Visar inlägg med etikett Mette Rode Sundström. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mette Rode Sundström. Visa alla inlägg

fredag 10 juni 2016

Sikke noget lort, L(a)uritz... / Vilken soppa, L(a)uritz...

Slapp börsintroduktion (Pun intended).
Aderton minuter före sedan länge utbasunerad tid, klockan 08.42 torsdagen den 9 juni skedde något i börssammanhang extremt ovanligt. Då meddelade nämligen Nasdaq att börsintroduktionen av Lauritz var uppskjuten till den 17 juni.

Samma dag skrev danska digitala Finans.dk bland annat följande: (Antikmonologens översättning):

"Förvirringen har varit total, sedan det i torsdags morse framkom i allra sista ögonblicket att Lauritz.com ändå inte är klara för börsen. 
Orsaken var enligt Nasdaq följande: Anledningen till uppskjutandet anges vara att Lauritz.com icke har uppfyllt likviditetskraven och då ej fått godkännande av Finanstilsynet (motsvaras av svenska Finansinspektionen).
Senare under dagen upplyste Finanstilsynet digitalpublikationen Finans: "Det beror på ett missförstånd och vi är i kontakt med Nasdaq om saken".
Enligt Nasdaq kom önskan om att skjuta upp börsintroduktionen från Lauritz.com själva.
Lauritz.com har under torsdagsmorgonen helt stängt ned för all kommunikation. Det enda som framkommit är ett pressmeddelande, där det står att uppskjutandet beror på tekniska problem och att man kommer med fördjupande upplysningar så fort det är möjligt. Samtidigt försäkrar man att anledningen inte är brist på investerarnas brist på teckning av aktier. Orderboken lär vara fulltecknad med 3.000 teckningar.

Varken direktör Bengt Sundström, ekonomidirektör Claus Boysen eller pressansvariga Christina Riis Hansen har velat uttala sig. Den sistnämnda har dock svarat på Finans.dk:s mailförfrågan och sagt att för närvarande har Lauritz inga fler upplysningar. Det är ytterst ovanligt att skjuta upp en börsintroduktion på detta vis, säger professorn i straffrätt vid Köpenhamns Universitet, Jesper Lau Hansen. 
Nordnet, som är en av börshandlarna som haft rätt att sälja aktier till investerare före börsintroduktionen, har inte fått veta någonting: "Just nu väntar vi med spänning på att vad som sker med de som redan har tecknat sig för aktier i bolaget, säger Nordnets Landschef Max Gandrup".

Tycker ni det verkar rörigt och osannolikt? Ok, då är vi rörande eniga. Att Finans.dk väljer en Professor i Straffrätt -av alla möjliga fakultetsval- får anses som symptomatiskt för den uppkomna situationen.

Professor Jesper Lau Hansens (Köpenhamns Universitet) åsikt. Foto: DR.dk

För att travestera Jack Nicholsons rollkaraktär Melvin Udall i filmen Livet från den ljusa sidan (As Good as It Gets), så har jag satt ihop en låtlista för Antikmonologläsaren i denna stund, för att liksom skapa den rätta känslan för feeling..:

Shu-Bi-Dua; Sikke noget lort...
Kim Larsen; Hva gör vi nu lille du?
Abba; The winner takes it all (-the loser standing small)...
Nanne Grönvall; Avundsjuk
Popstars 2014- Jag blir ved

Hela affären med Lauritz börsintroduktion är olycklig, ofattbar och de facto skandalös. Det kan tyckas lätt och till synes nästan komiskt att skriva om alla underligheter. Som tidigare påpekat vill jag dock innerligen understryka att det verkligen gör mig ont, det som pågår. De som drabbas av dumheterna, för det är just vad det är, är människor av kött och blod som har sin utkomst och sitt leverne i auktionsbranschen. Vanliga människor med familjer, kissnödiga och hungriga barn och hundar, studielån, räkningar och amorteringar som ska betalas varje månad.

Skidegodt, Bengt!

När någon profitfokuserad entreprenör får en idé om att göra som Ingvar med IKEA, då stannar man upp, bockar så djupt att pannan slår i parketten och lyssnar inte på rim och reson utan accepterar allt entreprenören säger, som vore det ristat i sten av Gud Fader själv. Att Gud sedan visar sig vara en klassisk säljare som nasar mamsen för en grindslant glöms i det stora hela. För det är ju så s t o r t! Kom till vårat predikotält och lyssen i till VÅRAN predikare, för han är störst, bäst och vackrast. Han känner den rätta vägen och den rätta läran! As it happens har vi ett franchise-upplägg färdigt. Vadå? Nää då min kära, ni behöver inga särskilda förkunskaper vad gäller konst eller antikt. Det är bara att tuta och köra. Full fart framåt. Sälj så det knakar. Jag loovar guld och gröna skogar. Skriv på här. Och där. Och här. Vadå? Joo, det är ju en del finstilt. Vadå? Nää då, DET behöver ni inte läsa, det är jättebra formulerat. Bara skriv på. De som skriver på blir i princip livegna.

Det blir skidegodt, Egon! Kalla det vad ni vill. Själv kallar jag en spade för en spade. Denna Lauritz-affär är på samma nivå som Hjalmars nyårsrevy eller Jönsson-ligan/Olsen-banden... Med den ytte-bytte-pytte lilla skillnaden att det här gäller ett företag som påstår sig omsätta över en miljard per år. Påstår sig. Missförstå mig rätt, jag älskar entreprenörer, men hatar idioti.




