Århundradets auktionsresultat i Borlänge; -eller kanske inte?

Utanför Z-Point Auktioner i Borlänge.

Världssensationen(!) är ett faktum. Fredagen den 5 februari sålde auktionshuset Z-Point (ZP) i Borlänge sina 115 utrop, för sammanlagt 14 miljoner kronor. Av de 115 utropen utgjorde den orientaliska avdelningen 34 poster. Orientaliska dominerade totalt med 1.522.930 euro, i runda slängar 14 miljoner kronor. Av auktionens totalt 116 utrop ropades 65 tillbaka, -förblev osålda. En återropsprocent på 56%, torde vara den högst noterade i svensk auktionshistoria för auktion med epitetet "kvalitet". (För bästa förförståelse av detta blogginlägg bör krönikan Snillen excellerar i Borlänge först ha lästs, samt fler andra krönikor vidrörande ZP, som också finns länkade där).

I övrigt såldes varor för 12.855 euro (cirka 119.000 kronor), dock utgjorde 9.000 euro av dessa inkomsten för utrop nr 104, en "Cartier wrist watch". 

Gotländsk Cartier från Slite?

Denna katalogiserades på följande vis, oredigerat citat:

"Description: Stål. Urtavla av päremor, diamanter och emalj. Originalarmband, original ask. Steel.Dialer of pearl, diamonds and enamelling.Original braclet and original box. Condition Report: Bra skick. Urtavlan utbytt och diamanterna eftermonterade. Smärre slitage./Dialer changed and side diamonds set afterwards. Slite ware". Med i princip alla delar utbytta och ändrade låter det inte som ett ur en auktoriserad Cartier-urmakare skulle vilja associeras med.

Knappt 1% av hela auktionens värde utgjordes för övrigt av de icke-orientaliska avdelningarna.

Sex dockor sålda för 20 euro i ZP:s senaste kvalitetsauktion. Foto: Antikmonologen

Det mest uppseendeväckande i auktionen, vilket måste betecknas som en världssensation, är att fyra av utropen aldrig fysiskt visades för någon. Enda visningen var mycket dåligt upplösta bilder på internet. Utropen 45-48 hade utpekats av Antikmonologen i bloggen Verkligen världssensation Antikrundan, Bexhed och Barnebys? som falsarier och drogs någon dag efter den bloggens publicering tillbaka från fysisk visning.

Just de fyra föremålen "råkade" bli de mest inkomstbringande av auktionens samtliga föremål och klubbades -enligt ZP:s /Invaluables hemsida för 150.000, 85.000, 34.000 samt 800.000 euro. Jag vill då med emfas påpeka att beskrivningarna av samtliga dessa fyra objekt -som enligt utsago alltså inbringade mer än 10 miljoner svenska kronor, hela tiden har haft inte bara knapphändiga utan även helt omkastade beskrivningar. Endast extremt dåligt upplösta bilder på internet och även alltså totalt felaktiga beskrivningar av varje objekt, -och har det fortfarande(!), även efter genomförd auktion. Detta innebär alltså att de som bjudit mångmiljonbelopp på föremålen inte skulle ha brytt sig om att ifrågasätta dessa helt felaktiga beskrivningar/ katalogtexter. Den som exempelvis köpte föremål nr 48 för 800.000 euro bjöd enligt katalogtexten på objektet som var illustrerat under nr 45. Fullständigt absurt med andra ord.

Entrén hos Z-Point Auktioner.

Quality Auction Cataloug(sic.) består av åtta ihoplagda A4-papper med två häftklamrar. "Quality auction with asian and international objects"

Z-Points februariförsäljning är i Antikmonologens ögon utan konkurrens 2000-talets mest uppseendeväckande. För att sätta försäljningarna i perspektiv så sålde alltså ZP Auktioner för 14 miljoner kronor denna februarifredag år 2016 i Orientaliska avdelningens 34 utrop. Det aningen större och troligen mer kända auktionshuset Bukowskis sålde sammantaget 384 poster Orientaliskt i höstkvalitetsauktionen 2015, för 9,8 miljoner kronor, -inklusive avgifter och påslag. Stockholms Auktionsverk sålde Orientaliskt för 3,8 miljoner i 124 poster.

Mikael Björkman och hans Z-Point Auktioner sålde alltså mer i sina 34 utrop än vad Sveriges två mest seriösa auktionshus Bukowskis och Stockholms Auktionsverk gjorde tillsammans i 508 utrop. DET, kära läsare, är en världssensation! Släng dig i väggen, Fontana-multipel... Detta borde innebära att både Bukowskis samt Stockholms Auktionsverk i sina kommande kvalitetsauktioner avser att sälja fett med (ursäkta franskan) till synes ålderdomliga kinesiska bronser. Däri ligger uppenbarligen de tunga inkomsterna och dessa bronser lär inte vara svårfunna i Kina.

ZP:s Verkställande direktör tillika ägare Mikael Björkman, torde dra till sig mångas blickar i denna veritabla auktionssuccé. Men är det blickar av avundsjuka eller av avsmak?

Alltnog tiger auktionsaggregatorn Barnebys (B) stilla. B utgör Sveriges idag mest självklara och välsmorda PR-koloss i auktions- och konstbranschen, med uppåt femton alltid(?) glada blogg-skribenter. Man välkomnade ZP auktioner till Barnebys den 24 januari och lanserade ZP:s -av Barnebys så kallade- kvalitetsauktion -glatt.

Barnebys företagsidé är i grunden att saluföra internetauktioner, som exempelvis i ovanstående artikel publicerad den 2 februari 2016.

Är det då inte en endaste aning underligt att varken Barnebys eller någon enda journalist har valt att skriva en enda ytte-bytte rad om världssensationsauktionen februarifredagen år 2016, som inbringade över 14 miljoner kronor i lilla Borlänge? Inte ens lokala Dalarnas Tidningar har kommenterat miraklet i Borlänge. Fjorton miljoner torde utgöra en icke förkastlig summa i staden Borlänge aktiviteter.

Barnebys om Tjock-Steffe den 5 februari 2016.

Barnebys väljer i stället att skriva om Tjock-Steffes nyligen sålda bil, men kommenterar inte med en enda mening Z-Points 14-miljoners auktion, som piskade Pontus Silfverstolpes gamla arbetsgivare och vapendragare Bukowskis med hästlängder. I sanning märkvärdigt.

Insida utrop nr 85, daterad till Qianlong, noterad såld för 20.000 euro.

Eftersom Antikmonologen inte sett ett enda reportage från den i begreppets innersta bemärkelse -fantastiska- auktionen, i någon tidning eller sociala medier så tog jag saken i egna händer. Oannonserat trädde jag efter 2,5 timme i bil, in, strax efter lunchtid, i Z-Points ekande lokal på Stationsgatan 8, huvudgatan i Borlänge, denna grå regnblandade och snöiga februarionsdag, den tionde. Granne med Pingstkyrkan och Polisen. Det kändes på något vis tryggt.

En vänlig kvinna i sen medelålder hälsade, medan en yngre kinesisk kvinna pratade engelska med lång lokal herre (som anlände alldeles före undertecknad), i värderingsärende. Eftersom lokalen var stor men väldigt tom, var det omöjligt att undgå vad konversationen gällde. Långe Herrn hade ärvt en del guld och annat glimmande och ville veta om det var värt något och om det i så fall gick att sälja. Kinesiska damen pratade mycket fort och efter en lång harang på engelska pep långe herrn att han inte hade förstått något. Då fick kinesiska damen syn på mig och sprang, verkligen sprang med steg a lá Linda Haglund, inåt rummet och väste högt något ohörbart till någon i ett angränsande rum. Denne någon utbrast något återigen ohörbart, kom ut och gick direkt fram till mig, varpå jag artigt hälsade på Auktionshusdirektören tillika ägaren Mikael Björkman, men snabbt pekade på Långe Herrn och sade att han var först. Business before pleasure! Jag var där för att prata lite, sade jag i förbifarten.

