. Utöver dessa fanns även folk från Polisen, Åklagarväsendet samt ett antal jurister. Nämnas bör också att flera inbjudna inte kom.

Seminariedeltagare. Foto: Antikmonologen

Föredragande var Länsstyrelsen om deras roll som tillsynsmyndighet. Därefter gick Andrea Ljung från Jordbruksverket igenom Cites-bestämmelserna. Eva Amnéus Mattisson och Björn-Axel Beier från Naturvårdsverket talade om vetenskapliga bedömningar. Efter detta berättade Blockets säkerhetschef Thomas Bäckert om hur deras säkerhetsarbete för internethandel sett och ser ut. Närmast obeskrivliga mängder säljs där varje år och Bäckert berättade om diverse metoder för att upptäcka oönskade varor och dito handel.

Stora siffror. Foto: Antikmonologen

Under föredragshållarnas tid var det högt i tak och utrymme för många frågor. Dessutom fanns tid reserverad för diskussioner som avslutning på seminariet.

Exempel på problematiska eller borttagna Blocket-annonser. Foto: Antikmonologen

Ämnen som togs upp var handel med rödlistade djurarter och produkter med ursprung ifrån desamma. Det hetaste diskussionsämnet för dagen blev nog ändå möbler gjorda under 1900-talet fanerade/snickrade i jakaranda/ så kallad Rio-palisander etcetera. Handelns oro inför att Jordbruksverket ska börja genomföra hårdare kontroller av så kallade designmöbler från 1900-talets senare hälft är stor. De flesta auktionshus tycks redan säga nej till stora mängder möbler och Myrorna verkar också redan skicka mycket till destruktion.


Ytterligare ett hett ämne visade sig musikinstrument, exempelvis gitarrer, vara, eftersom de ofta är gjorda av sällsynta trädslag. En av besökarna var instrumenthandlare(?) och hade många spörsmål som ej enkelt kunde "avfärdas" från podiets sida.Ytterligare diskuterades det så kallade Antikundantaget, vars implikationer är allt annat än solklara.

Att inneha ett "förbjudet" föremål behöver inte innebära några problem, men att en dag behöva sälja det kan genast utlösa en hel process av frågor och problem. Finns ingen proveniens, det vill säga exempelvis kvitton, papper eller fotografier som kan bevisa att ett föremål har kommit i någons ägo före 1947, så kan eller får man inte sälja det fortsättningsvis. Besökarna hade mängder av mer eller mindre intrikata infallsvinklar på denna problematik. Vi fick bland annat höra talas om den välkända orkestern Wienerfilharmonikerna som vid ett besök i USA tvingades lämna ifrån sig samtliga(?) stråkar till destruktion i den amerikanska tullen, eftersom stråkarna delvis var gjorda av elfenben.


Att Länsstyrelsen i Stockholm endast bjudit in aktörer ifrån Stockholm är logiskt, även om liknande seminarier säkerligen är önskvärda landet över. Vilka som blivit inbjudna verkar möjligen ha varit något godtyckligt. Dock sade arrangörerna att det blir fler tillfällen. Det underströks också att man gärna är både allmänhet och antikhandel behjälpliga när frågor uppstår, -och det gjorde de. Starka önskemål framfördes från flera auktionshusanställda om skrivna samt illustrerade instruktioner/beskrivningar av de träslag som diskuteras vidrörande skandinavisk design från 1950-talet och framåt.

Avslutningssentensen till seminariedeltagarna blev att det ska vara krångligt att handla med ovan diskuterade föremål, eftersom handeln inte är önskvärd. Att döma av deltagarnas ofta höga tonläge krävs dock mycket grundligare information inom samtliga områden.


Dagen efter seminariet redogjorde Daniel Stiles för Natural Resources Defense Council (NRDC) i USA att uppåt 90% av det elfenben som säljs i Los Angeles är illegalt och motsvarande siffra för San Francisco är 80%. Stiles pekar också på det möjligen något överraskande faktum att USA är världens näst största marknad för elfenben, efter Kina.

NRDC skriver också att det mesta av det konsthantverk och figuriner som idag säljs som antikt elfenben är patinerat för att se antikt ut, men tillverkat av elfenben som nyligen kommit från Afrika illegalt. Något Antikmonologen diskuterat i flera års tid. Allt enligt NRDC:s rapport publicerad onsdagen den 20 maj. Rapporten är vetenskapligt utformad och mycket djuplodande. Rekommenderad och absolut självklar lektyr för alla verksamma i antikbranschen, Jordbruksverket/Länsstyrelsen, Polisen och inte minst Åklagarsidan.

Att elfenbensproblematiken är stor även i Sverige illustreras av följande artikel i Sydsvenskan den 25 maj:



Källor:
http://docs.nrdc.org/wildlife/files/wil_15010601a.pdf 
http://www.sydsvenskan.se/skane/skanes-auktionsverk-kan-hamna-i-domstol/