Skånska erfarenheter

Uppsala Auktionskammare valde -efter att Antikmonologen skrivit extensivt om pallproblemet- att ändå försöka sälja ett par med utrop 60-80.000 kronor i sin Vårkvalité. Antikmonologen har skrivit spaltmetrar i många blogginlägg om dessa en-gång-i-tiden-alltid-till-Axel Einar Hjorth(AEH)-attribuerade taburetter/pallar. Som Antikmonologenläsare väl känner till, så utgörs merparten av de som sålts de senaste åren av nytillverkade kopior av äldre original. Men, vadå "original"? Ryktet säger att de aldrig varit i närheten av AEH:s ritbord, utan utgör någon mindre känd 50-talsdesign för någon förskola. Rykten.

Uppsala ansåg i juni 2019 att deras saluförda taburetter var designade i "Sverige under 1900-talets andra hälft", av "Okänd svensk formgivare". Den relativt sett orealistiska värderingen 80.000 föll också platt som en spätta, eftersom den så kallade "Marknaden" satte ner blydojan. Återrop. Gåresågåre som man säger på Söder. Tji kosing säger man också ibland.

Teoretiskt dyr ved.

I senaste numret av -den nyligen redaktionellt näst intill totalomstöpta- branschtidningen Antik & Auktion diskuteras bland annat Hjorth-pallarna och Antikmonologens ifrågasättande av dem. Eller nåja, A&A uttrycker det inte explicit just så, men andemeningen är densamma. Äras den som äras bör. Eller inte?

---------------------------------------------------------------------------

Bukowskis väljer sedan någon månad att helt mörka vad de tidigare sålt samt priser objekten uppnått. Vad har man att dölja? Varför hemlighetsmakeri? Flera auktionshus eller sajter ger webb-besökaren möjligheten att söka på antingen "aktiva försäljningar" eller "avslutade försäljningar", för att på så vis få fingervisningar om katalogiseringar och priser. Dock inte Buk. Längre. Locket på.

---------------------------------------------------------------------------

På bortresidan Östersjön hade Bukowskis förhoppningsvis konstkunniga personal låång kaffepaus när någon stackare kom in på Helsingforskontoret med en oljemålning på gyllenläder, föreställande en ung kvinnlig mörk skönhet i profil. Någon hejare satte 400 generade Euro i utrop och gav målningen den modesta titeln A woman. Är det en kopia eller förfalskning så vore nog 400 Euro korrekt marknadsvärde. Går det att leda i bevis att det är en originalmålning av Alphonse Mucha -för det är vad målningen skriker- så saknas det ungefär tre nollor i Europriset. 400.000 Euro vore ett lågt pris på en förvisso osignerad, men dock originalmålning av Mucha. Jag är glad att jag inte var inlämnaren, för att uttrycka mig diplomatiskt. Klubban föll den 25 september på 13.100 Euro, vilket innebär motsvarande under 100.000 SKr i fickan för den uppenbarligen okunniga/ovetande inlämnaren. En spottstyver i sammanhanget. Nästa gång den syns på marknaden är nog hos Sotheby´s, Christie´s eller på Maastricht… Gissningsvis så sitter den lycklige köparen i detta nu och går igenom all känd litteratur om Mucha. Pinsamt, Bukowskis.

---------------------------------------------------------------------------

Skånes Auktionsverk, Gamla Anders Antik, säljer INTE nazistmemorabilia. Däremot käcka pysselpaket. Broscher med kludd inkluderat. Jättepraktiskt, kanske som julklappar till barnen. Före eller efter Disney och Karl-Bertil, undrar vän av ordning.

Titta vad praktiskt med modelleran så centralt placerad!

Hakkors eller annat som associeras till fascistoida, högerextrema rörelser för detta utrop är mindre aimabelt. Även om det inte är olagligt så tycks det finnas någon form av gentlemens agreement bland svenska auktionshus att inte sälja dylikt. Det dyker upp ibland, dock sällan. Lök på laxen är att ämnet är absolut sprängfyllt av förfalskningar av varierande kvalitet. Dock har man ju från Skånes Auktionsverks sida garanterat att det är äkta vara, eftersom man katalogiserar dem som "Tyskland 1930/40-tal". Men elefanten i rummet insinueras på intet vis. 

EDIT: Detta utrop drogs -utan kommentar från Skånes Auktionsverk- tillbaka från försäljning INNAN auktionen ägde rum. Sannolikt efter en uppsjö ifrågasättanden från allmänheten. Att det låg ute i katalog på nätet i någon vecka i ovanstående form kan man onekligen förundras över.

---------------------------------------------------------------------------

Fräsiga damer förgyllde Helsingborgsvernissagen.