Att en bunke mer eller mindre anrika auktionshus, (däribland världens äldsta; Stockholms Auktionsverk (1674)) har köpts av Lauritz är en del av hur marknadsekonomi fungerar. Någon har pengar. Någon annan har en produkt som någon vill ha. 1+1=2. Väl så.

Det jag personligen inte kan förmå mig att förstå är hur Lauritz lyckats övertyga pengamänniskor med förmenta kunskaper, om att få låna enligt flera källor en dryg kvarts miljard kronor, för att köpa övervärderade auktionshus. Det luktar liksom IT-bubbla, Helly-Hansen-tröja i styrelserum och allmänt bockande och lånebubbla bara för att. Låna ut pengar bara för att. Att vadå? Fråga inte mig. JAG vet inte.


Att ägarna till de övervärderade auktionshusen sålde är inte så svårt att förstå. De sprang nog iväg från avslutad affär gapskrattandes och jublandes om vartannat, med säcken pengar över axeln. Att de inte brydde sig särskilt mycket om sin personals framtid är en annan femma. En femma som inbegriper diskussioner om etik och moral. Men etik och moral ingår inte i recepten till paraplydrinkarna på Bahamas. Mig veterligen. Jag är personligen inte direkt drabbad av dessa dumheter. Indirekt är jag alldeles förbannat drabbad. Eftersom dumheterna ju är löjeväckande och drabbar branschen jag älskar och verkar i.

A propos stora lån så torde följande artikel i Finans.dk från den 20 mars 2016, vara vidkommande.


"Bengt Sundström, Lauritz styrelseordförande, fick låna över 100 miljoner kronor av skuldplågade Lauritz.com- Skall betala tillbaka pengarna år 2053. Pengarna användes bland annat till ett förlustbringande vinslott i Frankrike".

Frågor på det... någon? Nähä, inte ens ni på banken, eller ni gossar som undersökt Lauritz finanser? Inte det, nähä? Nä men då är väl allt som det ska. 100 MILJONER starka danska kronor, tillbaka 2053. Fint! Tack för kaffet.

-Supporterattacken på Parken 2007-
Skrevs det spaltmil om. Dags att skriva något om Lauritz kanske?

Att den svenska journalistkåren i princip tiger still med mössan i hand vidrörande det så kallade auktionshuset Lauritz är häpnadsväckande och enormt pinsamt. Om man satte någon ungdom till penna nyvärvad från Lyckoslanten (finns den kvar?) att undersöka Lauritz irrfärder skulle mycket spännande garanterat flyta upp, likt korksmulor i ett glas vin. -Intet ont om unga skribenter på Lyckoslanten-. Jag menar bara att det nog räcker med att gräva lite på ytan där man som det heter, står.

Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter skrev inte en rad om Lauritz varken under torsdag eller fredag, varken i tryckta morgontidningen eller i nätupplagan. Anledningen till detta är inte känd, men under alla omständigheter häpnadsväckande. Det kan väl ändå inte vara som i antik-fackpressen; att man inte skriver negativt om goda mjölkkor, det vill säga återkommande annonsörer? "Nej för faan Janne, glöm den storyn. Påbud uppifrån!" Eller kan det vara så?

Svenska Dagbladet publicerade en artikel om Lauritz respektive torsdag och fredag.

Som Antikmonologen många gånger påpekat så är de få journalister som skriver om auktionsbranschen beordrade av sina redaktörer att inte någonsin ifrågasätta antikpressens viktigaste -tillika enda stora- annonsörer. Just precis; auktionshusen! Så dem kan vi inte räkna med vad gäller grävande journalistik. De sköter dock kindpussreportagen med ryggkliarbravur. Då är det desto märkligare att övrig journalistkår aldrig(!?) skriver initierat om antikbranschens (irr-)färder.

Lägg till bildtext
Min enda teori till skäl härtill, bygger på psykologin i en kommentar jag personligen ofta hör: "Kinesiskt porslin? Ja, det ÄR ju ett så komplicerat område! Detta exempelvis sagt i sammanhang när föremåls äkthet diskuteras. Undertecknad råkar tycka mycket om det området. Jag replikerar då snabbt: Ingenting är svårt när man kan det!

Innebär detta då att Sveriges journalistkår -snart frilansar allihop stackarna- undviker att skriva om antikbranschen och dess företeelser för att det "är så svårt"? Möjligen kan det kan åtminstone vara en delförklaring.

Antikmonologen har genom åren kontaktats av diverse personer (som varit) närstående Lauritzdirektionen, på ett eller annat vis. Företagets avtalsskrivningar med sina franchisetagare har varit/är ämne för extensiva konflikter, enligt devisen Once you go Lauritz you don´t go back. Problematiken med Lauritz avtalsskrivning ligger delvis i de olika lagskrivningarna i Danmark/ Sverige, med flera länder, erfar Antikmonologen.

Uppförsbacke, motljus, undervattensströmmar, skit i förgasaren, felvallat, inte er dag, trafikstockningar, Barsebäcks växande popularitet, för mycket luxus-öl på färjorna och huvudvärk. Bättre än så kan möjligen Lauritz pressavdelning vad gäller ursäkter, när den åter blir kontaktbar och öppen för dialog? I skrivande stund är Lauritz hemsida kraschad. På Facebook står klockan 11.17, den 10 juni:

Kaere Lauritz, Ni har inte bara tekniska problem.