Mikael pratade länge och väl om guldet, hittade någon kattfot samt guldhalt, men avrundade med orden att han faktiskt inte kunde något om ädla metaller egentligen. Däremot kände han ju guldsmeden som låg alldeles nära, "...och han brukar hjälpa oss".

Chefen och ägaren med nr 44, sigill, daterat till Qianlong (1736-1795).

Några minuter senare, när jag hade inspekterat domänerna, fick vi en pratstund. Mikael kände igen mig. Jag gratulerade till den enorma försäljningssuccén och frågade om ZP hade haft besök av media eller TV som velat beskriva de sensationella försäljningarna?
-Nej, inga har varit här.
Men vad konstigt, sade jag. Relativt sett så har ju ni sålt bättre än något annat auktionshus överhuvudtaget!
-Jo, men det är ju inte betalt ännu. Du förstår det är ju en sak att folk bjuder, men en annan sak att få in pengarna.
Förvisso, men ni måste väl ändå se det positiva och inte problem bara fem dagar efter rekordauktionen!?
-Jo, det förstås.
Det mest sensationella är ju att ni lyckats sälja föremål för drygt tio miljoner som ingen sett, annat än i dåliga bilder på nätet. Det har nog aldrig skett förut.
-Jo, någon gång tror jag det har hänt, sade Mikael. -Men de fanns i Frankrike så det var därför. Och den stora kinesiska... -du vet tavlan- den var för stor för att få in, så den fick vi ha visning av på en annan plats.
Menar du thangkan?
-Jaa, just det!
Men den sålde? (Noterad till 96.000 euro)
-Ja, men vi har ju inte fått in pengarna än vettu.
Men ni sålde ju flera andra föremål för stora pengar, exempelvis flera jader och ett par porslinsskålar till höga priser.
-Ja, men det är ju det där med pengarna vettu. Det kan ofta vara stora problem med att få in betalningen.
Hade ni många på besök under visningen? (Som varade i totalt fyra timmar på auktionsdagen).
-Nä, det var inte så många här.
Jag vet att du inte behöver svara, men kan du säga något om var köparna kommer ifrån?
-Jaa, det är ju rätt så många ifrån Kina och då blir det ju ofta problem med betalningen. Köper de något och inte hör av sig så är det ju kört. Det finns ingen lösning då.
Men det gör det väl visst! Om du har haft så stora problem tidigare, med kineser som inte betalar så borde du väl köra en bankkoll på dem inför auktionen? Eller be dem lägga en peng inför auktionen, som många större auktionshus begär av potentiella köpare sedan flera år!?
-Joo, det förstås.

Tänkte inte på det. Foto: Youtube

Kan du kinesiskt konsthantverk Mikael? (Han har i tidigare intervju i december 2015 klargjort att ZP anlitar externa konsulter för expertisering av kinesiskt konsthantverk).
-Nä.
Är du konsthistoriker?
-Nä.

ZP:s hemsida den14 februari 2016

Kan du något om konst eller antikviteter?
-Nä, jag tar hand om pappren och får saker och ting att fungera här.
Så du menar att ni tar in externa konsulter för alla föremålsområden?
-Ja.
Men blir inte det dyrt?
-Njao, men det funkar.
Ja, du känner ju guldsmeden. Är det så att du är gift med en kinesiska?
-Ja.
Äger du eller din fru ett enda av de kinesiska föremål som bjöds ut i er senaste kvalitetsauktion?
 -Nej. (Antikmonologen har tidigare visat att Björkman upprättat Handelsbolag för "Handel och export av antikviteter. På sikt kommer även import från Kina att bedrivas").
Tycker inte du att det var otroligt att ni lyckas sälja föremål för mer än tio miljoner som ingen sett i verkligheten?
Jo, men de fanns ju i Frankrike så det var ju inget konstigt.
Eeh, just det... En sak Mikael, du har sagt att mångmiljonvaserna finns i Frankrike ett antal gånger nu. Är du medveten om att du skrev Spansk samling till mig i ett mail?
-Nä det gjorde jag inte!
Eh, jo.
-Nää, det gjorde jag i n t e!
Jo, Mikael, det gjorde du. Jag har mailet kvar.
-Jaa, jag får så många mail att jag i n t e kan komma ihåg allt folk skriver..!

Mail från Mikael Björkman daterat 1 februari 2016.

Nr 26, vas daterad till Kangxi, (1600-tal). Noterad såld för 5.000 euro.

Nr 44, sigill, daterat till Qianlong (1736-1795). Utropet var 30.000-50.000 euro. Noterad som såld till "reapriset" 15.000 euro.

Efter intervjun frågar jag om det finns möjlighet att få titta på några av de "bättre" sålda föremålen. Jag ska fråga XX blev svaret och jag förstod att det var frun som åsyftades. Efter någon minut kommer Mikael tillbaka och säger att det går bra, -till min förvåning, måste tillstås. Därefter förevisas jag nr 43; jadeplakett daterad till 1736-1795 och 44; sigill i jade daterad till 1736-1795 samt 60; porslinsskål daterad till tidigt 1700-tal och 85; porslinsskål daterad till 1736-1795.

Utrop 43, "Chinese jade carving, A hole on the top". Daterat till Qianlong, 1736-1795. Noterad som såld för 5.500 euro.

Två jade-föremål samt två porslinsskålar, nr 43, 44, 60 och 85, har samtliga daterats av Auktionshuset Z-Point till precist angivna perioder under 1700-talet, Yongzheng och Qianlong. Samtliga är gjorda under de senaste maximum 20 åren, alltså förfalskningar. Dessutom är de dåliga förfalskningar, lätt igenkännbara så som varandes förfalskningar för alla initierade i orientaliskt konsthantverk.

Vilken turist som helst kan köpa mer eller mindre identiska föremål i Kina, oftast på "Beijing Antique Market" för några hundralappar styck, om man pratar lite kinesiska. Pratar man bara engelska så kanske man får punga ut med någon tusenlapp eller ett par för förmål som diskuteras och visas i denna auktion, som ZP och Barnebys kallar för "Kvalitetsauktion". ZP:s förfarande är groteskt och kriminellt.

Att folk utan kompass vad gäller etik och moral får verka utan att någon sätter ner foten i denna bransch är sorgligt. Auktionshusbranschen är allt igenom okontrollerad. Skatteverket ska ha sitt och eventuellt anställd personal/praktikanter ska ha löner, men i övrigt så är det "High Chaparall". Kom och köp konserverad gröt! Allting går att sälja med mördande reklam. Att Barnebys ger ZP Auktioner reklam är vämjeligt. Detta slår förr eller senare tillbaka mot alla oss som försöker verka i branschen på ett ärligt sätt, utan att blåsa folk.

Jag har frågat den polisman som bloggar för Barnebys, Peter Lloyd, hur han ställer sig till mina påståenden och ifrågasättanden och jag  har även frågat Pontus Silfverstolpe. Ingen har behagat svara på mina frågor som båda fick för cirka en vecka sedan, i mailform.


Onsdagen den 10 februari skriver polisen Peter Lloyd följande på Barnebys webbsida:

Barnebys den 10 februari.

