Visar inlägg med etikett Kolonn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kolonn. Visa alla inlägg

tisdag 23 december 2014

Skruvade affärer i Landskrona och på Ebay

På Skånes Auktionsverk i Landskrona, säljer man kinesiskt så det står härliga till. Bland mycket annat "smått och gott" och uppseendeväckande lågt pris-satt, finner vi en meiping, nr 122617,  klassisk kinesisk vasform, illustrerad med en (1) bild. Den 29 december faller klubban. En bild tagen från sidan, på en 31 cm hög blåvit vas, katalogiserad som följer: "Porslin, dekor i underglasyrblått av fenixfåglar. Kina, möjligen Yuan eller Ming dynastin 1300-tal". Vasen såldes för 8.500 kronor. Se även Kinesiskt mörker i Landskrona.
Jag hoppas så att den var vacker, för det sa jag till honom att den var.

Här bör serven genast gå över till motståndaren, för det är dubbelfel. -Minst. 31 cm är en bra, eftertraktad  och relativt stor vas. Dekoren härmar den från Yuan, cirka 1350-60. Varför endast en enda bild? Gick kameran sönder just här? Om det nu är Yuan eller Ming 1300-tal så torde, nej, borde ett korrekt utropspris ligga runt 10-15.000. Pund. Trots diverse smådefekter. Ni förstår detta skulle då vara en mycket ovanlig vas, som trots imperfektioner skulle vara alldeles oerhört eftertraktad. På Skånes Auktionsverk lägger expert(-erna), känd(a) från Antikrundan, utropspriset på 300. Kronor. Och låter marknaden avgöra. Vän av ordning kallar det för bondfångeri. Men fint låter det: Provenance: Bo Nilsson Collection, Stockholm. Möjligen 1900-tal, sannolikt 2000-tal skulle det också kunna ha stått.
Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.
På Helsingborgs Auktionsverk (HAV) kör man vidare i sina elefantutplånande fotspår: Utrop nr 262, fyra elfenbensdosor, daterade till: "tidigt 1900-tal". På vilka grunder? Inte ett enda ord om proveniens eller Cites. På Lauritz skriver man nästan alltid något om Cites, när det gäller valtänder och elfenben numer, efter Antikmonologens extensiva skriverier. Oftast står det att man får köpa det inom Europa. Men varför nämns då inget i Helsingborg? Dosorna såldes för 900 kr. HAV ägs ju nuförtiden av Herr och Fru Lauritz. Som så mycket annat. Läs även Katastrofal Borlänge-Kvalitet.


Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund varpå samhället vilar.

På Kolonn i Sundbyberg klubbades i söndags en fin korkskruv för dryga 8000 kronor. Utropet var 1500, men köparen torde vara mer än nöjd, för priset blev internationellt sett ändå lågt. Ett dygn innan klubban skulle falla satt jag och googlade för att hitta prisuppgifter på denna "Rodgers corkscrew".

Kolonns skruv
Döm om min oerhörda förvåning när jag fann en likadan, -till salu på Ebay. Det exemplaret var av exakt samma modell som Sundbybergs-exemplaret och hade i lördags eftermiddags vid 16.40 bjudits upp till 725 brittiska pund, just under 10.000 kronor. I det skedet hade skruven i Sundbyberg endast bjudits upp till 600 kronor. Det var ju otroligt, två snarlika, ovanliga 1800-tals korkskruvar från Sheffield till salu samtidigt. Liten värld, och lite osannolikt, tänkte man. Kunde de vara nytillverkade eller rent av förfalskningar? Icke. Det fick jag klart för mig efter att ha pratat med mycket kunnige vännen X, som hade granskat den i Sumpan, in situ. Den var riktig och X var visst aningen nellad.

