söndag 10 februari 2019

Aktiebolaget ruffelbågar vidare

Lite undersökande journalistik borde vara en bra inledning på ett nytt år. Eftersom undertecknad gått och blivit skåning på riktigt så blev därför ett inköp av ett antal enkla trädgårdsstolar i slutet av 2018 en förevändning så god som någon att bege mig till södra Halland, just norr om norra gränsen till mitt nya hemlän Skåne. Den 5 januari körde jag till Heberg, norr om Halmstad. Stolarna blev förvisso inte så billiga på grund av lång transportsträcka, men jag ville dit. Inget ersätter en fysisk visit.



Betalning var redan avklarad över nätet, så vid uthämtningen började jag ställa lite frågor till herrn som lämnade ut mina stolar.

"Hela hem och bättre objekt". Låter bra.

Jag frågade om han ägde auktionshuset.
-Joo, jag och frun.
Är det mest dödsbon ni handhar?
-Jo, nästan uteslutande.
Hördu, jag skriver en blogg om Antikbranschen och jag har blivit kontaktad av många av dina kunder. De är minst sagt upprörda.
-Jaha? 
En närmast norrländsk fåordighet lägrade sig nu.
Jaa, du säljer bland annat pallar som är exakta kopior efter känd design av Axel Einar Hjorth.
-Och?
Tycker du det är okej att katalogisera dem som "Pall", med 100 kronor i utrop, helt utan övriga kommentarer?
[I mycket upprört tonfall:] -Ingen som varit på visningen är missnöjd! Och alla som har hört av sig har fått reda på att de är nya! Nya är dom!
Jaha, men hur går dessa nya pallar ihop med era så kallade dödsbon då?
-Jaa, de kommer från enstaka inlämnare.
Samma inlämnare? Du måste väl ha sålt minst en fem-sex stycken de senaste åren?
-Nä, de är flera (inlämnarna åsyftas). Men de är gjorda på samma ställe.

Jaha, vad intressant! Vardå?
Danmark, tror jag.
Okeej? Men borde du inte kommentera att de är senare kopior av känd design?
-Nä, det kan jag inte. Bukowskis och Auktionsverket gör inte det när de säljer den. Då vill inte jag det (heller). Det får jag inte.

[Här tar jag upp min mobiltelefon och tar en bild på Olof Johansson. För det är så ägaren av Hebergs auktioner heter. En av de två.]

Foto:Råd och Rön.

Hebergs ägare vill inte heller vara med på bild. Foto: SvT, (HippHipp).

Okej, sa jag. Nu är det så att jag vet att du ljuger mig rätt i ansiktet. [Stor tystnad, utan trumvirvel]. Alla som har hört av sig har inte fått svar. Jag har blivit kontaktad av en oerhört upprörd köpare av just diskuterade möbel för flera år sedan och även i julhelgen av en i branschen mycket aktiv person. Båda har mailat dig -helt utan respons.
-Ja just ja, det, det stämmer. Jag hade så mycket att göra i julas, så det var ett par som inte fick svar. Du tycker inte att du skulle nämna att det inte är originalmöbler det rör sig om då?
-Nä, varför skulle jag det? Jag gör inget fel. Och nu har jag bara en kvar och sen ska jag inte ta in fler.
Oj, en till? Så du ska sälja även den som "Pall, 100 kr"?
-Ja, det är många som inte har råd med originalet och tycker att 13.000 kronor är ett bra pris.

Tror du på det själv, frågade jag.

Svaret uteblev, Olof vände i stället ryggen till och drog igen porten. En talande bild. Antikmonologen har tidigare diskuterat Heberg och Hjorth, exempelvis här.

Aktiebolaget Ruffel och Båg bågar vidare, även så år 2019.

"Hebergs Auktioner AB är ett av Sveriges modernaste auktionshus"
Så står det på hemsidan. Så jättemodernt att man säljer moderna kopior också...

Jag tror minsann jag tittar in på Hebergs nätsida i skrivande stund. Få se nu. Eftersom jag -självklart- aldrig mer kommer att handla hos dem så gör jag heller mig i vanliga fall inte besväret att gå igenom deras auktioner på nätet. Men lite murvliskt nyfiken söker jag under rubriken möbler: Oj, här är något som sprungit iväg, vad kan det vara?

100 kr i startpris.


"Pall, Samtida, 100 kr". Klubban faller den 10 februari 2019.
Men titta! Nu har ett viktigt ord tillkommit sedan Antikmonologens januari-besök; "Samtida". Detta innebär att någon vill betala 23.000 kronor plus 30 kr i slagavgift för denna "Pall, utrop 100 kr", kommenterad för första gången av Hebergs som "Samtida".



Exempel på tidigare Hebergs- såld "100-kronors-pall", utan epitetet "Samtida"...


Olof Johansson vill inte vara med i Antikmonologen. Så fort Olof börjar kalla en spade för en spade så slipper han det. Eller som i detta fallet "kopia efter" eller liknande korrekt, icke missledande, katalogisering.