Barnebys kanske ska överväga att städa framför egen dörr. Man behöver inte gå över ån efter vatten för att finna förfalskningar utan bara göra som undertecknad; Ta en sväng till det av Barnebys varmt rekommenderade Z-Point Auktioner i Borlänge. Där finns det en massa föremål som skall -inte bör- förverkas. -Eftersom kommissionären, alltså ZP, påstår att en massa föremål är mycket äldre än de de facto är. Att de är så oerhört mycket nyare än de utges att vara är en självklarhet, för alla de som är insatta inom området Orientaliskt konsthantverk. Det rör sig till yttermera visso inte om bra förfalskningar, utan väldigt dåliga, självklara sådana. Att auktionshusbranschen är totalt oreglerad gör som tidigare påpekat, inte saken lättare. Men ska vem som helst ska kunna sätta upp en låda och kalla den för auktionshus; därefter sälja billiga och enkla föremål under förespegling att de är mycket värdefulla och gamla? Svaret är självklart NEJ. Det är kriminellt, eller hur Peter Lloyd och Barnebys?

En mycket bra utförd kopia av exempelvis en oljemålning av Bruno Liljefors är ingen förfalskning förrän säljaren av densamma påstår att det är en äkta oljemålning av Bruno Liljefors. Samma resonemang gäller för alla föremålsområden, även för kinesiskt konsthantverk. ZP påstår att de flesta föremål kommer från en viss specifik tidsperiod, när de är mer eller mindre nytillverkade. Definitivt gjorda under den mansålder vi lever i och allt annat än antika. Eller så sätter de utropspris som leder potentiella köpare att tro att föremålet är mycket gammalt, som i fallet med de fyra bronsföremålen.

Ledig grannlokal bredvid ZP:s lokaler. Låga hyror på Borlänges huvudgata?

Anser antiksverige anno 2016  att Z-Points agerande är acceptabelt? Jag är innerligt trött på att skriva om ZP, men ingen annan gör det och skandalerna avlöser varandra. Lögner, dumheter och oseriöst brukande av uttryck och terminologi som "Auktionshus", "kvalitet", "experter", "specialitet" etcetera, etcetera. Ord och uttryck som gemene man och kvinna generellt sett ser som signaler för auktoritet och kunskap. Jag kan inte juridiken ingående, men lagöverträdelserna torde vara fler i fallet med Z-Point Auktioner. Auctionet slängde ut ZP ganska omgående. Barnebys gör det inte, trots att företaget ifrågasatts kraftigt från flera håll, undertecknad inkluderad. Jag har sagt det otaliga gånger; oseriösa/kriminella beteenden förstör för oss alla i branschen, i långa loppet. Det blir till slut tryggare att köpa allt på IKEA. Ingvar blir glad och jag ledsen, för då har betydelsen av ett rejält handslag helt gått förlorad.

Nr 60, skål, katalogiserad som Yongzheng (1723-1735), noterad som såld för 160.000 euro.

Jag har alldeles för många exempel på besvikna/förbannade/kränkta/ledsna -vänner/kunder/kollegor/bloggläsare som bränts av -på något sätt- oriktiga föremål. Att exempelvis gå in i en monter på en antikmässa och fråga om priset på ett föremål för att prislapp saknas, eller för att man inte förstår en priskod är ett stort problem. Exempelvis greppade jag ett större porslinsfat med underglasyrblå dekor av Yuan-typ (Yuandynastin: 1279-1368 e.Kr.) på en ganska stor mässa 2015. Den var helt utan etikett. När handlaren -nåväl- skojaren är mer adekvat, såg mig och genast kände igen mig, så sade han: Ja, den där är ju ny, men det vet du redan. Exakt samma "skojare" har jag sett sälja ett flertal föremål i grupp för ganska så många tusenlappar till en känd samlare av orientaliskt, som dessvärre är till åren kommen, med grumligare ögon som följd. Denne gentleman hade någon timme tidigare besökt min monter och tittat på ett flertal av mina kinesiska föremål, men mumlat något om att jag var "för dyr". Behöver jag påpeka att samtliga föremål han köpte av "skojaren" var nytillverkade kinesiska förfalskningar? Men konsensus är ju generellt sett att man ska sköta sitt och skita i andra.

Förfalskningar existerar inom alla områden. World of Wine News, 10 februari 2016.

Problemen med förfalskningar existerar inom alla föremålsområden. Dock, varför är det bara inom Orientaliska området som det accepteras i större omfattning? Jag kommer under alla omständigheter inte på något annat föremålsområde som är lika påtagligt drabbat. Många säger att "orientaliskt ju ÄR så svårt". Det är en icke-invändning. Allt är svårt för den som inte kan något. Är kunskapsnivån så låg i Sverige? Eller är det så vinsteffektivt att sälja fakes att man därför låtsas ovetande? -Vare sig det rör sig om inlämnare/auktionshus eller antikhandlare.

Alla auktionshus gör fel någon gång, en del gör fel ganska ofta. Väldigt få gör fel konsekvent, hela tiden. Jag har påvisat ett som konsekvent gör fel och ställer upp i domstol för att understryka detta, om situationen så skulle kräva. Huruvida ZP:s bedrägliga verksamhet är medvetet genomförd eller om det är på grund av bristande intelligens är i sammanhanget totalt irrelevant, av uppenbara skäl.

För att ni, den bästa av läsekretsar, ska förstå problematiken kring falskt kinesiskt konsthantverk rekommenderar jag er innerligt att (återigen?) läsa krönikan Hitta förfalskningarna i Älvsjö/ Utträde ur OCS/ 7=8, som skrevs för på dagen ett år sedan.

Auktionshusdirektör/ägare till ZP auktioner med utrop nr 85, daterad till Qianlong, noterad såld för 20.000 euro.

Hur länge ska ZP få fortsätta med dessa dumheter? Detta är inte en lek eller brädspel med låtsaspengar. Det är en verklighet som många seriösa människor försöker leva av.

Hur många miljoner av de 14 kommer att synas i ZP:s bokslut för 2016? Jag gissar på: noll. Att som auktionshuschef -upprepat som ett mantra- stå och säga att ingen nog kommer att betala -endast fem dagar efter genomförd auktion. Det är tjänstefel och urbota dumt, eftersom man har mycket längre tid på sig att betala, än fem dagar.

Vet hut, Z-Point Auktioner! Gå direkt i fängelse, utan att passera gå!

In fakes we trust.

Fotnoter:

För klarhetens skull bör nämnas att Antikmonologen utgörs av en person, jag själv, Nicklas Cederqvist. Det är en absolut självklarhet för mig att publicera kommentarer och eventuella ifrågasättanden, så länge de är sakliga och av icke hotfull natur (vilket tyvärr har förekommit). Till skillnad från Barnebys och andra aktörer så har inte Antikmonologen några (lånade) miljoner på banken utan endast pennvässare på skrivbordet. Pennan anses som bekant vassare än svärdet. Särskilt mycket så, om svärdet är alldeles nyligen rost-patinerat.

Antikmonologen förbehåller sig rätten att räkna fel. Forex valutaomvandlare användes för aktuella växlingskurser.

Under samtliga sålda föremål på Invaluables hemsida står "Unverified" (overifierat) på varje sålt ZP-föremål. Antikmonologen frågade Mikael Björkman om anledningen till detta. Björkman hade "...ingen aning om det och skulle genast ta tag i det". Väldigt konstig respons, eftersom det sedan sommaren 2015 stått så vid alla föremål sålda av ZP /Invaluable. Betydelsen är fortfarande oklar.

Om man är spekulant på ett föremål som har fel bild eller fel bildtext, så är man oerhört mån om att kontakta auktionshuset och klargöra vilket objekt som hör till vilket utropsnummer/text. -Av den alldeles oerhört självklara anledningen att man vill bjuda på "rätt" föremål.

Att Barnebys sedan många månader, -år(?) vägrar att svara på frågor eller ens publicera kommentarer om sina många skribenters alster adderar inte till Barnebys förtroende.