Googlebild, som ledde direkt till Ebay-skruven
Men, vänta nu. Den på Ebay har ju identiska blessyrer och patina som den i Sundbyberg..! Det är inte möjligt. Jo, det var möjligt, vi var fler som såg det. Under minst ett par timmar låg exakt samma korkskruv till salu på både Ebay och Kolonn, under lördagseftermiddagen och kvällen. På grund av "radioskugga" kunde jag ej senare under lördagen undersöka statusen på Ebay-skruven och "tyvärr" så var den helt borttagen från Ebay på söndagsförmiddagen. När jag under lördagen upptäckte det hela befann jag mig ej hemma och gjorde tyvärr därför ingen så kallad skärmdump. Det enda som fortfarande ligger kvar vid bildgoogling på Rodgers corkscrew, är vidhäftade bild från Ebay (se ovan). Exakt den bilden ledde till Ebay-skruven, vid klick på "Besök sidan". Säljaren, en man med porträttbild, sades bo i Farsta och hade 108 försäljningar med 100% nöjda kunder noterade, sedan säljregistreringen april 2013.

Breaking News:
En vänlig och datorkunnig läsare av Antikmonologen har idag assisterat med webcachesidor som explicit visar Ebay-korkskruven och säljaren av densamma. Stort tack till denne oerhört vakna läsare! Eftersom Antikmonologen gör bedömningen att Ebay-säljaren inte agerat olagligt enligt rådande svensk lagstiftning, utan endast högst oetiskt, väljer Antikmonologen att ej lägga ut dennes Alias eller andra detaljer. Antikmonologen konstaterar att Ebay-säljaren tagit samtliga bilder från Kolonns hemsida..

Ebay-skruven när den bjudits upp till 725 pund.

Fattar du vad du har gjort!? Du kan åka in på anstalt för det här!

Hur var då detta möjligt? Följande möjliga scenarios kunde uppmålas: Säljaren av skruven i Sundbyberg kunde, men behövde inte vara, samma säljare som den på Ebay. Varför skulle han i så fall göra så? Mer sannolikt hade säljaren av skruven på Ebay kanske fått syn på skruven på Kolonn och tänkt: Oj, den kommer att bli billig där. Den kan jag tjäna pengar på. Jag lägger ut den på Ebay (fast han ännu inte ägde den) och chansar på att Ebay-spekulanterna är fler och rikare, än de på Kolonn. Därefter köper jag den för en billig slant på kolonn och fixar en kraftigare utväxling på Ebay. Budtiden utlöpte cirka fem timmar senare på Ebay, än på Kolonn, så det var praktiskt genomförligt.

"Sa och sa! Det var ju MIN tallrik!"

Där slant han ner i diket. Redan sent på lördag hade den  bjudits upp till 4800 kronor och då blev det nog jobbigt att vara Farsta-man. Söndag morgon var 98 % av Ebay-spåren efter skruven nogsamt bortsopade. Detta tyckte jag var så pass udda, att jag kontaktade Ebays artiga chatt-support. En brittisk gentleman, Mr Ajay, gjorde sitt innersta för att svara på mina -medvetet naiva- frågor. Eftersom jag varken hade varunumret eller exakt säljalias, kunde han dock inte hjälpa mig. Han underströk att det verkade som Ebay hade tagit bort annonsen -och inte säljaren, eftersom det annars nog hade funnits fler spår kvar efter annonsen.
Tom (-Tom) Österman, glad Försäljningschef och Intendent på Auctionet. Foto: Auctionet.
Jag ringde upp Tom Österman, mycket auktionserfaren försäljningschef på Auctionet, dit Kolonn också hör. Tom tyckte också att det hela verkade underligt, men framhöll att så länge skruven fanns fysiskt på Kolonn, så var det ju ändå Ebays problem. Så sant som det är sagt. Undrar vad Mr Farsta sa till budgivaren som bjudit upp den till motsvarande nästan 10.000 kronor? "Sorry, jag tappade den i golvet..."

Goddag faster Märta! God jul! Vadå...handmålad porslinstallrik? Näej vi har inte fått nån porsl...vadå? Blomstermotiv? Nejlikor i kruka...jag är ledsen faster Märta, men vi har inte...jaja gör det faster Märta! Adjö då. God fortsä...

För övrigt anser jag inte att Karthago ska förstöras utan att Fotografiska Muséet ska hyllas för sitt smått genialiska initiativ till att motverka rasism i vårt långa land och samtidigt få lite skön reklam. Gå in på "Bli Kompis" och hjälp en nyanländ person att integreras i svenska samhället och gå gratis på Fotografiska -och numer också Nobelmuséet, fram till och med det potentiella omvalet äger rum. Fotografiskas initiativ sprider sig! Antikmonologen vurmar också för humanism. Behandla din omgivning som du själv vill bli behandlad.


