Älvsjömässeepilog samt Ruffel & Bågs gyttja

Ännu en Älvsjömässa avslutad. Lyckad hallflytt från C-hallen till B-hallen ansåg de flesta, både utställare och besökare. En air av köpglädje låg tät över mässan. Detta ter sig logiskt, med tanke på manfallet av antikhandlare de senaste åren. Som det såg ut med utökat antal godis-, korv- och krimskramssäljare samt satsningen på samtida konst, så blev intrycket mer och mer krystat. Lägg därtill arrangörernas idé om att dra in de flyttbara "pappväggarna" mot centrum av hallen för att få till en intimare känsla(?), så blev det ohållbart.

I år kom 28.185 besökare, vilket var en ökning med 4% från 2019. Å andra sidan var ökningen 7% mellan 2018-2019.

Barnsjukdomar borde inte en så etablerad mässa ha, men för oss utställare är brännbara ämnen alltför kort inflyttningstid (jag vet flera handlare som hoppat av på grund av detta), ständiga problem med parkeringstillstånd och alltför ofta icke fungerande bankomater...

---------------------------------------------------------------------------

Hebergs är ett aldrig sinande Antikmonologämne. Otaliga mail och kontakter emottas vidrörande oseriösa katalogiseringar. Idag, söndag den 29 mars, säljer Hebergs nedanstående kopia av Axel Einar Hjorths extremt sällsynta Futurum-hylla. Som Antikmonologen tidigare diskuterat sålde Hebergs en kopia av denna hylla i höstas. Nu är det dags igen! Är det samma hylla som tidigare, ångerköp, eller har Hebergs driftiga inlämnare skapat fler exemplar enligt tillgång-efterfrågan-principen? Många spekulationer blir det.

Katalogiserad som "Samtida=Nyare tillverkning". Nyare än vadå? Varför nämner inte Hebergs något om formgivare, fast man skriver "Nyare"..? Godag, yxskaft!

Edit: Klubbades för 15.000 kronor.

Ett av antikmarknadens mest förstörda objekt, på grund av alla förfalskningar, är Mikrocosmosurnan nedan. Här är ingen formgivare nämnd, men det står samtida. Trots dålig bildkvalité (medveten?) så syns det att denna kopia är gjord efter Olof Hults original för Näfveqvarn under 1920-talet.

Edit: Klubbades för 4.600 kronor.

Ytterligare exempel på av Antikmarknaden, läs auktionshus, mest förstörda föremål, är Hebergs "Trädgårdsbänk, gjutjärnsgavlar" som också säljs idag. Det är en till synes exakt kopia av Folke Bensows Parkbänk Nr 2, för Näfveqvarn.

Ingen kommentar om när den är gjord, eller av vem, för den delen.

Edit: Klubbades för 2000 kronor.

Kopior eller original, billigt eller dyrt, bra investering eller inte? Välkommen till Antikmarknadens allra gyttjigaste utmarker.

---------------------------------------------------------------------------

När vi ändå är igång så kanske vi ska titta på Satellit-pendeln av Wohlert för Louis Poulsen. En av många eftertraktad ljuspunkt i tillvaron. Den kallades förr för Satellit(-e), numer för Wohlert.

Originalet, från Designlites hemsida.

På Bukowskis tycker man att den kan se ut som ovanstående. Man tycker också att den kan se ut som följande:

Till yttermera visso anser Bukowskis att Wohlerts pendel kan också kan se ut så här:

Den fula ankungen?

På Auctionet tycker man också att Wohlerts pendel kan se olika ut. Dock har de -som enligt tillverkaren inte är original- katalogiserats vid två olika tillfällen av auktionshuset Kolonn i Sundbyberg med "kapad topp"(!). Jaha ja. Kapad topp? Eller kanske bara en riktigt dålig kopia?

Första och sista bilden är Kolonns objekt.

Är ni sugna på en Satellit så finns en till salu på Blocket i Stockholm, i skrivande stund:

Ganska många säljpitchande, köptriggande ord i den säljes-texten! Är det en Satellit, eller inte? "Bukowskis/Wohlert/Satellit/6.250 kr/Pris 1800kr..."