Den äldre vänliga kvinnan hos ZP visade sig vara praktikant. Ytterligare en person, en man, satt tyst iakttagande vid dator längst in i rummet.

Källor:
http://www.invaluable.com/catalog/searchLots.cfm?scp=c&catalogRef=FTHPXS8UTO&shw=200
https://www.youtube.com/watch?v=4PhM8KJJMzs

https://www.barnebys.se/blogg/artikel/58142/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Konserverad_gr%C3%B6t
http://www.wownews.se/senaste-nytt/falskt-champagne-for-miljoner-hittades-i-skjul/?utm_source=Allt+om+Vin&utm_campaign=bda3fd4528-Allt_om_Vin_v_62_9_2016&utm_medium=email&utm_term=0_34b739f74d-bda3fd4528-260049097

Snillen excellerar i Borlänge

Antikmonologen konstaterade fredagen den 29 januari (bör läsas för bästa förförståelse av nedanstående) att auktionshuset Z-Point Auktioner (ZP) i Borlänge saluför en mängd nytillverkade kinesiska föremål i deras av dem och Barnebys så kallade kvalitetsauktion som ska äga rum den 5 februari.

Första gången någonsin som "uppskattningspris" används som term i svensk auktionshistoria? (Thangkan åsyftas)

Antikmonologen inkluderade fem avbildade kinesiska objekt i blogginlägget och påstod att samtliga var av mycket sent datum. Fyra av dem, samtliga relativt stora bronsföremål, var -och är fortfarande- helt okommenterade vad gäller datering. Dock fick Antikmonologen igår, den 1 februari, av VD för ZP proveniensen för föremålen: "Dessa föremål kommer från en privat samlare i Spanien. Han har haft dessa i ett antal år". Man vägrar fortfarande dock från ZP:s håll att uttryckligen datera föremålen.

Jag skrev bland annat följande den 29 januari:
"Jag anser samtliga kinesiska föremål i ZP-kvalitetsauktionen vara moderna förfalskningar. Det föremål som är svårast för mig att bedöma enbart från bild är thangkan, men beaktande hela situationen och ZP:s historia så håller jag för synnerligen osannolikt att ett enda av dessa orientaliska föremål skulle vara genuint. Bronserna saknar helt kommentarer om ålder, vilket är absurt ställt i relation till de höga utropspriserna. Samtliga jadeföremål över cirka 10.000 kronor är av mycket sent datum, även de som anges vara gamla".

Bronserna jag åsyftade är fyra till antalet. Jag påpekade att katalogtexterna var helt felaktiga för respektive föremål, när jag skrev blogginlägget. Det är de fortfarande, fem dagar senare. Det sammanlagda utropspriset för dessa fyra föremål, vilket är lika med auktionshuset professionella värdering, är 292.000- 378.000 Euro. Detta innebär att Z Point Auktioner sätter ett värde på bronserna till mellan 2.9-3.7 miljoner svenska kronor. Inte kattskit, med andra ord.

Tillgänglig för 3.195 miljoner. Foto: Autoropa, Malmö.

Autoropa i Malmö har en -i och för sig begagnad- Ferrari F12 Berlinetta till salu. Årsmodell 2013, mätarställningen visar endast 1950 km. Mycket att åka med gissar jag. Om säljaren av de fyra bronsföremålen får in den lägre delen av utropet, så är Berlinettan ett kap, den betingar 3.195 miljoner kronor. Kom ihåg ägaren/VD:n för Z-Point Auktioners ord om -egna- bilen han sålde i höstas i sitt eget auktionshus ZP: "Bra för att vara så gammal". Är målet en Ferrari, Mikael Björkman, VD för ZP? Lite passande musik när ni läser kanske?

För de av Antikmonologens alla läsare som överväger att bjuda på någon av de fyra bronserna, värderade till 2.9-3.7 miljoner, så förutsätter jag att ni kommer att åka upp till Borlänge för att inspektera objekten. Jag avråder er av ganska många skäl att genomföra den resan. Inte minst av nedanstående anledning.

(Klicka med muspekaren på "View additional auction details" så dyker en hel del intressant upp..:)

Invaluables hemsida den 2 februari.

Plötsligt har ovanstående information om auktionen dykt upp på Invaluables hemsida. "The following lots will not be avalible (sic.) for viewing: 45.46.47.48 (de fyra bronserna) Viewing lot 90 (thangkan): This lot is kept in storage and is avalible (sic.) for viewing Thursday February 4th between 11.00 and 16.00 local time. This after appointment only."

URSÄKTA! Var ska jag börja? Jag blev omgående perplex, vithårig, uppgiven och började akut undra vad livet egentligen går ut på. Just precis de föremål jag pekade ut för fyra dagar sedan som katastrofalt -för att inte säga kriminellt, katalogiserade "...will not be avalible for viewing". Just de föremålen behåller Z-Point för sig själva. Likt en treåring som just slukat kladdkakesmeten och blir tagen på bar gärning, med choklad i hela ansiktet. Det var inte jag pappa! Jag lovar! Uttalat med choklad från tinning till tinning.

Till yttermera visso får eventuellt hugade spekulanter av "auktionens främsta föremål" en tids-slot på fem timmar att undersöka den på. Som vore det en aldrig tidigare skådad komet på himlavalvet. -Men enbart efter att ha bokat tid! Hemska tanke om bokningslistan är full, när undertecknad kommer på besök? Z Point Auktioner skapar onekligen svensk auktionshistoria. Förvisso negativ sådan.

Borlängefluga? Foto: Ydrebo.se

En fluga satt på en vägg i Borlänge: Oj, han som upptäckte oss i höstas och fick bort oss från Auctionet har fått syn på oss igen. Vi låser in grejerna och kastar bort nyckeln. Bra idé va?! JA, så gör vi! Snillrikt.

"The buyer has full responsibility to assess the item before sale" Invaluables hemsida den 2 februari.

Okeey? Är Z Point fortfarande med i Auctionet? Ni blev ju utkastade därifrån i december 2015! -Eller? Invaluables hemsida den 2 februari.

"Buyers Premium 26%" Invaluables hemsida den 2 februari.

På en trottoar i Borlänge? (Grisen i säcken/Pig in a poke). Foto: blogg.stenudd.se

Eftersom ni har det lite svårt med formuleringarna och språket ibland, bästa ZP, så totade jag ihop nedanstående säljbrev åt er.

Dear shoppers of the world, -especially you Chinese! 
Z-Point Auktioner offers You, Mesdames et Messieurs, four totally mis-catalogued Chinese bronze vessels that purports to to be very, very old indeed. We have prized them according to market appraisals, at -in total- 292.000- 378.000 Euro, but we REFUSE to date the vessels in writing. You are most welcome to bid like crazy. You must assess the items before the sale though you may NOT see the objects in real life.  You will hopefully see them if you buy them. Buyers premium is either 22,5% or 23% or maybe 26%. We haven´t really decided yet. By the way; Yes, effectively you will be buying a pig in a poke, but we assure you we are very descent people, in dire need of money.

Yours Sincerely,
He who Decides
P.S. Orsa kompani lovar INGENTING bestämt.

Svensk version:  
Kära potentiella kunder världen över, -särskilt Kineser! 
ZP Auktioner erbjuder Er fyra komplett felkatalogiserade kinesiska bronsföremål, som utger sig för att vara verkligt jätte-jättegamla. Vi har värderat dem i enlighet med den kommersiella marknaden, till -totalt- 292.000-378.000 Euro, men vi VÄGRAR att skriftligen datera föremålen. Ni är hjärtinnerligen välkomna att bjuda som galningar. Ni måste själva bedöma föremålen innan själva auktionen, men ni får INTE se dem på riktigt. Ni får förhoppningsvis se dem, efter att ni har köpt dem. ZP:s påslag på klubbad summa är antingen 22,5% eller 23% eller kanske 26%. Vi har inte riktigt bestämt oss ännu. Förresten, låt vara att ni köper grisen i säcken, men vi kan försäkra er om att vi är fantastiskt trevliga människor, i desperat behov av pengar.
Kära hälsningar,
Direktören för det Hele.
P.S. Orsa kompani lovar INGENTING bestämt.