Vän av ordning kan undra varför några intressenter bjuder upp denna pall till 230 x utropspriset. Sannolikt så tror åtminstone två personer att auktionshuset har dragit fel slutsats när de skriver "samtida" om möbeln. Dessa två, eller i alla fall den som vinner budgivningen, vill ha en originalmöbel av den extremt hajpade Axel Einar Hjorth till -ett i korrekta sammanhang- reapris. Antingen för att leva med den eller för att sälja den vidare till ett mycket högre pris. Eller så kan det röra sig om pengatvätt. Eller så är budgivningen riggad. Eller så... Ja, det råder ingen brist på varianter. Att Olof Johansson står och säger till mig upprepade gånger att alla hans kopiepallar av Hjorth är moderna, men fram till dagens auktion inte kunnat skriva detta i sina katalogiseringar är icke etiskt försvarbart och totalt oseriöst. Detta beteende förstör hela vår bransch.


-----------------------------

År 2015 sålde Artcurial följande par av ifrågavarande pallar för 18.850 Euros, det vill säga drygt 170 tusen svenska kronor. Var de gjorda i "Danmark", initialt sålda/köpta på Hebergs?

You tell me.




Immaterialrätt, Copyright och upphovsrätt är inget man snackar bort. Att låtsas som det regnar i egenskap av Auktionshusägare är självklart alltigenom negativt för alla parter i konst- och Antikbranschen och ännu mer, tillika en skandal. En gång är som bekant ingen gång, men att hålla på som Olof Johansson gör ska inte vara tillåtet eller ens möjligt i en seriös(?) bransch.

"Hela hem och bättre objekt mottages" säger Hebergs Auktioner. Då måste dessa kopior av pallar i Axel Einar Hjorths Utö-serie av Johansson tillskrivas gruppen "Bättre objekt".

Kloka människor förstår att förekomsten av förfalskningar förstör marknaden för alla föremål; äkta och falska, eftersom folk drar öronen åt sig. Ingen människa vill bli blåst. Hebergs upprepade försäljningar av dessa kopior, -kalla det förfalskningar om ni vill, förstör marknaden för de som eventuellt råkar ha en äkta till salu. Senast igår, den 9 januari 2019, såg jag en handlare i södra Sverige som lade upp exakt en sådan omålad pall, attribuerad till Hjorth, på Instagram. Äkta eller falsk? Tillverkad i Asien för tio år sedan eller Sverige runt 1930?

Jag vet inte. Och är inte heller -längre- intresserad.


Breaking news:
Den samtida pallen med värderingen 100 kr såldes idag, den 10 februari 2019, för 35.000 svenska kronor. Är det bara jag som undrar vem som betalar de pengarna för en NY träpall, med en tillverkningskostnad på -högst sannolikt- någon tusenlapp? Och var hamnar denna möbel? Jag gissar att den rullar till någon mycket förslagen persons verkstad, där det kommer att hamras, stålkulebadas och färgas så det står härliga till. För att få till just Den Där Magiska Naturligt Åldrade Manhattan- eller 8:e arrondissement-patinan som uppskattas SÅ av kunder med snuskigt många platinaplastkort...




--------------------------------------------------------------------------------



För er som kan rekommenderar jag i stället för Hebergs, innerligen ett besök på Sveriges samt Skandinaviens största Antikmässa, den i Älvsjö kommande vecka, den 14-17 februari. Där kan ni hitta allt ni söker och ännu oftare det ni inte söker, bland likasinnade(?) prylälskande galningar som er själva... Och köper ni inträdesbiljett över nätet så sparar ni en slant. Hoppas vi ses där, jag står i Cederqvist Antik & Vins Monter; C 25:61. Väl mött där!

Köp föremål av dem ni litar på och respekterar ety det lönar sig i längden. "Längden" blir dock allt kortare eftersom färre och färre personer håller på med konst och antikviteter. Antikmässor är en utrotningshotad företeelse. Så passa på.



----------------------------------------------------------------------------





-------------------------------------------------------------------------------

Fotnot:
Inte minst i utlandet är Axel Einar Hjorths möbler alldeles oerhört eftertraktade. Ponera att någon fransk eller amerikansk inredare/antikhandlare/samlare sitter och surfar på svenska webb-sidor och hittar denna "Pall med utrop 100 kronor", som ser ut exakt som originalet och möjligen är benämnd som samtida. Då är det lätt för vederbörande att köra en chansning och hoppas på att det lilla auktionshuset på landet har gjort fel och nog inte vet hur gammal den är, och därför bjuder upp den till mer än marschhöjd... Exakt samma problematik föreligger vad anbelangar -exempelvis- orientalisk keramik. Marknaden för afrikanska masker är körd i botten på grund av ohemula mängder förfalskningar, sålda på svensk marknad sedan tidigt 1970-tal; Av huvudsakligen en enda aktör. -Som tidigare diskuterats av Antikmonologen.

Källor:
Mail från flertal köpare/kunder hos Hebergs riktade till både Hebergs och Antikmonologen.
Ett stort antal telefonsamtal med berörda kunder/potentiella kunder hos Hebergs.
https://www.prv.se/sv/varfor-immaterialratt/ordlista/copyright/

2 kommentarer:

  1. Du ÄR en Mästare Nicklas, att tänka att göra detta är en sak men sen att ...
    Du är min kandidat till UG Antikrundan.
    Vi ses i Älvsjö
    Kör försiktigt
    Hälsar Lars i Västerås

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste Lars i Västerås!
      Du skräder då inte orden. Man blir ju generad. Vet inte om PMC riktigt håller med dig. Ser fram emot att ses i Älvsjö, du får sätta dig bredvid min monter med ett glas vitt och agera magnet. Det gör du verkligen bra! Tror på fullt allvar inte det finns någon som känner så många i antikbranschen som du..! Varma hälsningar, Nicklas

      Radera