Det var förbanne mig det finaste jag har hört sedan jag konfirmerades.


Det var då en välsignad jul.
En riktigt God Jul på Er, alla trogna (och otrogna) läsare av Antikmonologen!

Fotnot:
Nellad kan också skrivas sugen på eller intresserad av.

Källa:
Citaten ovan är hämtade ur Tage Danielssons Karl-Bertil Jonssons Julafton. Som ni inte bör missa, i julaftonens digra TV-utbud. 
http://sv.wikiquote.org/wiki/Sagan_om_Karl-Bertil_Jonssons_julafton

onsdag 28 maj 2014

Crying Buddha sold at Woolley & Wallis in Salisbury

Every 15 minutes an elephant is poached, 365 days per year. If this is allowed to continue, the greatest landliving mammal on mother earth will be extinct within a generation or two.
Illegally poached elephant. Photo: Baraza.wildlifedirect.org
For the past 28 months I have been writing blog posts (in Swedish) on subjects that are related to the Antiques and Arts trade. Frequently I discuss subjects that other sources for some reason or another ignore. One subject that lies close to my heart is elephant ivory. I have proven that several auction houses have been trying to sell ivory that has been worked on long after 1947, -the critical year in regards to the CITES Convention (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora). Ivory objects that are proven to stem from before 1947 are legal to buy or sell, and illegal if they are from after 1947. Proper paperwork is necessary to prove a correct provenance.

As an antique dealer specializing in Oriental Antiques, I frequently browse the internet and the other day I took interest in a Woolley & Wallis (W&W) Auction Catalogue in Salisbury, England. More specifically their latest Oriental sale, that took place on the 21-22 of May, 2014.

The number of items made of or including ivory amounted to 77, a staggering number considering that auction houses ought to be quite restrictive in admitting pieces made from elephant ivory. Be that as it may. That is a difficult discussion to pursue.

Since I first discussed the problem of auction houses trying to sell (potentially) new ivory, the attempts to sell ivory have dropped drastically in Sweden (see the blog post Six-finger-Jane-returns; Now even older and WITH a provenance! (please use the google translate-button for translation).

Ms and Mr "Six-finger-Jane", circa 15,5 cm.

Detail: Happy -modern-facial features...
"Jane´s" six fingers clasping the ewer of brew.
I nick-named an ivory figure "Six-finger-Jane" that was first(?) put up for sale in the autumn of 2013 in south Sweden (Helsingborgs Auktionsverk (HAV)) and did not meet its reserve. Before the sale, I pointed out that the pair of figurines were of exceedingly banal quality and produced in a way that implied a very late date. HAV offered it for sale in 2013 and had no (printed) provenance to offer and dated the two figurines as "early 20th Century" at 8000 SKr, roughly £719. As earlier stated and to no-one´s surprise they failed to sell. Atypical smiling faces, a general stiffness to the carving and an extra finger to the left hand of the woman were facts among others that drew me to the conclusion that these figurines were of a later year than 1947. Also, a curiously gigantic ring finger was noted. This pair of figurines is now offered by another Swedish auctionhouse, Skånes Auktionsverk. This time with a rather specific provenance and dated slightly earlier and with a slightly higher suggested price span.

Now, look at lot number 478, in Woolley & Wallis Asian Art II- 22 May 2014:
Lot nr 478, "A large Chinese ivory carving of Budai He Shang c.1900", 23,2 cm.
This smiling, semi-clad, rather chubby chap, so called Budai He Shang by W&W´s experts, (often also referred to as a laughing Buddha/Budai) is rather interesting. The estimate was £300-500 (3340-5568 SKr) but it sold for quite a bit more, namely £2.500 (27.843 SKr). Please compare Ms Six-finger with our laughing friend. I need not delve very deep into the general stiffness of all three of these figurines. They are all so poorly executed, that it is appalingly obvious that they could not possibly have been made in around the year 1900. Oh, maybe one more thing. While you are at it, throw a glance at Mr Happy Buddha´s right foot, please:
Detail of lot nr 478, at Woolley & Wallis.
Here we have an item that has been catalogued by professional auctionhouse employees as circa 114 years old. An item that was carved from purportedly -at least- a 114 year old elephant´s tusk. The Chinese artisan who carved this tusk ought to have been a master with the carving tools, regarding how highly ivory was esteemed at the time.