Nämen har ni kommit på besök i gyttjan nu igen?!

---------------------------------------------------------------------------

A propos fakes så drogs nedanstående stolar tillbaka i sista stund, mitt i pågående budkrig, efter att tillverkaren av Wegners stol i Danmark fått info om försäljningen hos Stockholms Auktionsverk/Lauritz (SAV/Luritz) i Norrköping. Att SAV/Luritz katalogiserar så uppenbara Wegnerstolar utan att nämna Wegner verkar alldeles för utstuderat för att vara en slump.

Originalet, "pp68", med flätad sits, (här i röd version), tillverkade av PP Möbler i Danmark.

Utrop 753241 existerar av outgrundlig anledning inte längre hos SAV/Luritz.

---------------------------------------------------------------------------

Det mesta här i världen känns oerhört perifert och oviktigt med tanke på vad som sker med det fruktansvärda Coronaviruset. I kristider tenderar oseriösa, skrupellösa människor tyvärr få det enklare än annars att luras och djävlas. Dessutom är jag rädd att granskarna blir färre. Ni som har möjlighet, stöd gärna de aktörer som ni vill ska finnas kvar även efter krisen. Konkurserna kommer att stå som spön i backen och livskriserna med dem.

Var rädda om er, tvätta händerna så försöker vi hålla smittokurvan nedtryckt, så att sjukvården får en chans att klara denna extrema situation.

Aktiebolaget ruffelbågar vidare

Lite undersökande journalistik borde vara en bra inledning på ett nytt år. Eftersom undertecknad gått och blivit skåning på riktigt så blev därför ett inköp av ett antal enkla trädgårdsstolar i slutet av 2018 en förevändning så god som någon att bege mig till södra Halland, just norr om norra gränsen till mitt nya hemlän Skåne. Den 5 januari körde jag till Heberg, norr om Halmstad. Stolarna blev förvisso inte så billiga på grund av lång transportsträcka, men jag ville dit. Inget ersätter en fysisk visit.

Betalning var redan avklarad över nätet, så vid uthämtningen började jag ställa lite frågor till herrn som lämnade ut mina stolar.

"Hela hem och bättre objekt". Låter bra.

Jag frågade om han ägde auktionshuset.
-Joo, jag och frun.
Är det mest dödsbon ni handhar?
-Jo, nästan uteslutande.
Hördu, jag skriver en blogg om Antikbranschen och jag har blivit kontaktad av många av dina kunder. De är minst sagt upprörda.
-Jaha? 
En närmast norrländsk fåordighet lägrade sig nu.
Jaa, du säljer bland annat pallar som är exakta kopior efter känd design av Axel Einar Hjorth.
-Och?
Tycker du det är okej att katalogisera dem som "Pall", med 100 kronor i utrop, helt utan övriga kommentarer?
[I mycket upprört tonfall:] -Ingen som varit på visningen är missnöjd! Och alla som har hört av sig har fått reda på att de är nya! Nya är dom!
Jaha, men hur går dessa nya pallar ihop med era så kallade dödsbon då?
-Jaa, de kommer från enstaka inlämnare.
Samma inlämnare? Du måste väl ha sålt minst en fem-sex stycken de senaste åren?
-Nä, de är flera (inlämnarna åsyftas). Men de är gjorda på samma ställe.

Jaha, vad intressant! Vardå?
Danmark, tror jag.
Okeej? Men borde du inte kommentera att de är senare kopior av känd design?
-Nä, det kan jag inte. Bukowskis och Auktionsverket gör inte det när de säljer den. Då vill inte jag det (heller). Det får jag inte.

[Här tar jag upp min mobiltelefon och tar en bild på Olof Johansson. För det är så ägaren av Hebergs auktioner heter. En av de två.]

Foto:Råd och Rön.

Hebergs ägare vill inte heller vara med på bild. Foto: SvT, (HippHipp).

