Fordon från fordom

Att ens fyraåring vill hitta på nya saker måste ju uppskattas. Att bo i en lite större stad gör att urvalen ofta är fler, än för de som bor oländigt till. Å andra sidan kanske harrfiske eller tjäderspel lurar runt knuten på den mindre orten.

Skinnpaj på; är det bilträff så är det!

Nåväl, hade av vännen P fått reda på att vackra äldre motorfordon fylkas måndagskvällar på parkeringen väster om Eriksdalsbadet. Eftersom vädret var fint så blev det cykel dit. Egen modern bil var inget alternativ.

Registreringsnumret avslöjar hovstaten som tidigare ägare, enligt kännare.

Fler törstiga praktåk vinkas in.

Promenad med knastrande grus under skorna, förbipasserande dofter av oljiga motorrum och fläckiga skinnsäten med en liten, liten hand krampaktigt i min gjorde denna soliga septembertimme till en väldigt minnesvärd sådan.

Interiören av en Maserati Quattroporte från gyllene året 1965. 16 ventiler västes det!

Frånsett fyraåriga Alicia, var det täcka könet orepresenterat. Äldre plåt tycks inte stå högt upp på kvinnors drömlista. Förhoppningsvis mer slump än faktum.

Inga damrumpor i sikte.

Mitt intresse för två- och fyrhjulingar är mest estetiskt. Denna tidiga septemberkväll var temat amerikanskt, närmare bestämt Cadillac. Som ni noterat fanns också undantag, däribland Morgan, Monark, Maserati och Jaguar.

Välputsad kärlek.

Min djupaste respekt till dessa människor och deras kärlek till sina oftast väldigt glänsande maskiner.

Monark-moppe, (Crescent såg likadan ut), SM 50, från 1972. Framkallar troligen tårar hos vilken 50-talist som helst. Topprustad med 60 kubiks cylinder. Hade körts från Tyresö, fast ägaren också hade en handfull Indian-motorcyklar att välja mellan...

Framför flaggad farkost.

Detta var sista träffen för i år, vilket kändes vemodigt. Jag som just blivit plåt-kär. Nu har jag lite mer att tillföra när dottern frågar: Pappa, berätta om något från förr i tiden..!

De långa skuggornas afton.