I can hear the boss of the Ivory carving workshop shout: WHERE did you place the toe nails, you moron?! And on another day maybe the same boss was heard shouting to the very same employee: HOW many fingers did you do on that hand, you IDIOT!? I hereby suggest that these figurines were both made by the same copyist carver, please note the choice of wording, I did not write artist carver.

You may still think that it must be the real and genuine deal, since it "sold for so much money". Here´s the irony of it all; I am guessing that the buyers of pieces like this are men with very thick wallets, but possibly not so thick on the knowledge side of it all.

The Buddha-with-the-crazy-foot is probably bound for mainland China. The subject of Chinese buyers of Chinese fake items has been extensively discussed by Antikmonologen.
The Guardian, the 22nd of May, 2014.
All the above might sound funny at first glance, but I assure you I am not laughing. There is so much money in ivory that many strong forces keeps the illegal trade going. Organizations such as Elephant Voices and World Wildlife Foundation (WWF) keep highlighting the precarious situation of the elephants. WWF have pointed out that there are links between organized crime and the ivory trade. The Swedish branch of WWF ran a campaign in 2013 and petitioned for the Swedish auction houses to bring a complete halt to the trade in ivory(-related artefacts). I am pretty certain that the auction houses of the world would protest strongly against that. Ivory was included in a plethora of items up until the plastic era, so it certainly might be difficult to implement.

On the other hand, if auction houses and front-line experts keep admitting and selling obviously modern ivory artefacts, our children will be without the majestic creatures that I so much love. One auction house in Sweden, Uppsala Auktionskammare, will be brought to court for violating the CITES Convention (Uppsala Auctions -PROBABLY- gives up responsability for Asian Antiques). How is it possible for a big auction house to sell pieces like the ones discussed in this blog, that could be spotted by anyone mildly talented and interested in works of art, as banal, recent work? Finding six fingers on one hand or toe nails on the underside of a foot from the late Qing period is like spotting a Volkswagen Beetle in a Rubens oil painting.

The marketplace Ebay announced in 2008 that ivory sales were banned with them. That is not at all the case. Click away for a minute or two on the web. Yet another sad story.
"2 19th Century faux ivory, gentlemans cloth brushes.armorial, monogrammed"(sic.) For sale at Ebay on the 28th of May. Nothing faux about that.
The fact that Chinese ceramics are extensively faked and offered all over the world as old, is a very sad story indeed. The problem is hardly new and we see auction houses, dealers and Fair traders who more or less knowingly keep up the work of selling hoax objects to the market. A market that on the whole is unaware of what is going on. But, the experts must know. And do they mention or question that? If you ask me, the answer is very often NO. As John Cleese put it in the comedy Fawlty Towers; Do NOT mention the war. I believe the market is rather cynical; Oh, some rich person from China just bought a pottery bowl for lots of money. Was it new, catalogued as old? -Heck Yeah! But he can probably afford that "loss" or negative investment.

A small auction room called Kolonn in Stockholm, Sweden, tried to sell the following vase today (28th of May):
Lot 154906, "Vase, porcelain, China, probably 19th Century, estimate £135".
Detail of the above
Anyone with a rudimentary interest in Chinese blue and white porcelain, knows that a vase like the one illustrated did not exist during the 19th Century. It is a very poorly executed fake, some might call it copy, of a Yuan (1279-1368) vase. It is catalogued by supposedly professional people, in a professional environment that purports to take full responsibility for correct catalogue entries. I call it Antique-phishing. I see hundreds of examples of totally mis-catalogued mainly Chinese ceramics, every day, 52 weeks per year. Does anyone "important" speak up or protest? Not as far as I know. Do not mention the war. Mind your OWN business. The vase failed to sell.