Okej, sa jag. Nu är det så att jag vet att du ljuger mig rätt i ansiktet. [Stor tystnad, utan trumvirvel]. Alla som har hört av sig har inte fått svar. Jag har blivit kontaktad av en oerhört upprörd köpare av just diskuterade möbel för flera år sedan och även i julhelgen av en i branschen mycket aktiv person. Båda har mailat dig -helt utan respons.
-Ja just ja, det, det stämmer. Jag hade så mycket att göra i julas, så det var ett par som inte fick svar. Du tycker inte att du skulle nämna att det inte är originalmöbler det rör sig om då?
-Nä, varför skulle jag det? Jag gör inget fel. Och nu har jag bara en kvar och sen ska jag inte ta in fler.
Oj, en till? Så du ska sälja även den som "Pall, 100 kr"?
-Ja, det är många som inte har råd med originalet och tycker att 13.000 kronor är ett bra pris.

Tror du på det själv, frågade jag.

Svaret uteblev, Olof vände i stället ryggen till och drog igen porten. En talande bild. Antikmonologen har tidigare diskuterat Heberg och Hjorth, exempelvis här.

Aktiebolaget Ruffel och Båg bågar vidare, även så år 2019.

"Hebergs Auktioner AB är ett av Sveriges modernaste auktionshus"

Så står det på hemsidan. Så jättemodernt att man säljer moderna kopior också...

Jag tror minsann jag tittar in på Hebergs nätsida i skrivande stund. Få se nu. Eftersom jag -självklart- aldrig mer kommer att handla hos dem så gör jag heller mig i vanliga fall inte besväret att gå igenom deras auktioner på nätet. Men lite murvliskt nyfiken söker jag under rubriken möbler: Oj, här är något som sprungit iväg, vad kan det vara?

100 kr i startpris.

"Pall, Samtida, 100 kr". Klubban faller den 10 februari 2019.

Men titta! Nu har ett viktigt ord tillkommit sedan Antikmonologens januari-besök; "Samtida". Detta innebär att någon vill betala 23.000 kronor plus 30 kr i slagavgift för denna "Pall, utrop 100 kr", kommenterad för första gången av Hebergs som "Samtida".

Exempel på tidigare Hebergs- såld "100-kronors-pall", utan epitetet "Samtida"...

Olof Johansson vill inte vara med i Antikmonologen. Så fort Olof börjar kalla en spade för en spade så slipper han det. Eller som i detta fallet "kopia efter" eller liknande korrekt, icke missledande, katalogisering.

Vän av ordning kan undra varför några intressenter bjuder upp denna pall till 230 x utropspriset. Sannolikt så tror åtminstone två personer att auktionshuset har dragit fel slutsats när de skriver "samtida" om möbeln. Dessa två, eller i alla fall den som vinner budgivningen, vill ha en originalmöbel av den extremt hajpade Axel Einar Hjorth till -ett i korrekta sammanhang- reapris. Antingen för att leva med den eller för att sälja den vidare till ett mycket högre pris. Eller så kan det röra sig om pengatvätt. Eller så är budgivningen riggad. Eller så... Ja, det råder ingen brist på varianter. Att Olof Johansson står och säger till mig upprepade gånger att alla hans kopiepallar av Hjorth är moderna, men fram till dagens auktion inte kunnat skriva detta i sina katalogiseringar är icke etiskt försvarbart och totalt oseriöst. Detta beteende förstör hela vår bransch.

-----------------------------

År 2015 sålde Artcurial följande par av ifrågavarande pallar för 18.850 Euros, det vill säga drygt 170 tusen svenska kronor. Var de gjorda i "Danmark", initialt sålda/köpta på Hebergs?

You tell me.

Immaterialrätt, Copyright och upphovsrätt är inget man snackar bort. Att låtsas som det regnar i egenskap av Auktionshusägare är självklart alltigenom negativt för alla parter i konst- och Antikbranschen och ännu mer, tillika en skandal. En gång är som bekant ingen gång, men att hålla på som Olof Johansson gör ska inte vara tillåtet eller ens möjligt i en seriös(?) bransch.

"Hela hem och bättre objekt mottages" säger Hebergs Auktioner. Då måste dessa kopior av pallar i Axel Einar Hjorths Utö-serie av Johansson tillskrivas gruppen "Bättre objekt".