Vad säger du Pontus Silfverstolpe, på Barnebys? Är Z Point Auktioner och specifikt deras Kvalitetsauktion den 5 februari ett företag du går i god för och välkomnar? Vore jag du Pontus, så skulle jag omvärdera etablerad kontakt med ZP och möjligen dryfta ärendet med er senast anslutna bloggare, Peter Lloyd. Beaktande hans yrke, så torde samtalet kunna bli intressant. Herr Lloyd är nämligen statligt anställd, vid Polisen. Omvänt så kan vän av ordning undra om en polis kan/bör arbeta för en organisation som torgför dylik affärsverksamhet?

Foto: Forbes.com

Illustration: Skolornas bildarkiv

Antikmonologens åsikt är att detta företag ska syssla med försäljning av egna bilar eller annat som passar verksamheten. Z Point Auktioner har med aldrig sinande brister, en dåres envishet och all önskvärd tydlighet visat att de inte ska syssla med andrahands-handel. Är någon av Antikmonologens läsare fortfarande i tvivel om detta, så råder jag er att klicka er in på "Z Point Auktioners Kvalitets auktion den 5 februari" och se de numer 115 "kvalitetsföremålen".

Z Point Auktioner skadar allt och alla i konst-, antik- och auktionsbranschen och utgör en fullständigt absurd skamfläck. Oseriös räcker inte som epitet för deras verksamhet. Jag ber inte om ursäkt för "hårda ord" utan säger som Robinson-Erold; 

Skämmes tamefaan!

 Vilken annan bransch skulle acceptera liknande horrörer?
 

På en hemsida nära er, den 2 februari 2016. Vakna, Barnebys!

Emotsedd valuta i Borlänge. Foto: Dailymail.co.uk

Fotnoter:
Forex valutaomvandlare användes för aktuella växlingskurser.

Ingen vettig människa bjuder hundratusentals kronor på något man inte får se. UTOM möjligen någon uttråkad och totalt okunnig kines med ticks i avtryckarfingret, som tror att hen har hittat en riktig skatt på en liten auktion i lilla Dalarna, i lilla Sverige.


Källor:
http://www.invaluable.com/catalog/searchLots.cfm?scp=c&catalogRef=FTHPXS8UTO&utm_source=calendar&utm_medium=www.barnebys.se&utm_content=event&utm_campaign=barnebys
https://www.youtube.com/watch?v=Ll3uipTO-4A
http://www.orsa.se/default.asp?PageID=1071

Verkligen världssensation, Antikrundan, Bexhed och Barnebys?

Magnus Bexhed, en av SvT:s utsedda experter i Antikrundan, Sveriges populäraste TV-program, avrundar avsnitt 2 för säsongen med följande fråga till besökande dam med äggformat mässingsobjekt: "Vad vet du om det hära ägget?"

Sveriges Televisions hemsida med clickbait-journalistik, januari 2016.

"Lucio Fontana och Concetto Spaziale... Vi står inför en VÄRLDSSENSATION. Det här är 1900-talets -en av de FRÄMSTA, ABSOLUT främsta konstnärer... Det är ett VÄRLDSNAMN... Vi står framför ett stycke konsthistoria här i Uppsala idag... Verkligen, VERKLIGEN jätte-jätteroligt... Bexhed "sätter ett marknadsvärde omkring en halv miljon" och damen undrar om någon tar emot henne (-när hon faller). Programledaren Anne Lundberg kommer till undsättning och vederbörligt kramkalas uppstår.

Våren 2014, för mindre än två år sedan, sålde Bukowskis i sin Moderna Kvalitetsauktion ett dylikt mässingsägg för drygt en halv miljon kronor plus avgifter, sammanlagt 711.902 kronor. Nej, så var det inte! Bukowskis försäljning inkluderade TVÅ dylika "ägg"- i samma utrop, båda numrerade 247/500. Intressanta fakta i senaste meningen. Två till priset av ett och dessutom större numrerad upplaga, inte unikt föremål. Dessa mässingsskulpturer gjordes nämligen i par, i en upplaga om 500, således sammanlagt 1000 ägg.

 Ett "ägg" torde då ha ett "marknadsvärde" på sisådär 250.000-356.000 kronor. Men si, så är det inte. Ni ska aldrig skilja ett par värdefulla ljusstakar eller andra set åt. Om ett par ljustakar som varit ett par sedan tillverkningen under 1700-talet anses vara värda 20.000 kronor så är inte en av dessa ljusstakar värd 10.000 kronor, utan snarare 5.000 kronor. Något alla insatta i antik- och konstbranschen känner till.

Hur sedan definitionen av begreppet "marknadsvärde" ser ut, är en intressant diskussion i sig. I den värld som utgör vardag för VD för Uppsala Auktionskammare, herr Bexhed, torde marknadsvärde vara klubbat pris plus auktionshusets påslag/avgifter. Med Bukowskis två sålda ägg som exempel, så torde marknadsvärdet då vara 356.000 kronor, snarare än 500.000 kr. Dessutom snarare hälften av 356.000 kronor, eftersom Uppsala-ägget har skiljts åt från sin - faktiskt obligatoriska- partner med samma numrering; alltså snarare 178.000 kronor. Men, 322.000 kronor hit eller dit, vad gör väl det? Det blev ju bra TV. Eller?
 

För knappt tre år sedan, i mars 2013, försökte man i Italien sälja ett par likadana ägg numrerade nr 410/500. Dessa två gavs det uppskattade priset 45.000-65.000 euro. Ganska exakt samma utrop som Bukowskis satte på sina två "ägg" ett år senare alltså. (Vad jag förstår så sålde dock inte dessa, utan återropades, som det heter i branschen). Möjligen ansågs de för högt värderade..?

De prisuppgifter Antikmonologen sett för enskilda ägg är dels ett som såldes i Milano på Sotheby´s den 26 november 2013. Utropet sattes till 20.000-30.000 euro och det klubbades för 37.500 euro, inklusive auktionshusets påslag. Vilket innebar i runda slängar 200.000 kronor till säljaren, efter auktionshusets kommission. Dels är det ett ägg som såldes -efter att diskuterat Antikrundeprogram spelades in- nämligen den 25 november 2015, hos Dorotheum i Österrike. Utropet hade satts till 25.000-30.000 euro, hälften av vad Bexhed angav som marknadsvärde några månader tidigare. Det ensamma ägget såldes för exakt samma summa som i Milano 2013, nämligen 37.500 euro, inklusive auktionshusets påslag. Vilket innebar ungefär 200.000 i fickan ävenledes för den säljaren. Mindre än hälften av Uppsala-äggets åsatta så kallade marknadsvärde.

Varför ger Bexhed ägaren en alldeles för hög värdering på ett "ägg"? På vilket vis är detta en världssensation? Det tillverkades ytterligare 999 likadana ägg av Lucio Fontana, i en multipelserie om 500. 1000 likadana ägg torde näppeligen kvalificera sig för epitetet "världssensation"?