There is one fundamental difference between all the Chinese fake ceramics and the overwhelmingly questionable Woolley & Wallis laughing Buddha (I prefer to refer to him as a crying Buddha). The difference being that for every elephant ivory piece that is sold, there will be another client looking for new items. Be that antique or new. In other words, the elephants will keep on being slaughtered for their tusks.

How often is an elephant poached?
What it always comes down to
Is it worth it, John Axford, Deputy Chairman of Woolley & Wallis, one of the familiar faces of the British Antiques Road Show and other auctioneers of the world? How big would the "loss" in income be for the auction houses of the world in total, if you started to really impose the rules of CITES?
In it for the money? (John Axford, photo: Woolley & Wallis)
...Grab that cash with both hands and make a stash
New car, caviar, four star daydream,
Think I'll buy me a football team
Money get back
I'm all right Jack keep your hands off my stack.
Money it's a hit
Don't give me that do goody good bullshit...
Pink Floyd, -parts of lyrics to the song titled "Money"



Footnotes:
I dedicate these lines to the fantastic person and great expert Gordon Lang, whom is no longer with us. Rest in peace Gordon, may you be surrounded by great pots, wherever you are.

The Qing period lasted between 1644-1912, the first Volkswagen Beetle was produced in 1938 and
the magnificent artist Peter Paul Rubens lived between 1577-1640.


Sources:
http://www.woolleyandwallis.co.uk/Search?q=ivory

http://www.woolleyandwallis.co.uk/Lot/?sale=AA210514-2&lot=478&id=269465

http://www.cites.org/eng/disc/what.php

http://www.theguardian.com/world/2014/may/22/chinese-museum-closed-down-fake-exhibits-lucheng

http://en.wikipedia.org/wiki/Volkswagen_Beetle

https://auctionet.com/sv/154906-vas-porslin-kina-trol-1800-tal

http://www.azlyrics.com/lyrics/pinkfloyd/money.html

https://www.youtube.com/watch?v=ZwU8QeW4ofU

http://www.standard.co.uk/news/uk/ebay-traders-are-flouting-ban-on-ivory-by-calling-it-faux-9119071.html




onsdag 6 november 2013

Kaplans kronologiska

Till helgen blir det klockfest. Kaplans klockgossar erbjuder 131 utrop som ropas lördag den 9 november, med visning från fredagen. Bredden på utbudet är denna gång utöver det vanliga, av olika skäl tickar dock inte alla utrop.

I kronologisk ordning har jag fastnat för följande tidmätare:
Nr 29, Solur av Philip Jacob Thelott d.ä., utrop 2.900 kr
Thelotts solur i silver ligger i tiden. Det behöver inte skickas till fabriken vart femte år för service och kräver bara lite solljus för full funktion. Att utropet satts till modesta 2900 får nog skyllas på att Kaplans är mer vana vid schweiziska gångreservsindikatorer, månfaser och splittsekunder än solur från 1690-talets Uppsala. Utropet torde inte täcka värdet för uret i nedsmält form, hemska tanke. Skönt att man inte katalogiserat vikten på uret i alla fall... Klubbades för 17.000 kr.
Nr 29, undersida
Hoppas någon Uppsala-institution kan uppbringa intresse och pengar till inköp av denna pärla. En klassisk antikvitet och en gång ett alldeles oerhört exotiskt föremål, ämnat för den extremt välsituerade. För övrigt torde väl detta ha varit ett solur för den vittbereste, de facto ett rese-solur, eftersom undersidan nämner dåtidens viktiga metropoler? Bland andra orter nämns (också) Madrid, Nordkapp, Cracovia och Gottoborg. Storleksmässigt slinker det med överallt, enkom 6,5 cm långt.
Nr 1, Bordsur, firma Fabergé, Henrik Wrigström, utrop 320.000 kr
Marknaden för ryskt konsthantverk har avsevärt svalnat de senaste åren, men Fabergé är ett namn som alltid röner stor uppmärksamhet och ett bordsur ifrån denna mytomspunne guldsmed har nu letat sig till Biblioteksgatan; Utrop nr 1, med utropet 320.000. Hade jag sålt så hade jag nog valt att försiktigt putsa upp urets metalldelar. Nu ser det mer ut som om det legat i en kolkällare i 100 år. Å andra sidan kan det orörda skicket i sig locka köpare och kanske är det precis just så? -Att det just har "upptäckts" och att känslan av ett orört, nyupptäckt objekt triggar köplusten hos potentiella spekulanter. Tungt fall, återropades.