Kloka människor förstår att förekomsten av förfalskningar förstör marknaden för alla föremål; äkta och falska, eftersom folk drar öronen åt sig. Ingen människa vill bli blåst. Hebergs upprepade försäljningar av dessa kopior, -kalla det förfalskningar om ni vill, förstör marknaden för de som eventuellt råkar ha en äkta till salu. Senast igår, den 9 januari 2019, såg jag en handlare i södra Sverige som lade upp exakt en sådan omålad pall, attribuerad till Hjorth, på Instagram. Äkta eller falsk? Tillverkad i Asien för tio år sedan eller Sverige runt 1930?

Jag vet inte. Och är inte heller -längre- intresserad.


Breaking news:
Den samtida pallen med värderingen 100 kr såldes idag, den 10 februari 2019, för 35.000 svenska kronor. Är det bara jag som undrar vem som betalar de pengarna för en NY träpall, med en tillverkningskostnad på -högst sannolikt- någon tusenlapp? Och var hamnar denna möbel? Jag gissar att den rullar till någon mycket förslagen persons verkstad, där det kommer att hamras, stålkulebadas och färgas så det står härliga till. För att få till just Den Där Magiska Naturligt Åldrade Manhattan- eller 8:e arrondissement-patinan som uppskattas SÅ av kunder med snuskigt många platinaplastkort...

--------------------------------------------------------------------------------

För er som kan rekommenderar jag i stället för Hebergs, innerligen ett besök på Sveriges samt Skandinaviens största Antikmässa, den i Älvsjö kommande vecka, den 14-17 februari. Där kan ni hitta allt ni söker och ännu oftare det ni inte söker, bland likasinnade(?) prylälskande galningar som er själva... Och köper ni inträdesbiljett över nätet så sparar ni en slant. Hoppas vi ses där, jag står i Cederqvist Antik & Vins Monter; C 25:61. Väl mött där!

Köp föremål av dem ni litar på och respekterar ety det lönar sig i längden. "Längden" blir dock allt kortare eftersom färre och färre personer håller på med konst och antikviteter. Antikmässor är en utrotningshotad företeelse. Så passa på.

----------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

Fotnot:
Inte minst i utlandet är Axel Einar Hjorths möbler alldeles oerhört eftertraktade. Ponera att någon fransk eller amerikansk inredare/antikhandlare/samlare sitter och surfar på svenska webb-sidor och hittar denna "Pall med utrop 100 kronor", som ser ut exakt som originalet och möjligen är benämnd som samtida. Då är det lätt för vederbörande att köra en chansning och hoppas på att det lilla auktionshuset på landet har gjort fel och nog inte vet hur gammal den är, och därför bjuder upp den till mer än marschhöjd... Exakt samma problematik föreligger vad anbelangar -exempelvis- orientalisk keramik. Marknaden för afrikanska masker är körd i botten på grund av ohemula mängder förfalskningar, sålda på svensk marknad sedan tidigt 1970-tal; Av huvudsakligen en enda aktör. -Som tidigare diskuterats av Antikmonologen.

Källor:
Mail från flertal köpare/kunder hos Hebergs riktade till både Hebergs och Antikmonologen.
Ett stort antal telefonsamtal med berörda kunder/potentiella kunder hos Hebergs.
https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/copyright/

Phishing, mässdöd och fiktiva paradis

I dagarna går visningsperiod över till auktionsperiod. De stora drakarna, - dvs de större auktionshusen, har sprutat eld och bubblande vin till/på potentiella kunder i annonser och på VIP-visningar och nu ska hela rasket säljas. Beroende på i vilket tillstånd marknaden är, så vet vi snart vad som var eftertraktat och vad som ropades tillbaka, alltså ej såldes.