Edit 30 januari: Efter vänligt påpekande från en av Antikmonologens trogna läsare om att det finns enstaka högre prisnoteringar på just dessa diskuterade ägg bör påpekas att så mycket väl kan vara fallet. Som bekant kan man göra mycket med statistik, på gott och ont. Antikmonologens poäng är att det i Sveriges Televisions mest populära program, med oerhört stort genomslag ute i stugorna möjligen kan vara klokt att anslå en något mer modest och lågmäld ton. Både vad anbelangar prisbilder och epitet som till exempel världssensation. Teoretiskt sett så kanske damen med världssensationen i väskan går till banken dagen efter värderingen och ber om att få låna -säg 400.000 kr- för att äntligen kunna laga taket på villan. Banktjänstemannen har ju sett Antikrundan och låter damen få lånet -såklart! Om nu ägget säljs tre månader senare och genererar -låt oss säga 200.000 kronor- som i de två exemplen ovan, så står damen där, med skägget i brevlådan.

"Vi står inför en världssensation!"

Att Bexhed brer på ordentligt för att söka efterlikna egna chefen och antikrundans självklara fixstjärna Knut Knutson är svårt att undgå. Knutson har sedan många år carte blanche vad gäller "Rundan". Tjo och tjim och lattjo lajbans, här kommer Knut! Huk er göbber å gömmer och öppna era påsar i kön, för Knut vill titta och klämma och känna och trula med munnen och klippa med ögonen! Ett fåtal andra experter har någonsin blivit ombedda eller fått förtroendet att slita i folks medhavda prylar. Möjligen vill de heller inte.

Men att så till den milda grad elda upp de stackars ägarna till ett objekt med vokabulär som "världssensation" och "vi står inför ett världsnamn" kontinuerligt ivrigt gestikulerande och viftande med armarna om ett förvisso relativt värdefullt föremål -är remarkabelt, för att inte säja löjeväckande.

I paritet med mässingsägg på Fyris Torg? Foto: Sverigesradio.se

Den 18 oktober 1968 kanske en och annan sportkommentator dristade sig till att utropa världssensation, efter Bob Beamons hopp på 8,90 i OS-längdfinalen i Mexiko. Men att ett 27 centimeters mässingsägg av Lucio Fontana skulle få det epitetet var, låt oss säga, oväntat. Månlandning, siamesiska tvillingar eller hagelkorn stora som dasslock: världssensationer? Jag vet inte det, men på Fyris Torg 2015 fick vi i alla fall oss en till mans. En bildgoogling på "världssensation" ger vid handen att Herr Bexhed och ägget hamnar på plats nr 14. Före sig har han tuff konkurrens av bland annat en bok som inbegriper nämnda ordet "världssensation" i titeln. Men hav förtröstan; han kommer före både meteoriter på Tradera, ABBAs återförening och kvällstidningslöpsedel om Richard Geres svenska flickvän.

------------------------------------------------------------------------

Antikmonologen har blivit nedringd och "mailbombad" av läsare som bland annat undrar om Barnebys välkomnande av Z-Point Auktioner "...är ett för tidigt aprilskämt?". En inte särskilt långsökt fråga; det är ju ändå bara ett par månader till den 1 april.

Tidigt aprilskämt? Barnebys den 24 januari.

Webbsajten eller "auktionsaggregatorn" Barnebys, med stora finansiärer i ryggen och många (i och för sig lånade) miljoner kronor på banken, hårdsatsar på flera kontinenter och dominerar PR-delen av svenska antik- och konstmarknaden, trots röda siffror i resultaträkningen.  Man valde häromdagen, den 24 januari, att välkomna Z-Point auktioner till sina domäner: "Barnebys har glädjen att välkomna Z-point Auktioner (ZP), som framförallt är specialiserade på kinesiska och asiatiska antikviteter", skrev man bland annat och upplyser också om att ZP avser att hålla kvalitetsauktion i februari. Barnebys länkar till denna "kvalitets auktion" på sin hemsida. Den inbegriper 105 objekt av mycket låg eller extremt låg kvalité. Jag drar mig inte en sekund för att kalla den auktionen för det värsta lågvattenmärket i svensk så kallad kvalitetsauktionshistoria. Att n å g o n enda människa skulle komma på den alldeles oerhört befängda tanken att kalla auktionen för "kvalitetsauktion" skulle jag fram till den 24 januari 2016 ha hållit för världssensationellt. Nu är det dock gjort. Det är de facto en världssensation att någon enda människa i hela världen kallar den auktionen för en kvalitetsauktion.

Barnebys´ boys.

Till Barnebys, som antingen inte läser Antikmonologen eller anser att det Antikmonologen kommit fram till vad gäller ZP auktioner är alldeles uppåt väggarna, vill jag härmed komma med lite tips på lektyr, om ni får en stund över: (Bör läsas i nämnd ordning). Det kommer att ta en stund att läsa, men vem vet, ni kanske lär er något på vägen? Den ödmjuke lär sig hela tiden.

Nr 1: Bråttom Auctionet..? Z-Point Auktioner -Your expert in Asian antiques; -and on bilar. 
Nr 2: Z-Point blåljuger; Dubiösa provenienser i Göteborg och Stockholm samt samtida konst.
Nr 3: Hårt julklappstips, ASIBS och en del mjukt.
Nr 4: Zero points Auktioner och Bukowskis köp av Sveriges klocksegment.

Antikmonologens upprepade sågningar av Z-Point Auktioners "verksamhet" tycks ha bidragit starkt till att det ävenledes stora företaget Auctionet klippte banden till dem i december 2015. Att Barnebys nu tar över budkaveln och välkomnar dessa "specialister på kinesiska och asiatiska antikviteter" är totalt häpnadsväckande och groteskt. Min förvåning var obeskrivlig när jag såg det.

Jag intervjuade VD:n -tillika ägaren- av Z-Point Auktioner Mikael Björkman, den 1 december 2015. I denna intervju klargjorde Björkman att ZP ej har någon anställd som kan något om orientaliskt konsthantverk, utan att de tar in konsulter utifrån. I den intervjun utelämnade Antikmonologen den alltför självklara frågeställningen: Är det då inte konstigt att ni utger er för att vara experter på asiatiska antikviteter?, eftersom jag ansåg att den redan var implicit besvarad. En tid senare ändrades -efter Antikmonologens kraftiga ifrågasättande- denna formulering till: "Vi handlar med asiatiskta (sic) antikviteter". En formulering lika logisk som goddag yxskaft. Ändå skriver Barnebys i sin säljpitch av ZP : "Barnebys har glädjen att välkomna Z-point Auktioner, som framförallt är specialiserade på kinesiska och asiatiska antikviteter"

Fortfarande asiatiskta.

Här kommer att axplock av de 105 föremål som ingår i ZP:s Kvalitetsauktion den 5 februari:

Utrop 13, Naturmotiv med tjäder, signerad "Stig-Oskar", 30-50 euro.

Utrop 28, Vas, Västtyskland 1900-tal, 30-45 euro.

Utrop 34, nattduksbord, 30-40 euro.

Utrop 44, sigill, jade, "Qian long" (1736-1795), 30.000-50.000 euro.

Utrop 45, vas, you, brons, 50.000-80.000 euro. Ingen kommentar om ålder eller proveniens.

Utrop 46, vas, zun, brons, beskrivning: ornamenterad. 110.000-130.000 euro. Ingen kommentar om ålder eller proveniens.

Utrop 47, vas, gu, brons, 12.000-18.000 euro. Ingen kommentar om ålder eller proveniens

Utrop 48, ett par vaser, brons, 120.000-150.000 euro. Ingen kommentar om ålder eller proveniens

 

Utrop 51, gungstol, trä med galon sits (sic), 50-80 euro.

Utrop 90, thangka, Mongoliet "1400-tal", 60.000-90.000 euro. 802 besök, inga bud.