Något som Kaplans har, men inga andra i Sverige -mig veterligen- är öppen bevakning. Det står då, som med Fabergé-uret, "lägsta pris": 300.000 kr. Professionellt; ju mer öppenhet mot kunden desto bättre.
Nr 30, Rolex "Daytona", "Paul Newman", utrop 350.000 kr. Klubbad för 750.000 kr.
Senaste klockkvalitén drog rekordpengar för en mycket ovanlig Rolex Daytona. Se bloggen Paul Newman i pole position på Biblioteksgatan. Som ofta med rekord lockar detta fram fler ur trävirket. Nu erbjuds en triss i Daytona, med utrop mellan 110.000-350.000 kr; ketchupflaske-effekten! Klarar marknaden av så många på en gång? Troligen, ja. Tillströmningen av bonusstinna alfahannar med Paul Newman-aspirationer torde vara god nog.

Nr 33, Rolex "Daytona", "Paul Newman", utrop 350.000 kr. Klubbad för 1.350.000 kr.
Att ha en enda visningsdag för en auktion som omspänner 2,4 miljoner i utrop, måste vara unikt i auktionssammanhang. Då räknar man med trogna kunder! Noteras bör att det -åtminstone rent fysiskt- lilla Kaplans, veckan för Klockkvalitén har en ny auktion varje dag (två panter, Aficionado(herrmode/accessoarer) och två Memorabilia (Hammarby och AIK fotboll)). Tre av dessa, Aficionado och båda Memorabilia, visas endast på internet, -något jag generellt är mycket skeptiskt till, av uppenbara skäl.
Nr 100, Rolex "Daytona", Paul Newmans lillebror(?), utrop 110.000 kr. Klubbad för 205.000 kr.
Att ha det möjligen mest emotsedda föremålet, la piece de resistance, som utrop nr 1, torde vara mycket ovanligt. Kutym är annars att vänta med det göttaste till sist, men här daskar man kinderna på publiken med sitt Fabergébordsur innan kaffet från 7-11 riktigt tagit slut i plastmuggen. Du där! Vakna, upp med budspaden!
Nr 51, Longines Comet, utrop 3.300 kr
För den som vill synas i mängden eller vill göra pappa till en färgklick (fars dag kommande söndag), rekommenderas en extra titt på ett ur från Longines. Tillverkad i Schweiz omkring eller kort efter att Neil Armstrong traskat på månen, vilket syns i designen och hörs på modellnamnet. Klubbades för 6.000 kr.

******************************************

Nr 136, Stockholms Auktionsverks Moderna Kvalité oktober 2013, paret klubbat för 580.000 kr (Utrop 30-40.000)
På möbelsidan har det senaste året runnit möbler av Axel Einar Hjort och Philip Arctander(?) ur ketchupflaskan. Pontus Silfverstolpe på vanligtvis ryggkliande Barnebys har hittat några riktigt roliga stenar att vända på i antiksvängen. Grattis! Herr Kamprad torde ha dragit kraftigt på smilbanden åt "affären" med de så kallade muslinge-stolarna som säljer för många hundratusen kronor styck, i Sverige och internationellt. Aldrig har väl ett föremål tillskrivits så många olika ursprung och Pontus med flera trodde sig ha landat i föga kända namnet Arctander som upphovsman. Nu verkar det som om IKEA -kanske fler- har kopierat stolen som alla(?) inredare vill(-e?) ha, till varje pris. Frågan är vad som händer med prisbilden nu. Kommer osäkra koppel-försedda följa-John-kunder att vilja ha det som kanske är..: Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd? Eller riktas plånböckerna åt något nytt, av rätt personer utstakat håll? Den som lever får se.
4 november 2013, klockan 11.49.
Måndagen den 4 november 2013, mailade jag Uppsala Auktionskammare (UAK) och frågade vad "Aktuellt bud" betyder, eftersom jag hade räknat lite i deras resultatlista från Vårkvalitén 2013. En följd av senaste bloggen om Kolonn och UAK och auktionshusens problem med obetalda kinesiska föremål. (Se även Aktuellt bud i Uppsala= klubbat pris i Sumpan). Av 278 utrop så var i måndags 49 markerade med "Aktuellt bud", vilket utgör 18 procent av avdelningen Asiatiskt konsthantverk, nästan en femtedel av samtliga utrop. Igår, efter mailet, den 5 november har plötsligt siffran sänkts till 30, fem månader efter auktionen. Däribland det extensivt diskuterade Yongzheng-fatet, där det nu står: "Klubbat pris: Åter"... Vad anser Kolonn om denna förändrade terminologi?
5 november 2013, klockan 21.10.
Om "Aktuellt bud" betyder fortfarande outlösta/obetalade poster, så ställer det mina intervjuer med de stora Auktionshusen i bloggen No COD- ingen mer torsk för auktionshusen i helt ny dager. Då sade Magnus Bexhed bland annat: "...säljarens rätt är det centrala och (att) även om kostnaderna för internationella indrivningsuppdrag kan överstiga auktionshusets provisioner, så ska pengarna in". Fyrtionio (30?) indrivningsuppdrag i Kina? Vojne, vojne...