Månne har du Bengt Sundström också knocklet (slitit) som dörrknackande försäljare i Danmark? Jag gjorde själv ett gästspel för väldigt många år sedan, över hela Danmark. Vilket gjorde mig för evigt Danmarks-frälst. Min säljmentor, X hade en skylt i sitt -då- lilla kök på Vesterbro. På den enkla skylten stod skrivet Think Big! Varje dag så tränade X sin sälj-crew med orden PMA, det vill säga Positive Mental Attitude. Tänk positivt, dela ut komplimanger, borsta av dig motgångarna och se glaset som halvfullt, inte halvtomt. Dessutom sade alltid X att allt rörde sig om att hela tiden fortsätta. Att aldrig ge upp; Det är ett spörsmål om att bli ved var X mantra. Plötsligt händer det. Orderboken åker fram. Och en order leder till ytterligare en. Och råg i ryggen ger fart och plötsligt så vinner du pris som månadens säljare. Sedan rullar det på så. Om man vill. Jag hoppade av råttrejset efter att ha blivit stjernesäljaren och pluggade på Universitet och skaffade studieskulder. Stora sådana. X gjorde inte det och skrattade åt mina underliga livsval. Jag har fortfarande idag ett litet kök. Det har inte X. Och om jag känner X rätt, så tror jag att den enkla skylten hänger med i boendena världen över. För X badar i business. X tänker stort. Det gör du också Bengt.

THINK BIG!

It takes one to know one, doesn´t it? För övrigt så tycks likheter mellan X och dig ta slut. Men jag tror mig kunna bygga upp en bild av dig inför en massa slipsar på banken, när lånen ska motiveras. Släng in "som IKEA" i var fjärde mening sagt med ögon stora som tefat, så trillar nog många slipsar dit. Och vad är väl 300 miljoner mellan vänner, när man tänkert STORT?


Raserat danskt korthus. Röd dam och allt för många jokrar i leken ledde till instabilitet. Foto samt arrangemang: Antikmonologen.

En initierad källa i auktionsbranschen sade under torsdagen till Antikmonologen att (auktions-)branschens motto är: Den siste idioten är inte född... Förvisso hårda ord, men uppenbarligen ligger det något i det. Lika uppenbart tycks vara att de imbecilla faktiskt observeras på båda sidor om inlämningsdiskarna, ävenså på skilda nivåer i hierarkin.

Nyemissioner.se den 3 juni, 2016.

Jag citerar sajten Nyemissioner.se, per den 3 juni 2016: "Nyemissioner.se brukar i princip aldrig ge några egna rekommendationer och denna lilla kommentar kommer inte heller mynna ut i något konkret råd, utan det är upp till dig som läsare att bilda din egen uppfattning. Men vi har pratat med personer i antikbranschen som använder auktionshus för att köpa och sälja saker. Deras åsikter om Lauritz var att det är en firma med branschens sämsta personal och att verksamheten är ungefär lika seriös som mäklarfirman Stratton Oakmont var".

För den som är insatt i Finansbranschen kan den avslutande kommentaren liknas vid en hårt placerad spark i underlivet. Suspensoar, någon? Kanske med käck, valfri logotyp placerad mitt på?

Fortsättning följer. Sikke noget lort, Lauritz!

Jag skulle inte heller köpa för fem kronor styck.




Fotnoter: 
Övriga Antikmonologer om Lauritz-relaterade problem (bara ett urval dock):

Enorm skandal under uppsegling på Lauritz

Lauritzgate- En praktskandal

Senare än vadå L(a)uritz?

Lyckoslanten, numera i Swedbanks(!) ägo, "...handlar om pengar, sparande och engagemang. Här finns många tips och råd för barn! Tidningen skickas fyra gånger per år till alla landets skolor, årskurs 4-6". Swedbank/Lyckoslanten kommenterar emellertid ej åldern på sina skribenter.

Antikmonologen använde det förträffliga danska klädföretaget Danefaes danske spelkort som underlag för illustration. Den är dock köpt, icke del av sponsoravtal. Tyvärr.

För information om supporterattacken på Parken (sannolikt en av Danmarks största nesor i modern tid): https://sv.wikipedia.org/wiki/Supporterattacken_p%C3%A5_Parken

Källor:
http://finans.dk/live/investor/ECE8747351/det-ved-vi-om-lauritzcoms-boersfuser/?ctxref=ext

http://finans.dk/live/investor/ECE8677647/lauritzcom-gaar-paa-boersen/?ctxref=ext

http://finans.dk/protected/finans/erhverv/ECE8522457/bestyrelsesformand-laante-over-100-mio-kr-af-gaeldsplagede-lauritzcom-skal-betale-pengene-tilbage-i-2053/?ctxref=ext

http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/9/lauritz-handelsstart-skjuts-upp/

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3976160.ece

http://www.nyemissioner.se/nyheter/teckna_inte_lauritzcom_infoer_noteringen/558

http://www.dr.dk/nyheder/penge/eksperter-ganske-usaedvanligt-og-meget-kluntet-af-lauritzcom

http://nyheder.tv2.dk/business/2016-06-10-forundret-aktiechef-efter-kaos-i-lauritzcom-vil-ikke-engang-koebe-for-5-kroner


tisdag 9 juni 2015

Ny Lauritzskandal involverar egen personal på exekutiv nivå

Exklusiva sängar med blåvitrutigt mönster känner de flesta svenskar till. Uppenbarligen så är Hästens sängar inte heller okända i vårat grannland Danmark, trots danskarnas fäbless för rödvitt.