De 105 objekten i ZP:s Kvalitetsauktion den 5 februari är så dåliga att det inte finns ord. Jag kan inte skratta åt det. Särskilt inte eftersom Barnebys nu saluför Z-Point Auktioner. Lurendrejeriet och bondfångeriet drabbar i slutänden någon som tror sig göra en bra affär. Denne någon som drabbas kunde i stället ha köpt något bra av mig eller andra duktiga och ärliga kollegor i vårt avlånga land eller annorstädes. Nu riskerar i stället de som bjuder att bli blåsta eller att köpa s--t.

Barnebys sale pitch för Z Point Auktioner på Barnebys hemsida.

Tjugo kinesiska föremål har utrop över motsvarande 10.000 kronor, sju dito över 100.000 kronor och två dito över motsvarande en miljon kronor. För att vara övertydlig: utropspris är alltså också det samma som en värdering av objekten. Notera att de fyra bronsföremålen som är avbildade ovan, i skrivande stund har legat ute på nätet i fem dagar till ett samlat utropspris på runt 3,5 miljoner kronor. De har katalogtexter som är helt sammanblandade, alltså fel.

Tankelek: Föreställ er en riktig kvalitetsauktion, hos exempelvis Bukowskis. Tänk er att de har fått in fyra aldrig tidigare i offentligheten visade akvareller av Anders Zorn. Vid auktionstillfället säger Bukowskis inget om proveniensen för någon av målningarna. Man kommenterar överhuvudtaget inte målningarna, annat än med med orden målning, akvarellfärg, nakna kvinnor, fäbod, direktörsfru etcetera. Tänk er också att respektive katalogtext skulle vara felplacerad vid varje föremål. Tänk er också att varje målning skulle se uppenbart ny och falsk ut.

Kändes det lite galet? Jag tycker i alla fall det. Bukowskis skulle aldrig göra så. För de är ett seriöst auktionshus som håller seriösa kvalitetsauktioner.

Antikmonologen har kontaktat ZP om bättre bilder på de dyraste objekten ovan och också fått det. Dessa bilder lades därefter till, till respektive föremål. Däremot vägrar ZP att svara mig på frågan om proveniens för något av föremålen. De ignorerade helt enkelt det mailet. Inget nämns någonstans om varifrån föremålen kommer. Det är nuförtiden legio att kommentera föremåls proveniens, om det rör sig om föremål för -låt oss säga- över 100.000 kronor. Att det går 36 arkaiserande kinesiska bronsurnor på dussinet i Kina är allmänt känt. Redan när jag studerade hos Sotheby´s i London i mitten av 90-talet och jobbade som volontär på The Chinese Department under fyra månader, noterades enorma mängder välgjorda förfalskningar. De äkta föremålen var mycket ovanliga och accepterades bara med känd proveniens. Det samma gällde förstås för porslin och stengods.

Utrop 90, thangka, baksida, Mongoliet "1400-tal", 60.000-90.000 euro. 802 besök, inga bud.

Jag anser samtliga kinesiska föremål i ZP-kvalitetsauktionen vara moderna förfalskningar. Det föremål som är svårast för mig att bedöma enbart från bild är thangkan, men beaktande hela situationen och ZP:s historia så håller jag för synnerligen osannolikt att ett enda av dessa orientaliska föremål skulle vara genuint. Bronserna saknar helt kommentarer om ålder, vilket är absurt ställt i relation till de höga utropspriserna. Samtliga jadeföremål över cirka 10.000 kronor är av mycket sent datum, även de som anges vara gamla. Tjädern, nattduksbordet, den tyska vasen och gungstolen med flera är förvisso äkta, men vad gör de i en "kvalitetsauktion"?

Det (enda) som talar för att thangkan skulle kunna vara äkta, är att ZP kallar just den för "auktionens främsta föremål": Dock, en 1400-tals thangka skulle aldrig spännas upp på spännram på det vis som visas av en vettig ägare och som sagt; det alldeles för låga utropspriset indikerar att ZP hoppas att målgruppen av budsugna utgörs av okunniga kineser med ohemult tjocka plånböcker. En grupp som för övrigt anses minska i storlek. Vän av ordning undrar också på vilka grunder thangkan anges som "Kvalitets auktionens främsta föremål"? I förevarande auktion finns ju för bövelen objekt som är dubbelt så högt värderade!? Nämnt i förbifarten så är min personliga favorit som "Auktionens främsta föremål" nog ändå utrop nr 51, Gungstol med galon sits. Den har charm och karaktär. Med lite ny galon så lägger jag hellre än hundring på den än något annat föremål i hela övriga "Kvalitets auktionen". Men tolka inte detta som ett skriftligt bud ZP.

För övrigt är samtliga utropspriser på de föremål som anges vara från en viss angiven dynasti uppåt väggarna för låga, vore de äkta. Detta talar om för mig att föremålen är förfalskningar, eftersom en sund samlare/handlare, vid sina sinnens någorlunda fulla bruk, inte skulle släppa iväg äkta föremål för dessa -felaktigt och för lågt- satta utropspriser.

Går det så går det! 

Problemet, som Antikmonologen diskuterat till döddagar, är att branschen är okontrollerad, så pajaserier som dessa kan och kommer att fortgå. Polisen har ingen kunskap och åklagarna är också utan kläder. Notera att bronserna ovan inte är brottsligt katalogiserade, ehuru de har höga utropspriser, men är odaterade. Däremot så anser jag att ZP är åtalbara vad gäller diverse porslin och jader, som de kallar för kangxi, qianlong med mera, eftersom dessa dateringar är åt skogen.

-------------------------------------------------------------------------

Barnebys, listar konstsveriges 51 mäktigaste... Ett större "journalistiskt" lågvattenmärke torde vara svårt att finna innan midsommar; Fasen, jag behöver något att skriva om! Jamen  vi slänger ihop en jury av gänget med stort G och skriver en topplista om gamla och nuvarande -viktiga- polare. De e ju en solklar win-win, de får uppmärksamhet och vi får cred av dem eftersom de får cred av oss, hajar ni! Kan kvällstidningarna sälja lösnummer med rubriken "Så mycket tjänar folk i DIN stadsdel", så kan vi fixa en topplista för konstbranschen, eller hur!?

Den ironiska generationen diggar konst och dissar inget. Klubben för inbördes beundran kliar ryggar, om ryggkli i retur utlovas. Topplistor i fredagsbilagor a la´ Nile City. Vibbarna från de glada (konst-)dagarna i slutet av 1980-talet känns påtagligt närvarande, allt oftare, i alltfler sammanhang.

 -----------------------------------------------------------------------------------

Att man som förordnad värderingsman skall uppträda eftertänksamt och ha genomfört djuplodande undersökningar som ligger till grund för värderingar man ger en kund/dödsbo eller försäkringsbolag, anser jag vara en självklarhet. Att man synbarligen närapå trillar omkull av upphetsning framför TV-kameran för att få till "bra TV" och tjattrar på utan att riktigt tänka på vad som egentligen kommer ut, kan få tråkiga följder, för alla parter. Men det blir bra tv! Eller inte? Hur tänker landets alla försäkringsbolag, jurister, skadereglerare och allmänt seriösa människor med seriösa uppdrag, när de ser och hör om pajaskonster och oseriöst anslag? Det undrar jag väldigt ofta. Så mycket subjektivitet, så lite substans. Ett pris på ett föremål är en sak, ett angivet värde något helt annat. Vad händer när konflikt uppstår om värden framkastade när kamerorna rullade och producentteamet applåderade. Va? Inte 500.00 kr? Bara 200.000?! Ja va fasen, det blev bra TV i alla fall! Eller blev det det? Tala inte till omgivningen som vore den en grupp barn. Vi är vuxna människor. Till yttermera visso tänkande sådana.