Jag har sökt Direktör Bexhed för svar, tyvärr utan framgång.

Källor:
http://www.kaplans.se/Kaplans/auctiongoods.aspx?AuktID=2543
https://www.uppsalaauktion.se/a:20130611/de:14/pp:100

tisdag 26 mars 2013

Antikbranschens vara eller inte vara/ Nya stallyktor håller grytan kokande

Veckan efter att Brösarpsmässan (en antikmässa som uteslutande saluför föremål i originalskick) avslutats, så känns nedanstående resonemang extra påkallat...

En av alla mina uppmärksamma bloggläsare var vänlig att skicka en länk till mig.
http://www.stadsauktion.se/1303/176506-utomhusarmaturer-smide
Den berör utrop 176506 på Stockholms Auktionsverks Stadsauktion i Frihamnen: Jag citerar katalogtext: "Beskrivning: Utomhusarmaturer, 1 par, smide, svarta kupor, 115 cm från vägg, nydragen el. Skador: Senare skärm och glaskupa".
Stockholms Auktionsverk den 25 mars 2013
Rent språkligt och även ur ett katalogiseringsperspektiv så är parallellerna uppenbara till Kolonns stallyktor (se Kass katalogisering Kolonn). Auktionsverket skriver: "Skador: Senare skärm och glaskupa". -Senare än vadå? Explicit så säger man -precis som Kolonn gjorde- att elen är ny, emaljskärmarna är nya och glaskuporna är nya, men implicit också att smidet är gammalt. Utan att exakt uttala sig om åldern på smidet påskiner man att den är högre än för övriga beståndsdelar, -vilket jag och fler med mig- betvivlar. För övrigt förstår jag inte termen "svarta kupor", men det är sannolikt ett omedvetet misstag och omedvetna misstag är o.k. -Andra typer av "misstag" är mindre o.k. Dessutom borde rubriken "Skador" ersättas av "Konditionsrapport" för mer korrekt förståelse.
Skador=Konditionsrapport
Gråzonerna i auktionsbranschen utgör en ständig utmaning och det är sällan proffs som drabbas utan oftare så kallat vanligt folk. Många antikhandlare och mer initierade känner till fallgroparna. Men, till syvende och sist så är förfalskningar (vare sig det gäller trädgårdsurnor i gjutjärn, kinesiskt porslin, "fixade/mifflade" möbler, svenskt 1700-tals glas, stallyktor, båtrattar, dinky toys-bilar, rolexklockor, gallé-glas, måleri av Liljefors, Nyström, Amelin, Jolin, etc, etc...) något som i slutändan skadar h e l a branschen. Kortsiktigt så blir säljaren/ auktionshuset nöjd över att ha fått rejäl dusör för en förfalskning, (vare sig de vet om objektet är äkta eller falskt). Långt senare kan dock kunskapen om det förfalskade föremålet leda till en massa negativa förvecklingar som också skrämmer bort folk från att någonsin mer intressera sig för äldre konst och antikviteter. There is something rotten in the state of Antiques, för att parafrasera den gode Shakespeare.
Rolex -made in Thailand
En ödmjukare katalogisering av sannolikt nyproducerade föremål måste till. För endast några år sedan skrevs det exempelvis 1700-tal, Ming eller Qing om mängder av porslin som togs till försäljning hos de flesta av de svenska auktionshusen. När man ganska snabbt insåg att man översköljdes av containerlass på containerlass av ofta högkvalitativt -splitter nytt- kinesiskt konsthantverk av alla upptänkliga material och typer, så tvingades man börja katalogisera mindre beskäftigt och mer sanningsenligt. Vissa aktörer är fortfarande oseriösa (se mina tidigare bloggar). Japanskt (impopulärt) konsthantverk kallas ofta för kinesiskt (populärt), -ofta och över hela landet. Även så i antikpressen; -medvetet eller ej?
Japanskt=Kinesiskt
Auktionshusen har mig veterligen ingen -svensk- gemensam intresseorganisation och ser i högsta grad sina kollegor, alltså andra auktionister/auktionshus, som konkurrenter snarare än kollegor. Detta gör att de -auktionshusen- inte har något system att mota eventuella problem i grind och heller inte för någon -åtminstone officiell- dialog. Visst, rykten sprider sig fort och alla känner alla i denna ankdamm till bransch.
 Ankdammsaktörer
Antikpressen i Sverige utgörs av Antik & Auktion och Antikvärlden. De skulle kunna betyda mer för folkbildningen, men har valt att styra in i lättsammare terräng. Ämnen som man tror skrämmer läsarna väljs enligt mitt förmenande bort för att de är just skrämmande och av -i ett kortsiktigt perspektiv- möjligen underminerande karaktär. Kanske är tidningarna också rädda för annonstapp, om alltför "delikata" ämnen tas upp. Jag påstår att det är precis tvärtom. Kunskap är makt. Min teori är att om läsaren känner sig kunnig(-are) så har man också en nöjd läsare. Internationella tidningar som Antiques Trade Gazette och The Art Newspaper tar ofta upp "besvärliga ämnen" både sakligt och konstruktivt. Som man bäddar får man ligga, även vad anbelangar val av -eller brist på- (djupare) journalistik.