Sedan undertecknad (åter) blev Skånepåg så har besöksfrekvensen på sydliga Antikmässor blivit påtaglig, till min oförställda glädje. Ett besök på vernissagekvällen i Helsingborg i somras tillsammans med samlarvän kändes dock som en tämligen sömnig tillställning. Inte särskilt många besökare och avsaknad av köphunger. Hoppas sistnämnda steg exponentiellt och att mässan utföll till allas belåtenhet!

---------------------------------------------------------------------------

Efter klassiska Brösarp i våras blev nästa -för mig- nya mässa att besöka Katrinetorpsmässan. En mycket trevlig tillställning i Malmös södra utkanter, i lantlig herrgårdsmiljö. Mässan har ägt rum i tio års tid och vuxit kraftigt i omfång. 

Mats Bohman, Mässgeneral och Intendent på Landeriet, säger att expansionen är tillräcklig nu, med tre stora tält. I år önskade man möjligen lite mer värme, eftersom det var svalt i tälten/utställningssalarna. Nämnas bör dock att undertecknad var där under uppackning och monterbyggande, så möjligen steg temperaturen -på fler vis. 

Likt Brösarp är detta en lättöverskådlig mässa med många duktiga utställare. När undertecknads hundar skulle rastas upptäcktes Katrinetorps presentbutik. Den får ni icke missa; maken till bokhandel är svår att finna om man är road av konsthantverk och litteratur därom!

---------------------------------------------------------------------------

I nästa vecka äger Brösarps Moderna Mässa rum, mellan den 4 till 6 oktober. Det ska bli oerhört roligt att ställa ut där för första gången. Slagsidan för Mässan är 1900-talets design och foto och antalet utställare är 22 med uppenbar sydsvensk prägel på utställarna, varav alltså Cederqvist Antik & Vin är en. Jag hoppas många av er har möjlighet att besöka Mässan och ser verkligen fram emot att få träffa Er!

Väl mött och trevlig höst önskar Nicklas med ny Antikaffär i Hannas på Österlen!

Modernt(?) foto(?) till salu hos Cederqvist Antik & Vin i Brösarp!

--------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------

Top Secret foto: Space-cloud-unit-io

Åtrådd kuse i svaga etik-antiktider

Under söndagens (23 augusti) auktion hos Dalarnas Auktionsbyrå klubbades en häst från Dalarna för 170.000 kronor, vilket innebär nästan 200 tusen med påslag. (Auktionisten Jan Östensson tror i euforin att detta kan vara ett världsrekord för en snidad häst på auktion. Antikmonologen gissar dock att allmogesnidade alster i Nordamerika har betalats högre). Östensson berättar att hästen är en så kallad Boda-häst, tillverkad i Boda, två mil norr om Rättvik.

Eftertraktad leksak från Dalarna utan kurbits

Antikmonologen intervjuade under måndagskvällen dalahästkonnässören, författaren till boken Dalahästens vagga- En samlares dröm, med mera; Staffan Haegermark. På frågan om vem som köpte svarade Staffan undvikande och diplomatiskt att det kan vara vem som helst, som anser att hästen är värd de pengarna och att endast auktionsbyrån känner till köparens identitet. Östensson sa i alla fall att det var en man som köpte och Haegermark vet att berätta att tre personer var med och bjöd på hög prisnivå. Somliga kan tycka att det är provocerande mycket för en bit målad trä, säger Staffan; det måste man ha respekt för. Staffan vet också att kusen klubbades för 12.000 kronor år 1988. Bättre och framför allt roligare investering än både Telia och Icon Medialab.

Staffan "Hästen"(?) Haegermark. Foto: www.hd.se

Antikmonologen är av åsikten att det är roligt att svenskt konsthantverk betalas bra och erkänns. Att inte allt går på export är också trevligt. Jag frågade nämligen Staffan Haegermark om han trodde att någon utlandsboende (svensk) fanns bland budgivarna. Det höll han för ganska osannolikt. Staffan berättar i förbigående att det redan har sålts trähästar för sexsiffriga belopp i Sverige, dock endast privat.

Röd prick betyder såld.

------------------------------------------------------

Tidningen Scandinavian Retro har i sitt senaste nummer (Nr 4, 2015) det dåliga omdömet att i stort uppslagen Bra Bohag-special använda interiörbild med en matta i form av ett äkta tigerskinn. Omdömeslöst av artikelförfattaren/chefredaktören/ansvarige utgivaren Viveca Carlsson. Nästan i klass med att som praktical joke springa in på amerikanskt ambassadområde med stor väska skrikandes "bomb". Världens totala tigerpopulation anses ligga under 4.000 individer. I början av 1900-talet uppskattades antalet till 100.000. Organisationen IUCN har rödlistat tigern som starkt utrotningshotad.