Berlingske Business den 8 juni 2015


Nu rullar nämligen tidningsjätten Berlingske Tidene i Danmark upp en affär där Lauritz egen ledning(!) i Århus sägs ha importerat och sålt kina-tillverkade kopior av det svenska företagets Hästens sängar, i sitt eget auktionshus.

Karin Wickberg på Hästens sängar.

Antikmonologen talade under tisdagen den 9 juni med Hästens Chief Marketing Officer Karin Wickberg i Stockholm. Karin berättar:
"Under sommaren 2014 sålde Lauritz.com kinesiskt tillverkade sängar under Hästens välrenommerade och varumärkesskyddade blåruta. Det har uppdagats att 70 sängar har beställts från den kinesiska tillverkaren och så vitt vi vet har 17 av dessa sålts till kunder via Lauritz.com. Sängarna är inte bara en snyltning på blårutan, utan även på Hästens unika design. Sängarna har erbjudits till ett försäljningspris om DKK20,000.  (Notera att en motsvarande Hästens säng tillverkad för hand i Sverige, ligger på ca DKK 100,000.)

Bakom den illegala importen, marknadsföringen och försäljningen står ett par högt uppsatta personer inom Lauritz.com (ägare och styrelseledamöter) och Hästens har anstiftat domstolsförelägganden mot dessa två personer, samt mot Lauritz.com Aarhus A/S. De nekade först till aktiviteten och hävdade att de inte kände till något om detta, men då den kinesiska leverantören återfanns i årsredovisningen fanns tydliga bevis på illegalt agerande".

Mikael Ahlsén, Copywriter och Varumärkesstrateg.

Antikmonologen kontaktade Varumärkesstrategen och reklammannen Mikael Ahlsén och frågade hur många gånger ett varumärke kan dras ned i smutsen utan att allmänheten vänder ryggen åt företaget för gott. Mikael svarade "från höften":
"Att piratkopierade s k begagnade Hästens sängar säljs systematiskt på Lauritz är givetvis förödande för trovärdigheten i Lauritz varumärke. Resultatet blir att allt färre seriösa och kvalitetsmedvetna kunder kommer att söka sig dit. Men det eroderar också Hästens varumärke och status som premiumleverantör. Åtminstone tillfälligt. Problemet är att försäljningen drivs av fåfänga och girighet, och kommer att fortgå så länge Lauritz tillåter det och så länge det finns människor som anser att deras egen personliga status höjs av att visa upp en Hästenssäng för sina vänner.  Till ett billigt pris kan de förfalska sin viktighet (och leva en fåfäng lögn) med en falsk säng. Systemet är cyniskt och köparna lider av dålig självkänsla. Hästens måste självfallet gå i klinch med Lauritz för att försvara sin position. Om inte kommer de att riskera att betraktas som en Rolex som är inköpt på en marknad i Hongkong".
"Det hade jag ingen AAAANING om!" -Ikke denne gang heller..!
Att Lauritz gång på gång avslöjas med verklighetsfrånvänd hantering och total brist på etik och moral inom så vitt skilda områden som (senast) grafik, afrikanska masker, skandinaviska designmöbler, elfenbenshantering, moderna sängar etcetera, etcetera är inget annat än en gigantisk, ständigt växande skandal. Som om en jordbävning skulle få aldrig sinande efterskalv. 



För mycket verkar rätt igenom ruttet inom Lauritz-koncernen. Hur det känns för Stockholms Auktionsverks personal efter övertagandet vill jag inte tänka på. Hur många gånger ska Danmarks motsvarighet till Uppdrag Granskning; Kontant, rikta spotlighten mot VD Mette Rode Sundström och svenske ägaren Bengt Sundström? Fem gånger per år? Tio? Hur många gånger ska Mette dyrt och heligt lova att Luritz nu vidtar krafttag och AAALDRIG mer ska göra fel?

Rubrik i Berlingske Business senare under tisdagen...
Aktiebolaget Ruffel & Båg tutar vidare. Frågan är inte om något mer dyker upp, utan när.

----------------------------------------------------------------------
 

Militär vän samt Bo Knutsson omringar högt värdesatt fynd.
Allt medan Antik-Sverige undrar hur det egentligen gick till när Uppsala Auktionskammare lyckades lägga vantarna på det Antikrundan med Bo Knutsson i spetsen värderade i Mariefred år 2008; nämligen Antikrundans högst värderade objekt någonsin, astrolabiet daterat 1566. Värderat av Bosse Knutsson till 4.000.000-5.000.000 kronor.

Jag drar mig till minnes att mannen som kom med teodoliten/astrolabiet i TV sa att instrumentet (eller de andra föremål som ingick i von Siegrothska samlingen) ALDRIG skulle kunna säljas eftersom de tillhörde "Officerarnas Kamratförening på det gamla Södermanlands regemente som är nedlagt". I vidhäftade länk kan inslaget i SvT ses. Dessvärre är jag övertygad om att inslaget har redigerats sedan det sändes. Sveriges mest nordligt belägna stora lilla auktionshus torde ha konsulterat jurist(-er) för att inbringade atrolabieslantar ska gå till rätt konton. Dock vore det intressant att få reda på hur von Siegroths önskningar har böjts till, för att de facto alls få lov att sälja. Hur många finns kvar i Officerarnas Kamratförening idag? Är det självklart att dessa få kvarvarande ska få dela på pengarna efter von Siegroths fantastiska donation? Fin reklam inför försäljningen fick Kamratföreningen under alla omständigheter år 2008, då teodoliten/astrolabiet var utlånat till Nationalmuseum och utställningen Tidens tand. Vila i frid herr von Siegroth.
Otillfredsställd von Siegroth? Foto:Wikipedia.