Auktionsverket har en liten Wallert-olja som är underbar och vilket motiv för Stockholmsfrälsta! Stadshuset solbadande bakom funkisräcke endast åtta år efter att Östbergs praktverk stod färdigt, 1931. Axel Wallert är en favorit bland Sveriges konstnärer, otroligt duktig och heller inte ett av de "dyra namnen". Senast tavlan var upp till ytan var i november på Bukowskis Market i Malmö då den ropades till tjänstefelspriset 5.000 kronor. Klubban föll på 18.501 kronor. En ny ram, liten rengöring och ett utrop på 30.000-40.000 ett halvår senare. Räcker 60.000 för munsbiten? Vad tycker säljaren i Malmö om prisutvecklingen? Frågorna hopar sig. Ett svar är att Wallerts impressionistiska munsbit såldes lågt för 42.000 kronor. Jag gissar att Sveriges skickligaste konsthandlare högg på kroken.

Likt en homestyling-annons lockar Wallert till köp.

En liten, i begreppets inre bemärkelse, favorit hos Bukowskis är den till synes enkla glasflaskan från Sveriges nordligast belägna glasbruk, Sandörsund, i Nederkalix Socken. Beläget långt norr om Dalälven för att tala klarspråk. Glasbruket var endast aktivt mellan 1801-1813, så flaskan lär inte ha särskilt många levande syskon, åtminstone inte med lika fint och tydligt sigill på flaskhalsen. Att Norrbottens Museum, Anja Wrede närmare bestämt, skriver följande på deras hemsida gör ju inte saken sämre: Om det idag finns annat än fragment kvar av föremål tillverkade vid Sandörsunds glasbruk är okänt. Den meningen torde få upp en och annan hårt tryckande soffliggare till budknappen. Inte en fiskgraal, snarare än helig dylik för landets glassamlare. Ropad till 15.000-20.000 kronor. Utropet torde vara ett lockpris mer än något annat, men inte är det seriöst. Jag blir inte förvånad om en nolla adderas till utropet som slutpris. Uppenbarligen så är jag nollan i sammanhanget. Den möjligen unika flaskan klubbades för 30.000 kronor. Var tog Sveriges glassamlare vägen? Sitter de hemma i källaren och tjyvsmeker likadana fast okända flaskor?

He´e bar å kavel upp n´ärma å start bju´!

(För övrigt är jag heligt trött på alla så kallade ballongflaskor "från 1700-talet" i landets auktioner. De är ofta förfalskningar Made in China. Titta efter patina, alltså naturligt uppkommet slitage. Det är inte det samma som slitage hastigt framställt med stålull).

1/3 (-s kanna (gammal måttenhet)) S.Sund

--------------------------------------------------------------------------------

Som konstaterats under ett par års tid, så har de större auktionshusen i princip helt upphört med att sälja elfenben. Stockholms Auktionsverk har (tyvärr) ett par föremål, troligen tillräckligt gamla. Det godtyckliga i sammanhanget är allt annat än önskvärt. Bukowskis har ett med angiven proveniens. Det bojkottande företaget i Uppsala har ett. Glädjande är att de stora auktionshusen alltså i det närmaste har upphört att sälja elfenben från elefant.

Helsinborgs Dagblad den 26 maj 2016.

Däremot har, som tidigare konstaterats av Antikmonologen, några av de mindre auktionshusen inga skrupler. I år höll Joakim Bengtsson och Helsingborgs Auktionsverk/Lauritz fanan lägst med i runda slängar 98 elfenbensföremål utbjudna till försäljning. Troligen europeiskt rekord för 2016. Mycket ropades tillbaka och avansen för Bengtsson och Lauritz torde vara ringa eller snarare negativ, sett till polisanmälan och den negativa publicitet som auktionen ledde till. Antikmonologen behandlade ämnet här.

------------------------------------------------------------------------------------------- 

Phishing har Antikmonologen tidigare diskuterat extensivt. Ett problem även i auktionsbranschen. Ett par exempel på detta visade Peter Pettersson och Karlstads Auktionskammare i söndags, i deras så kallade Kvalitetsauktion. En bänk som orsakat problem för flera godtrogna auktions(-nät-)besökare är i goda fall designad av Axel Einar Hjorth och i sämre fall avancerade förfalskningar, i mer eller mindre övermålat skick. Hebergs Auktioner sålde en vitmålad bänk, med utrop 100 kronor, för 16.000 kronor, katalogiserad som "pall".