Antikmonologen frågade Viveca Carlsson om tanken bakom "tigerfotot". Det fanns ingen tanke svarar Viveca och håller med mig i kritiken. En miss helt enkelt, säger Viveca. Tigern blev till en välform(uler)ad pudel. 

"Titta älskling, vilken häftig matta. En sån ska vi ha!?"

Dessutom diskuteras teakmöbler med flera träslag extensivt, som materialen vore de mest korrekta att använda i alla världar, i elva-sidigt reportage. Träslagen var vardagsvara under 1950-60-talen, men utgör idag oftast förbjudet område om man inte har klara papper på föremålens ålder. Legal användning av dessa träslag är år 2015 mycket ovanligt förekommande. Detta anser dock Viveca inte vara något problem. Det enda man behöver bekymra sig över är Rio-palisander, säger hon.

Icke politiskt korrekt teak. Foto: The Guardian.

Att Naturvårdsverket härförleden höll informationsmöte om Cites och hotade djur- och trädarter tycks ha gått Retroredaktionen förbi. Se bloggen Cites-handel ska vara krånglig; Huvudparten av (USA-)handelns så kallade antika elfenben är illegalt och modernt.

Retro har vad jag förstår inga fast anställda journalister, utan bygger sin existens på frilans-jobb och Viveca Carlssons penna. Desto större anledning för den som faktiskt anges som "Redaktionell konsult", att utföra sitt värv. Då slipper fler att sätta morgondrycken i vrångstrupen.

En info-ruta i inledning av artikeln om Cites och Jordbruksverkets regler hade varit påkallad, för att uttrycka det diplomatiskt. Retro finns vad jag förstår till salu i bland annat Stockholm, Baggböle och Tokyo. Tidningen innehåller alltid "English summary". Då har man per automatik också ett ansvar att ligga rätt i tiden, vad gäller antik-etik och moral. Till och med en skyldighet! Pudla på, Retro och överväg att kosta på er fler Redaktionella konsulter, till er för övrigt utmärkta tidning.

------------------------------------------------------

Blås&Knåda dukar upp till jubileum

Blås & Knåda på Hornsgatan firar 40 år. Gå dit och njut av klassisk hantverkstradition -och framför allt, handla! Killen i Kungliga Kurvan säljer ändå massor. Svenska konsthantverkare behöver inkomster och butiken dignar av läckra föremål.

Back in the day, 1975.

------------------------------------------------------

Bukowskis ska sluta med tryckta auktionskataloger. Följer övriga auktionshus med eller blir det ett konkurrensmedel utöver lunchen på Grands Veranda, att ha tryckt katalog kvar -i kampen om Zorn-målningarna?

------------------------------------------------------

Tidningen Antik & Auktion (A&A) är långt ifrån känd för sin kritiskt hållna eller grävande journalistik. I senaste numret gör man dock ett försök till att diskutera ett ämne av, låt oss säga, något mer känslig natur. Ett steg, förvisso myrsteg, iväg från den så kindpussande tonen man annars oftast anslår. (Att sedan artikeln mer är en variant på Erik Edelstams pressrelease från i somras, är förväntat. Man får inte vara kritisk i A&A, för då kan man irritera annonsörer och det är farligt).

Ordförande för SKAF, Sveriges Konst- och Antikhandlareförening, Erik Edelstam, intervjuas med anledning av den i bland andra sociala medier och kvällspress extensivt omskrivna pottskåpsaffären. Erik sade redan under sommaren att SKAF ska skärpa reglerna på mässorna, under rubriken "Ordföranden har ordet" på SKAF:s hemsida. Dessvärre visar S:t Olofs besök på senast genomförda stora mässan i Helsingborg i augusti, att implementerandet av reglerna inte tillnärmelsevis har fungerat. Problemen, skandalerna snarare, var -tyvärr- många i Helsingborg.

En i branschen mycket involverad person, skrev till Antikmonologen efter att Helsingborgsmässan ägt rum:
"Tyvärr visar den kontroll som Sankt Olof gjorde på Helsingborg att inte ens Erik (Edelstam) själv bryr sig om att följa de hårdare reglerna och de påpekanden som juryn gör beträffande tveksamma föremål. Det räcker inte med ord utan det måste finnas någon form av sanktion för att skapa respekt för juryns bedömning. Annars struntar alla i vad juryn tycker. Som nu."

Det föremål som åsyftas ovan och kommenterades som tveksamt av juryn i Helsingborg var ett barockbord i väldigt dåligt och mycket hårt renoverat skick, vilket tillhörde självaste ordföranden i SKAF, Erik Edelstam. Bordet hade efter påpekandet flyttats ur montern en bit på lördagen, men var tillbaka på sin första monterplats under söndagen.

Barockt bord i SKAF-ordförandens monter.