Associationerna går osökt till Carl Kempes otroliga samling av främst kinesiskt konsthantverk som såldes för relativt sett en spottstyver till Ulricehamns Museum, för att sedermera säljas i Hong Kong, London och Paris för oerhört stora slantar. Exakt på dagen tio år efter att samlingen sålts till Ulricehamns Museum stängdes muséet "på grund av vattenskada" och varenda föremål åkte på slutgiltig utflykt från Svea Rike. -Tvärt emot Carl Kempes specifika önskemål (-som var att samlingen för all framtid skulle få stanna inom Sveriges gränser...). Ulricehamns (orientaliska) Museum upphörde för övrigt att existera samma dag som "vattenskadan" inträffade.


En diskussion som förs alltför sällan är enligt Antikmonologens förmenande den om exportförbud. Eller som en av landets mest initierade antikmänniskor uttryckte det häromdagen: "En allmogesked inköpt för en hundring på en bondauktion i Norrland kan tvingas gå igenom hela byråkratiska pappersexercisen för att -lagligt- få exporteras över kölen till Norge. Men att von Siegrothska samlingen säljs och sannolikt lämnar landet för all framtid; det ifrågasätts inte överhuvud taget..!" Teodoliten återropades på grund av för låga bud. -Dock har återropet ändrats till att teodoliten har sålts för 2,7 miljoner kronor. 3,3 miljoner inklusive avgifter och påslag. UAK gjorde alltså en Warhol, det vill säga en så kallad efterförsäljning. Detta inträffar ibland och innebär att en intressent efter avslutad auktion kontaktar auktionshuset och lägger ett bud, som auktionshuset tar i beaktande tillsammans med kommittenten.

I England blir hela befolkningen tillfrågad om donationer om ett viktigt föremål bjuds ut inom landets gränser. Är det exempelvis en målning som funnits i landet under lång tid så anordnas inte sällan nationella insamlingar för att matcha det säljande auktionshusets utropspris och rädda kvar verket inom rikets gränser. Nota bene; det behöver då alltså ej röra sig om verk av endast brittiska konstnärer.

Källor:
http://www.business.dk/detailhandel/lauritz.com-anklaget-for-svindel-med-luksussenge
http://www.lauritz.com/da/auktion/dobbeltseng-med-varmefoelsomt-memory-skum-180-x-200-cm/i3455830/#
http://www.business.dk/detailhandel/lauritz.com-fortsaetter-jysk-samarbejde-trods-sag-om-forfalskninger
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Adolf_von_Siegroth
http://www.raa.se/lagar-och-stod/kml-kulturminneslagen/utforsel-och-export-av-kulturforemal/

torsdag 30 oktober 2014

Lauritzgate -en praktskandal

Sedan Kunstnyt (KN) i Danmark och Antikmonologen skrivit om Lauritz och Stockholms Auktionsverks försäljning av etnografiskt konsthantverk av afrikansk karaktär, har slussportarna stått på vid gavel, vad gäller kommentarer i ämnet till Antikmonologen. För bästa förförståelse, se Enorm skandal under uppsegling på Lauritz.

Det KN och Antikmonologen diskuterat är det faktum att de båda auktionshusen, numera ett och samma, under många år sålt afrikansk etnografika för en säljares räkning och konsekvent upphöjt allt från denna inlämnare med följande fraser, eller snarlika: Proveniens: Gabriel Müller/ Gabriel och Dascha Müller/ C G Müller i Stockholm/ Carl Gabriel Müller samling/ Bjarne & Daphy Müller/Samling Müller. 

Dessa fraser är totalt vilseledande, eftersom begreppet proveniens/samling implicit påskiner att föremålen kommer från erkänd/etablerad samling. Att hr Müller ibland kallar sig Carl, ibland Gabriel och ibland Bjarne vid angivelse av proveniens, är häpnadsväckande. Har någon trott att det skulle låta mer spännande att variera namn på "proveniensen"? En enkel googling ger vid handen att Müller heter just Carl Bjarne Gabriel.


Mask-älskande(?) man. Fotomontage: Antikmonologen. Foton: Lauritz & Auktionsverket
Att Sveriges äldsta auktionshus, Stockholms Auktionsverk etablerat 1674, åtminstone sedan 1970-talet har sålt afrikanska masker katalogiserade med de så oerhört viktiga orden "Proveniens Gabriel Müller" eller snarlik formulering, är minst sagt beklämmande om det är så att Müller konsekvent säljer afrikanska nytillverkade föremål. Det samma gäller för Lauritz.

Mask-erad kvinna. Fotomontage: Antikmonologen. Foton: Lauritz
Alla experter och initierade personer i afrikana har för Antikmonologen klargjort att allt som i denna -och tidigare- blogg visas, är av sent eller mycket sent datum. Internationell expertis i både Bryssel och Paris fnyser åt "proveniensen" Carl/ Bjarne/ Gabriel- Müller. Samma åsikt har Antikmonologen fått från England och flera Skandinaviska länder.