Att SvT och producenten av Antikrundan Pernilla Månsson Colt och programledaren Anne Lundberg påbjuder staccato-tv och pajaserier är dock ingen hemlighet. Experter som är ödmjuka och lågmälda till sättet har mindre chans att få till ett tv-inslag än den som står på ett ben med armarna i luften samtidigt som man skriker världssensation. Nog för att det heter "...att slå Knut på sig själv... Nuförtiden har i princip alla tv-program samma typ av uppbyggnad vare sig det rör sig om Rundan, Idol eller Fångarna på fortet. Dra uuut på slutklämmen, få tittaren/besökaren/tävlanden på helspänn. På med MUSIK, lågmält. Höj musiken! Kom med en liten söt fråga och en förstulen blick in i kameran. -Kameran som ska ÄLSKA experten! HÖJ musiken för G U D S skull. Smek in Lundbergskan bakom besökaren. PRISET! Hallå! Fråga besökaren om hen har en aning! Inte? Joo, men en liiiten aning har du väl ÄNDÅ? 20 kr? HA-HA-HA! EN HALV MILJON!?!? Är det någon som tar emot mig? Jag SVIMMAAAR. IN MED LUNDBERG! KRAMA besökaren NU!!! E de inte faaantastiskt!?! Och så rullar de vidare. In i solnedgången. To be continued.

Men är det bra TV? Vad jag förstått så tappar Rundan kraftigt i tittarsiffror. Anledningarna är säkert flera, men en generell uppstramning skulle behövas för att rädda programmet.

Förstår herrar Bexhed och Silfverstolpe att det ni gör märks? Ni har genomslag. Folk lyssnar på er i tal och skrift. De tror antagligen och förhoppningsvis att ni kan något.

Förtroende. Det är något viktigt och vackert. Som man icke på något vis kan köpa för reda pengar. Man upparbetar och förtjänar det på precis samma vis som man får, eller snarare tillerkänns, gott rykte. Men, ni har också ett ansvar. Ett ansvar som åligger den som verkar i ett officiellt rum, vare sig det är i verkliga livet framför eller bakom kameror, på nätet, iförd kostym eller kroppsstrumpa i latex. Ni har ett ansvar att göra ert bästa så att omgivningen har fortsatt förtroende för er.

Eller tänker ni bara på stålarna, förblindade av ryggdunkar och fartvind..?

Förresten, jag glömde att visa en sak. På Invaluables hemsida så står det så här om deras business partner Z-Point Auktioner, den 28 januari 2016:

"We trade in Asian, mainley (sic) Chinese antiques and artifacts... We possess extensive knowlege (sic) in this area and have a wide range of customers all over the world."

Påståendena om ZP:s extensiva kunskaper om kinesiskt konsthantverk anser jag vara av kriminell karaktär. Som påpekat ovan, har Antikmonologen som svar på direkt fråga till VD tillika ägare av ZP auktioner fått veta att ZP ej har anställda som kan något om orientaliskt konsthantverk, utan att de i stället anlitar utomstående konsulter. På Invaluables hemsida står i skrivande stund, den 28 januari 2016, att de "har mycket omfattande kunskap inom området", vilket således är ett direkt absurt påstånde.

-------------------------------------------------------------------

En stor del av problemen kring Antikrundan är redigeringen av programmen. I första avsnittet i år, som sändes 14 januari, svor två experter och en besökare. Kraftuttryck som "fan" eller "skit" anser jag inte hör hemma i dylika sammanhang. Svordomar är ett uttryck på bristande språk och låter infantilt. Det händer att jag själv svär. Exempelvis på motorväg, när en ofta svart audi (sorry, ovetenskaplig erfarenhet) ligger två meter bakom en själv i 120 km i timmen och den svarta audin på detta vis vill visa ivrigheten i att få köra om. Då svär jag. Högt. Men befann jag mig i spotlighten i TV eller i annat sammanhang så skulle jag göra mitt yttersta för att undvika att använda svordomar vidrörande exempelvis ett föremåls utseende. Att man valde att inte redigera bort tre tydliga svordomar är intressant. Särskilt beaktande det faktum att experters utlåtanden om föremål blir ner- eller bortredigerade av Programledningen, så att sammanhang blir osammanhängande för tittarna. I senaste avsnittet, 28 januari, var tävlingen Bra-Bättre-Bäst dummare än någonsin förr, för oss tittare. Vi får ju aldrig se föremålen väl, vilket gör det svårt och otroligt opedagogiskt. Inte en enda gång nämndes materialet i fråga, nämligen fajans. Botten, Bengtsson och SvT! Det inslaget var gjort med vänstern, som så mycket annat nuförtiden, i Antikrundan.

Redigeringsrädsla åsyftas i Aftonbladet den 14 januari 2016.

Pudelns kärna är att man från programledningens sida de facto hetsar experterna till kraftuttryck och teater. Om sedan en expert tar i för mycket, så borde detta ju självfallet redigeras bort innan sändning. I stället gör man precis tvärtom från SvT:s sida, genom att köra rubriker om "Världssensationen i Uppsala" etcetera, på SvT:s hemsida och Antikrundans Facebooksida. Tidigare har experterna aldrig fått se de färdigredigerade programmen före sändning. Antikmonologen erfar att sedan serien började sändas 2016 så har detta ändrats.

Delar av Antikrundans järngäng, med järnladyn Pernilla Månsson Colt och Anne Lundberg centralt placerade. Foto: Aftonbladet

Jag anar antiksvängens motsvarighet till "klickjournalistik". En idiotisering av antikbranschen. Laissez faire, går-det-så-går-det-mentalitet. Klubben för inbördes beundran är den viktigaste, vi är ändå förmer än dom. Eller är det i Barnebys fall tecken på att man vill visa finansiärer att man är "långt framme" och fixar nytt blod för att generera nya klick som genererar nya pengar? Vet ej, men häpnadsväckande och beklämmande är dessa företeelser under alla omständigheter. En arrogans och självgodhet i jakt på pengar och berömmelse som förintar tänkande människors förtroende.

Samma dag som dessa rader skrivs publiceras en artikel i en av Antikmonologens favorittidskrifter, alltid lika sakliga The Art Newspaper. Artikeln handlar om den mest kända konsthandlarfamiljen  i Australien, the Hughes family, i flera generationer. De beslutade av flera skäl lägga ned sin versamhet 2015. Evan Hughes säger i intervjun bland annat: "Too much of the commercial art trade has become about the selling of product and the accumulation of capital, much to the confusion and disillusionment of young artists".

Artikeln avslutas med följande lilla historia: "In the 1990s, when Malcolm was still a merchant banker, the Turnbull family commissioned one of my father’s artists, Lewis Miller, to paint a portrait of Malcolm. Unhappy with the work, Turnbull confronted my father at a function and exclaimed: “That artist of yours is no good; he’s made me look like a big, fat, greedy cunt”, to which my father replied, “He is a realist painter, you know"”.

Behandla din nästa som du själv vill bli behandlad. Fred på jorden.


Fotnoter:
Att experterna i Antikrundan googlar och/eller kollar upp de senaste försäljningarna av motsvarande föremål är en självklarhet. Det sker bara inte när kameran rullar.

Källor:
http://www.svt.se/antikrundan/vann-ett-massingsagg-visade-sig-vara-varldssensation-i-antikrundan
https://www.bukowskis.com/sv/auctions/578/193-lucio-fontana-concetto-spaziale-natura-2-skulpturer
http://theartnewspaper.com/news/top-sydney-gallerist-launches-blistering-attack-on-the-art-world/
http://www.invaluable.com/catalog/searchLots.cfm?scp=c&catalogRef=FTHPXS8UTO
http://www.artfixdaily.com/artwire/release/3740-barnebys-the-worlds-leading-auction-aggregator-attracts-45-millio
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article22086354.ab