Vare sig man är antikrundeexpert eller ordförande i SKAF, så har man en skyldighet att vara -så långt det är möjligt- oklanderlig, en oförvitlig förebild för alla. Så är nu icke fallet. Situationen är och har blivit närmast absurd. Jag undrar hur stämningen under SvT:s inspelningar av Antikrundan -som pågår för fullt i dagarna- är?

Ytterligare personer har bannlysts av Uppsala Auktionskammare och i går kväll upplystes jag om att skribenten bakom utmärkta bloggen S:t Olof inte längre kan lämna kommentar på Antikrundans Facebooksida. Statliga Sveriges Television, finansierat med skattemedel, stänger av folk från att lämna åsikter. Kommentarer på det, svenska folk? Pernilla Månsson Colt, har du något att tillföra?

Jag har sagt det förut och säger det igen; Antikbranschens kunder blir färre och färre på grund av total arrogans och pengakåthet från ett fåtal av branschens aktörer. Antikbranschen måste ställa sig upp rakryggat och säga ifrån. Sluta upp med fegt ryggdunkeri och knivhugg i mörker. Svinhugg går -förhoppningsvis- igen. Gör om och framför allt, gör rätt. Just nu ter sig mycket i vår älskade antikbransch genant och löjeväckande.

Källor:
http://www.st.nu/dalarna/borlange/gammal-dalahast-fyrdubblade-sitt-utropspris-pa-auktionen-1
https://en.wikipedia.org/wiki/Tiger
http://www.theguardian.com/environment/2008/apr/09/deforestation-burma

What a mäss...

Eftersom de stora auktionshusen nationellt och internationellt skickligt lyckats i sitt arbete att få fler privatpersoner som kunder, så har antikaffärer som företeelse blivit ovanligare, vilket bland annat lett till fler mässor på temat antikviteter.

Har ni en minut i lugn och ro, med koncentrationsförmågan på topp? Bra, låt oss då söka bena ut vad som sker i (antik-)mässvärlden, åtminstone i Stockholmstrakten. Älvsjö Antikmässa travar på och dominerar i Skandinavien, men vad händer i övrigt?

Typiskt antikmässeföremål(!?)

För ett par år sedan sjöng Sollentunamässan sin sista strof, 2008 mer bestämt. Lokalerna var föråldrade. Denna mässorganisation togs över av Kistamässan, som lovades uppföras snabbt. Denna blev förvisso mycket modernare, men led också betänkligt av byggplatsstöket och fortfarande 2012 pågår arbeten. Här har man ändå arrangerat mässor sedan 2008, men eftersom det byggts kontinuerligt har det också gnisslat mellan dels utställare och organisation och även påtagligt för besökarna. Det blir utmärkt när det väl är klart, utställningshallen är jättefin, men diverse fadäser och problem under de få år mässhallen varit klar, kan möjligen ha skrämt besökarna eftersom siffrorna varit nedåtgående, om än inte särskilt mycket.

Byggnadsstök

Under tiden har Helsingborgsutställningar (=Helsingborgsmässan) varit i Stockholm och -om uttrycket ursäktas- pinkat in revir i Frihamnen, i fyra år. Alla tycks ha sagt detsamma om denna mässa; härlig stämning, centralt belägen, mindre mässa och kul att ställa ut, men var var kunderna?

Revirpinkande

Kistamässan körde efter Sollentunas upplägg med både vår och höst Antik- och kuriosamässa, men det har ryktats att de skulle upphöra med en av de två. Under pågående höstmässa 2011 fick utställarna så reda på att Kista skulle ge upp vårmässan, för att koncentrera krafterna till hösten, som det hette. För någon vecka sedan kom beskedet att Helsingborgsutställningar skulle genomföra vårmässan som Kistamässan ställt in, -i Kistamässans lokaler, Valborgshelgen 2012. -Inte i Frihamnen och för all del inte heller i Helsingborg. Och om det går bra i Kista så ska skåningarna ta över rodret även för Kistas höstantik. I så fall så lägger man ned Frihamnsmässan. Hänger ni med? Det är inte helt lätt.

För att avrunda, så släpptes en pressrelease i december; Kistamässan hade sålts till Artexis, som redan äger Malmömässan. -Vilken mässa? Jo, den öppnas den 1 februari utanför Malmö. Antikmässor där? -Ingen aning, inget om detta nämns på hemsidan. Ännu.

Jo, det var visst ännu en sak. Nu sopar nya kvastar. Helsidesannonser i morgonpressen i dagarna: Prylmarknad i Kistamässan den 25-26 februari; det datum som Kistamässan ställde in sin antikmässa... Arrangör: Helsingborgsutställningar. Ta tricken till Kista. Inte till Helsingborg och inte till Malmö...Fortsättning lär följa, som det heter.



Källor: Kistamässan, Winston Håkansons blogg, Helsingborgsmässor.