Från initierad källa kan Antikmonologen också förtälja att en person som handlat afrikana för stora pengar hos Lauritz planerar att konfrontera auktionshuset och kräva alla pengar tillbaka. Det rör sig om hundratusentals kronor. Denna samlare har senaste veckan konsulterat expert som avfärdar samtliga Müller-föremål som moderna falsarier. Att de skulle komma ifrån en "samling Müller" avfärdar nämnda expert som ett per definition kriminellt påstående.

Flera av varandra helt oberoende källor berättar för Antikmonologen att högsta ledningen för Lauritz vid upprepade tillfällen har kritiserats och ifrågasatts specifikt för businessen med Gabriel Müllers afrikana. Denna kritik har framförts från flera håll, både från flera håll inom företaget och externt från etablerade kunder och andra. Bengt Sundström och Mette Rode Sundström har ignorerat kritiken.
12 Kapapa. Klubbade för 2600 kr på Lauritz 2009. "Proveniens: CG Müller samling i Stockholm".
Lega, Zimba, Stadsauktion, Sthlms Auktionsverk feb 2014. "Proveniens: Carl Gabriel Müllers samling, Stockholm"

"Zande 1900-talets mitt", Lauritz 2009,"Proveniens: Carl Gabriel Müller samling i Stockholm". Värdering: 20.000, såld för 2.700.
I detta blogginlägg presenteras ett mycket litet axplock av det som sålts av Stockholms Auktionsverk och Lauritz sedan 1970-talet. Samtliga objekt har gemensamt att de har presenterats med Müller-proveniens i någon form, vid försäljningstillfället. Ett stort antal av föremålen är dessutom daterade till 1900-talets mitt. Skälet till bilderna är bland annat att påvisa den enorma mängd afrikana-föremål med (ofta olika) Müller-proveniens(-er), som har sköljt över auktionsmarknaden i Sverige, under runt 40 års tid. Fyrtio år.

"Proveniens

Proveniens är ett begrepp inom konstvetenskap och i musei- och arkivverksamhet som innefattar uppgifter om ett värdefullt objekts ursprung samt ägar- och annan historia...För konstverk innefattas i ett verks proveniens bland annat uppgifter om viktiga utställningar där konstverket varit med, samt uppgifter om omnämnande eller avbildning i publicerade fackböcker...Förekomsten av uppgifter om proveniens och vad den är utgör delar av marknadsvärderingen av ett objekt". (Wikipedia)


Varför har det till Antikmonologens kännedom aldrig stått något om ett afrikanskt etnografiskt föremål med Müller-proveniens tidigare proveniens? Det är standard och kutym i branschen inom alla föremålsområden, att -självklart- nämna ett föremåls samtliga tidigare ägare, om de är kända. Det är nämligen för föremålet i högsta grad värdehöjande. Inte för ett enda objekt, vi talar sannolikt om tiotusentals föremål, har en ägare nämnts som ägde föremålet före Müller, enligt flera initierade källors granskning. Varför har aldrig en enda litteraturhänvisning presterats, gällande föremål med Müller-proveniens? Många av dessa masker är extremt sällsynt förekommande på den kommersiella marknaden, nota bene; när det gäller äkta föremål.

Stockholms Auktionsverks Stadsauktion i Frihamnen (nuvarande Magasin5) sålde mellan perioden 9 oktober 2012 och 3 september 2014 minst 84 afrikanska etnografiska föremål med någon form av Müller-proveniens. Dessa objekt inbringade cirka 93.050 kronor, exklusive auktionshusets avgifter (med förbehåll för felräkningar). Gemene man som kommer in från gatan för att sälja ett lägre prissatt föremål (1000-10.000kr)  får generellt sett betala minst 20%, (snarare upp emot 25%) i kommission och avgifter (fotografi-, klubb- samt försäkringsavgift och kommission). Däremot får inlämnare som är etablerade, fasta kunder oftast specialavtal med auktionshuset.

En Müller som under runt 40 år har lämnat in tusentals/ tiotusentals föremål, torde ha befunnit sig i ett förhandlingsläge som ledde till mycket bra avtalsvillkor.

Att samtliga Müllerföremål som förekommer i denna blogg avfärdas som sena och masstillverkade dåliga kopior är ett faktum. En av Antikmonologens källor påpekade något som också har varit totalt symptomatiskt vad gäller marknaden för kinesiskt porslin; Att förfalskare under 1900-talet har haft god tillgång på litteratur som avbildar objektens fram- eller ovansidor. Däremot har litteraturen fram tills relativt nyligen inte avbildat undersidor/baser av föremål. Detta har gjort att förfalskarna i de flesta fall har misslyckats med undersidornas utseende. I ett tidigare blogginlägg intervjuades Regina Krahl om detta faktum, se bloggen Förfalskarmanual? Krahl berättade bland annat: "Ofta upprepades designen felaktigt på fram- och baksida, även om det exempelvis skulle vara de fyra årstidernas blommor. Regina säger också att förfalskarna idag lätt kan få tag på all nödvändig information och att "fakesen" därför ofta är mycket svåra att upptäcka och det finns inget som man låter bli att förfalska. Om något speciellt är med i en katalog dyker kopior upp nära nog direkt efter att katalogen kommit i tryck, avslutar Regina lakoniskt".