Karlstads Auktionskammare sålde en snarlik möbel, omålad "taburett i furu" med utrop 3.000-5.000 kronor, i deras så kallade Kvalitetsauktion häromdagen. Om den var rätt eller ej, lämnar jag till övriga att diskutera, men den såldes för 33.000 kronor. Mer än en slump att katalogiseringen var så totalt odefinierad? Och vad motiverade värderingen 5.000 kronor utan ett ord om designer eller datering?

Ytterligare god(i)s hos Karlstad Auktionskammare, i deras så kallade Kvalitetsauktion:
 Nr 327, "Trädgårdsbänk m. gjutjärnssidor". Utrop 3.000-5.000 kronor. Såld för 3.500 kronor.

Distraherande bakgrund för Bensows icke-konstaterade bänk.

En bänk såld av Bukowskis för 22.000 (Inkl. avgifter) med utropet 4.000-6.000 kronor såg ut som följer:

Katalogiserad som äkta Bensow av Bukowskis.

Mer god(i)s i Karlstads så kallade Kvalitetsauktion:

Nr 370, "Trädgårdsurnor, gjutjärn, rostanlupna". Värderade till 4.000-6.000 kronor. Klubbade för 4.000 kronor. Inte med ett enda ord kommenteras huruvida detta är original eller kopior (=förfalskningar) av Olof Hults kända design för Näfveqvarns Bruk. I stället låtsas man som om det regnar enligt går-det-så-går-det-principen. Och visst går det. HEJ vad det går! Säljaren och kommissionären går och går hela vägen till banken, medan köparen står fast med skägget i brevlådan, i tron om att ha gjort en god affär till fyndpris. Allt medan en likadan -äkta- bänk förblev osåld härförleden, på ett svenskt auktionshus. Bevakningen var inte för hög. Den var korrekt, men folk drar öronen åt sig och vågar inte köpa sådant som förekommer extensivt som förfalskningar. Logiskt.

Antikmonologens övertygelse är att om något benämns "Kvalitetsauktion" så ska ifrågavarande auktionshus också stå för kvalitativt högstående katalogiseringar. Något som saknas ovan. Storeligen.

----------------------------------------------------------------------------------

Med ett halvårs varsel meddelades i slutet av maj att Kista Antik & Kuriosamässa -som skulle ha hållits i november 2016- ställs in. Ett oerhört tråkigt besked, dessvärre inte oväntat. Besökarna har svikit och trotjänaren Gerd Lindéns arbetsbörda har varit allt annat än avundsvärd.

Borta från kartan.

Ända sedan Kuriosan flyttades från Sollentunamässan har spiralen varit nedåtgående. Priserna för utställarna höjdes ganska rejält, med motiveringen att det skulle bli så modernt i Kista, men tyvärr så räckte inte det moderna som argument för att få dit en tillräcklig mängd köpstarka kunder och barnsjukdomarna var många i den ofärdiga mässbyggnaden. Monterhyrorna i Kista låg nästan i paritet med nestorn Älvsjö Antikmässas priser, men besökarsiffrorna kom aldrig ens i närheten av Älvsjös.

Snart på halv stång..?

Problemen för Antikmässorna är stora, för att inte säga oöverskådliga, precis som för antikhandlare generellt. Återväxten av antikintresserade är ytterst svag i Sverige, även så utomlands och de äldre samlarna har fullt hemma. Auktionshusen har tagit över lejonparten av marknaden tack vare en ytterst målmedveten strategi och gjort auktioner populära.

Jag blev uppringd av trevliga Anna på Älvsjömässan, den 7 juni. Förändringar är att vänta, i upplägg och layout av själva mässan och möjligen på andra vis.

Den stora antikhandlardöden är ett oundvikligt problem som Antikmonologen anser diskuteras alldeles för lite. Om Älvsjö-Antiken ska finnas kvar måste drastiska steg tas. Vad och hur vet jag inte, men jag hoppas sannerligen att den överlever. Då gärna med antikhandlare närvarande, hellre än allt annat som bjuds i form av godis, bröd, förlagserbjudanden, samtida konst och byggnadsvård etcetera...