En annan stor folkbildare -populärt kallat antikhandlarnas största fiende- är såklart SvT:s Antikrundan. Där lär sig gemene man/kvinna massor om nominativa värden och falskt kontra äkta. M e n, sedan ett par år är programmet ute på otroligt instabil gungfly. Man lägger ned en massa onödig tid på tempohöjningar-sänkningar med hjälp av oräkneliga musikinslag/cliffhangers/larviga hemma-hos-besök eller långväga resereportage/rangordning av sämst-bäst-utan att vi i tv-sofforna får annat än skymtar av objekten och påbjudet i stället för spontant -ständigt-skrattande som gör att programmet tappat enormt i anseende. Att både Brittiska Antikrundan (originalet) och den Amerikanska kör vidare i trygga, säkra och oerhört snygga -delvis olika- hjulspår tycks inte svenska programmakare anse vara tillräckligt. Här ska det poppas till och upp och skrattas och plojas och stojas... -Man är matt efter ett program. Var tog lugnet och sakligheten vägen? Det känns som man från producentens sida har väldigt låga tankar om oss tittare; vi klarar inte av en massa "tung" fakta utan måste oupphörligen matas med larv för att orka se hela programmet. -Morsning och goodbye, SvT.
Adhd-Rundan
Framtiden för antik- och konstsverige ser inte bara ljus ut. Stora aktörer (läs auktionshusen) blir större och gissningsvis färre. Konstgallerierna blir också större och färre, inte minst pga att också  auktionshusen börjat med försäljning av konst till fasta priser. Det kallas "Primary sales", senast Bukowskis med hårt annonserat så kallat Fire Sale (översatt: extrem utförsäljning) av konstnären Frosts alster. Konstgallerier och antikhandlare kämpar med stigande hyror både internationellt och i Sverige. Allt medan den tyngsta konkurrenten, internet, tar allt större marknadsandelar.

Fortsättning följer, utan musikpålägg.