"Chokwe, 1900-talets mitt", Lauritz 2010, "Proveniens: CG Müller samling"Värdering 15.000 kr, såld för 6.000 kr.
"Nzakara, 1900-talets mitt", Lauritz 2011, "Proveniens: Carl Gabriel Müller, Stockholm, samling".
"Ngbaaka, 1900-talets mitt", Lauritz 2011, Värdering 20.000, såld för 5.000 kr. "Proveniens: C G Müller samling".
Lega, utrop 2.500, Sthlms Auktionsverk 2012, "Proveniens: Bjarne och Daphy Müller"
Skallra, 1900-talets mitt, Lauritz 2009, "Proveniens: Carl Gabriel Müller samling i Stockholm".
Luba-pall, "1940/50-tal". Lauritz 2009, "Proveniens: Carl Gabriel Müller samling i Stockholm". Värdering 50.000 kr.
Nyanga, Stockholms Auktionsverk 2014, Magasin5, "Proveniens: Samling Müller". Såld för 3.400 kr.

"Tabwa, 1940-50-tal", Lauritz 2009. "Proveniens: Carl Gabriel Müller samling i Stockholm"
Ngbaaka, Lauritz 2010, Proveniens: C G Müller samling"
Umongo, 1900-talets mitt", Lauritz 2010, "Proveniens: Carl Gabriel Müller, Stockholm, samling". Värdering 15.000, klubbad för 850 kr.
Mask, Lega, Stadsauktion, Stockholms Auktionsverk 2012, "Proveniens: Bjarne & Daphy Müller".
Nedanstående sju masker är samtliga inköpta i Stockholm under 1970-talet och finns numer i Frankrike. Ägaren har fått värdering utförd av etnografika-expert, som gjort ägaren mycket besviken. Samtliga dömdes ut som turistmasker, populärt kallade Airport art. Ägaren är trogen läsare av Antikmonologen.

Denna mask är köpt i Stockholm under 1970-talet. Tillhör gruppen av sju nedan.
Denna mask är köpt i Stockholm under 1970-talet. Tillhör gruppen av sju nedan.
Dessa masker är köpta i Stockholm under 1970-talet och samtliga är märkta "Gabriel Muller".
Vän av ordning noterade att efter att bloggen Enorm skandal under uppsegling på Lauritz publicerats den 17 oktober 2014, så drog Lauritz tillbaka samtliga 57 föremål med Müller-proveniens från försäljning.

Tolv dagar senare, den 29-30 oktober är det dags igen; Lauritz har precis lagt upp 42 nya(?) afrikanska etnografiska föremål på sitt Stockholmskontor på Slakthusvägen. Med en avgörande skillnad; inget av dessa 42 föremål har någon angiven proveniens överhuvudtaget. Initierad källa berättar att Lauritz gjorde samma sak för ett par år sedan. Man slutade då att kommentera proveniensen på afrikanskt etnografiskt material under en period, som uppenbarligen kom från samma inlämnare (Müller). Efter en tidsperiod beslutade någon att Müller-proveniensen återigen skulle inkluderas.

Vid en närmare granskning av objekten som publicerades den 29 oktober avslöjar dock Antikmonologen följande sensationella diskrepanser:

Annullerades 17 okt på Lauritz. "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller, Stockholm". Foto: Barnebys
Exakt samma objekt som ovan, tillbaka på Lauritz. Dock; den 29 oktober plötsligt helt UTAN proveniens.
Annullerades 18 okt på Lauritz. "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller, Stockholm". Foto: Barnebys
Exakt samma objekt som ovan, tillbaka på Lauritz. Dock; den 29 oktober plötsligt helt UTAN proveniens.

Annullerades 19 okt på Lauritz. "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller, Stockholm".
Exakt samma objekt som ovan, tillbaka på Lauritz. Dock; den 29 oktober plötsligt helt UTAN proveniens.
Annullerades 19 okt på Lauritz. "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller, Stockholm".
Exakt samma objekt som ovan, tillbaka på Lauritz. Dock; den 29 oktober plötsligt helt UTAN proveniens. Notera också värdesänkningen, -pga utebliven proveniens..?!
Man har alltså plötsligt avlägsnat "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller" från en hel grupp föremål som drogs ut för någon vecka sedan när fekalierna träffade takfläkten så att säga och väljer i stället att sälja dem på nytt. Nu dock helt utan kommentarer om eventuell proveniens. Innebär detta att Lauritz experter efter kovändning plötsligt anser att dessa masker som tidigare var försedda med Müller-proveniens alltså är moderna turistkopior?

Lauritz hemsida: "För Lauritz.com är det viktigt att förrätta auktioner på kundens premisser. Det gör vi bl.a. genom att vara ett genomskådligt, ärligt och säkert ställe att handla på auktion".  Tycker Ni, kaere Mette och Bengt, att Ni lever upp till detta, vad gäller etnografica och vad gäller Carl Bjarne Gabriel Müller?

Så Preben på Kunstnyt i Danmark; jag har svaret till dig, på ditt spörsmål från den 15 oktober:
The answer is: 1+1 usually makes 2

Mycket är oerhört anmärkningsvärt i denna historia. Att säljaren generellt sett accepterar klubbade slutpriser på objekt ur "sin samling", som ligger otroligt mycket lägre än satta värderingar är inte plausibelt, vore objekten äkta. Att acceptera 2700 för ett föremål som värderats av Lauritz "experter" till 20.000 kronor talar om även för lindrigt begåvade människor att något ej står rätt till. Dylika exempel är legio i denna värderingsskandal. Frågan om vilken eller vilka intendenter/experter inom Lauritz som faktiskt står för katalogisering av etnografiskt material är central. Detsamma gäller för Magasin5, Stockholms Auktionsverk. Att Lauritz inte har någon anställd som kan området, har unisont påpekats från alla håll. Vilket ju i så fall innebär att inlämnaren står för alla fakta, korrekta eller ej.