-------------------------------------------------------------------------------------------

En av de underligaste katalogiseringarna jag sett på lång tid, stod lilla Gullrisets Auktioner för:
I deras "SPEKTAKULÄR AUKTION" den 29 maj klubbades utrop 454 "Rikt figurinskuret benarbete, längd 72 cm, diameter 8 cm" för 3.400 kronor. Utropet var 50 kronor med tilläggsinfo: "Drakmotiv mm, ej elfenben!". Vad var det för betformat ben som uppnådde ansenliga 72 cm, om inte elefant? Darth Vaders mindre kända betförsedda brors bete? Frågorna hopar sig.

"Figurinskuret benarbete, ej elfenben!" 72 centimeter lång!

----------------------------------------------------------------------------------------

Ett antal mail har kommit från flera Lauritz-företag adresserade till undertecknad.

Efter långt -nåja- och moget övervägande har jag tackat nej.

Luftslott. Illustration: Antikmonologen.

Kära Bengt och Mette! 
Nej tack, jag passar på ert schangdobla erbjudande. Sammantaget bedömer jag marknaden även framgent som relativt sett - svag- för luftslott. Till dags dato har jag ej sett ett enda dylikt -någonsin, någonstans- med tillfredsställande beskrivning av objekt, konditionsrapport, proveniens, eller ens korrekt estimat. Jag föredrar att satsa på antikviteter. Äkta sådana.
Med vänlig hälsning,
Nicklas Cederqvist

Möjligen korrekt beskrivning av luftslott; dessvärre av substantivet, snarare än själva företeelsen:
På Bokmål i och för sig, men va fasen, First you take Sweden, then Norway, right?

Kaere Norske Kunde..! Vi vill sälja... Illustration: Wikipedia.org

Den så duktiga danske nationalikonen Kim Larsen skrev 1988 några passande rader om Shangri-La: 

-Fiktiv, paradisartad plats, definierad av Wikipedia.org

Har någon sett en korrekt utförd bedömning/värdering av företaget Lauritz, utförd av andra än de som rekommenderar till köp av Lauritz aktie?

---------------------------------------------------------------------------------------------

In i dimman seglar Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg. Foto: SOIC.se

Ostindiefararen Göteborg är till salu. Segelfartyget som är en kopia av skeppet som sjönk så olyckligt vid Hunnebådan i inloppet till Göteborgs hamn år 1745, ska säljas. Lars Malmer, Ordförande i Ostindiefararen Göteborg-Stiftelsen säger att de inte längre har råd att underhålla skeppet. Önskad summa nämns ej, men med tanke på antalet sponsorer och digniteten på desamma- i detta enormt -eeh- omfattande projekt, så är det anmärkningsvärt att man låtit projektet barka åt pipsvängen. Det kan inte ses som något annat än ett misslyckande, inte minst beaktande de sannolikt miljontals volontärtimmar som nedlagts i projektet, både vad gäller byggande och segling. Om hon säljs, var går pengarna? Vad var projektets mål från början? Försäljningen stinker av rutten fisk snarare än tjära. Kanske blir Götheborg bordell i någon gudsförgäten håla i ett stort land i öst, hamburgerrestaurang på Himmelska Fridens Torg,  eller hamnar hon på en parkering i Älvkarleby, som värmestuga åt besökande dignitärer? Vem vet? Den store drakkungen? Frågorna hopar sig. Återigen.

Dessutom kanske en herre vid namn Donald blir USA:s näste president. Duck eller Trump? Spelar mindre roll, personligen skulle jag i så fall föredra Duck. Alla gånger.

In i dimman var det...

Källor:

http://norrbottensmuseum.se/arkiv-samlingar/foeremaalssamlingar/ur-samlingarna/foeremaal-2007/september-glas-fraan-sandoersunds-glasbruk.aspx

https://www.bukowskis.com/sv/lots/731120-axel-wallert-olja-pa-panna-signerad-och-daterad-1931

http://artdaily.com/news/87579/Life-size-replica-of-18th-century-ship-is-up-for-sale#.V1e3d-Rb-M_

http://news.cision.com/se/soic/r/ostindiefararen-gotheborg-soker-nya-agare,c2017763

https://sv.wikipedia.org/wiki/Shangri-La