Återigen, det som skett i fallet Müller skulle inte kunna ifrågasättas om alla tusentals(?) föremål hade katalogiserats på annat sätt. Men när auktionshus, som per definition är professionella förmedlare av varor, uttryckligen och konsekvent använder ordet "proveniens" så ger det de facto potentiella köpare intryck av att föremålet kommer ifrån en samlarbakgrund och har uttalad ålder, i motsats till om det skulle ha stått exempelvis: "Mask, Afrika, utrop 1000 kr" och inget mer. Jag understryker med emfas: tillägget "Proveniens: Müller" leder köparen att tro att auktionshuset har undersökt och därmed också konstaterat att objektets historia är känd och för slutpriset viktig, i prishöjande syfte. Detta vet alla, som är initierade i auktions- och antikhandel. Ofta har Müller-föremålen också daterats till 1900-talets mitt. Dateringen i kombination med en definierad proveniens är -självklart- en (oftast kraftigt) prishöjande faktor på en auktionsmarknad.

Sveriges äldsta auktionshus och Skandinaviens största tycks ha stått med mössan i hand och låtit en säljare diktera upplägg under väldigt många år. Allt pekar på att Carl Bjarne Gabriel Müller har ohemula mängder smutsigt mjöl i sina påsar. Antalet påsar måste till yttermera visso motsvara ett mindre afrikanskt lands samlade nationalskatt av "påsar". Förresten; hur tänkte man egentligen på Lauritz när man tog beslutet att återinföra tidigare annullerade afrikanska masker; -Men nu utan tidigare inkluderad "Proveniens: Gabriel & Daphy Müller"? "Äsch, det är det nog ingen som märker..?" Eller: "Nej men nu är ju det onda borta. Då kan ingen klaga..!" Eller kom man plötsligt till gudomlig insikt och insåg att Müller-proveniensen var hitte-på..? är det nog.

"Lauritz skriver: 21 auktionshus i 4 länder. Omsättning 867 miljoner 2013". Förvisso. Men hur många konst- och antikexperter har ni, som kan något? Eller är det måske ligegyldigt..?
Jag kontaktade den 29 oktober ordföranden i Sveriges Auktionsföretags Förening, Christian Bohlin. Jag undrade huruvida eller inte Lauritz blir medlemmar i föreningen per automatik, eftersom de förvärvat två medlemsauktionshus nyligen. Christian svarade vänligt och mycket snabbt, att så inte var fallet. -Medlemsskap måste ansökas om, och behandlas samt beslutas av styrelsen.

Sveriges Auktionsföretags Förening har som ändamål bland annat att "...värna och utveckla goda affärsseder inom auktionsbranschen. Till medlem av föreningen kan antagas auktionsföretag som anordnar katalogiserade antik- och konstauktioner med hög kvalitet". Om jag var Bengan och Mette skulle inte jag lägga alltför mycket krut på en ansökan om medlemsskap inom de närmaste åren. Just a thought. Förvisso i tryck.
Money DOES sometimes smell.
Antikmonologen uppmanar härmed alla som har köpt afrikana med Proveniens Müller att sända ett e-mail till nyupprättade adressen antikmonologen[snabel-a]hotmail.com Antikmonologen har för avsikt att sondera terrängen och försöka få grepp om storleken på problemen. Källskydd garanteras, -som alltid.

Har Ni förtroende för Skandinaviens största auktionshus? Mig behöver Ni inte fråga.


Fotnoter:
För bättre förförståelse av ovanstående; läs Kunstnyt och Antikmonologens tidigare kommentarer.

Ju högre värderat ett föremål är, desto närmare nollkommissionsavtal kan säljaren komma. Auktionshuset tar då i stället ut sina avgifter enkom av köparen. Detta kan vara det mest effektiva sättet för ett auktionshus att "vinna till sig" ett objekt, i oftast stark konkurrens med andra auktionshus, som kanske också vill ha in exempelvis en prestigemålning av Zorn i mångmiljonklassen. Ett objekt som blir till en snackis som blir till TV-tid i morgonsoffan med auktionshuschefer och/eller chefsintendenter är lika med fantastisk reklam. Synas vill varje auktionshus till varje pris- när det gäller glamourvinklar.

Att Lauritz har höga bevakningsprisgränser är känt. I Sverige lär lägsta bevakningspris vara 10.000 Skr och i Danmark lär lägsta accepterade bevakningspris vara ofattbara 50.000 Dkr. Food for thought.

Källor:
http://www.lauritz.com/sv/
http://magasin5.auktionsverket.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Proveniens
http://www.lauritz.com/da/auktion/mask-lega-kongo/i3604378/
https://www.barnebys.se/auktioner/objekt/48746205/mask-lega-kongo/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/statyett-lega-katanda/i3574831/
https://www.barnebys.se/auktioner/objekt/48746267/statyett-lega-katanda/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/statyett-zande-centralafrikanska-republiken-denna-vara-har/i3574791/
http://www.lauritz.com/sv/auktion/statyett-zande-centralafrikanska-republiken/i3601003/