måndag 25 april 2016

Fornasettifest, Gallégala och Rysk Revolutionsyra på Metropol

Förfalskningar har gjorts sedan tidernas begynnelse. Möjligen var det som idag kallas för förfalskning inte från början gjort för att lura någon, utan endast tillverkat som kopia.

Auktionshuset Metropol har som vanligt auktion på måndagar, med visning fredag-måndag.

Låt oss titta lite närmare på avdelningen "Glas och Keramik".

Metropol skriver om följande Askfat, nr 1033 5783, "Piero Fornasetti (1913-1988), ej signerad, porslin, längd: 18, 5. Piero Fornasetti, född 1913, död 1988, italiensk målare, skulptör och formgivare". 



Någon har slitit bort ditlimmat tyg. Basen är atypisk för Fornasetti och saknar signatur/firmamärke.

Vän av ordning undrar på vilka grunder detta enkla fat bör attribueras till Fornasetti? Föremål av denna tillverkares hand har kopierats och förfalskats i stor utsträckning. Något som är mycket känt i branschen. Fatet såldes för 150 kronor.




För den hugade lockar möjligen "6 del Porslin", nr 10335413, hos metropol i kväll? Ni får dock gissa hur stora föremålen är. Dessutom ställer jag mig tveksam till att ett enda av de sex objekten är tillverkat av materialet porslin. Jag ser fajans, flintgods och troligen stengods på bilden. De tre ugnseldfasta formarna kan vara av porslin, men en betydligt mycket mer lyckad rubrik hade varit "keramik" för denna samling -keramik. Gruppen klubbades för 200 kronor.


Illustrerade Stekfat, nr 1034 1123, är katalogiserat som "Blåvitt Kompaniporslin, omkring 1800, längd: 41 cm, utrop 1000 kr". Av för undertecknad uppenbara skäl, hade jag katalogiserat detta fat som sent 1900-/tidigt 2000-tal. Klubbat för 1000 kronor.






Att ryskt porslin har förfalskats och även sålts i Sverige för mycket stora pengar, är ingen nyhet för bransch-initierade. Att ovan illustrerade tallrik kan vara senare än 1921 är överhängande möjligt. Tillägget "möjligen senare kopia" hade varit trevligt i all ödmjukhet. Det går tretton falska på dussinet av revolutionskeramik/föremål, vare sig det rör sig om fransk, rysk eller annan revolution. Tallriken klubbades för 10.000 kronor.

"Orientaliska tallrikar"
Fjorton tallrikar: nr 1033 5577, "Orientaliska".
De är j a p a n s k a, utöver "orientaliska". Högst sannolikt tillverkade under 1900-talets första fjärdedel. Storleken får vi dessvärre gissa oss till. Klubbades för 100 kronor.


"Tallrikar, Kina"

Två tallrikar, Kina, nr 10335603. De är japanska, inte kinesiska. Sålda för 100 kronor.



"Tallrikar, diverse", nr 10335584. Vi får inget veta om antalet tallrikar; heller inget om storlekarna; heller inget om det material tallrikarna är gjorda av; heller inget om skick. Jag tror att det rör sig om 16 flintgodstallrikar av huvudsakligen svenskt ursprung i huvudsakligen mattallriksstorlekar, med enstaka naggar. Jag tror. Gruppen såldes för 100 kronor.

På loftet på Metropol?
"Tomtar, 2 st, keramik", nr 10335011, ser ut att vara tillverkade i gips/plastmassa i kombination med metall(-stav), snarare än keramik. Vore det möjligen inte snyggt och korrekt med en datering av detta icke-antika utrop också? "Sent 1900-tal" exempelvis. Utropet utgick(!).



"Urna, Kina", nr 10335633, kunde möjligen ha beskrivits som "Rökelsekar, Japan, sent 1800-tal, saknar lock" om man ville få till det mer korrekt. Men det är bara vad jag hade skrivit. Utropet utgick(!).


"Väggvaser, 2 st, Kina" hade jag i stället katalogiserat som "Väggvaser, Japan", eftersom det är mer korrekt än Metropols katalogisering. Utropet utgick(!).

"Vas, Émile Gallé (1846-1904), glas, överfång, signerad", nr 10346057. Hade jag katalogiserat som... Nä, det hade jag inte alls! Den får nämligen inte säljas, för det är en mycket dåligt utförd förfalskning. Inte kopia, eftersom som den är försedd med signatur. Till skillnad från ovan diskuterade "Fornasetti-askfat", som inte är försett med falsk signatur. Fornasettifatet är "bara" felattribuerat av Metropol. -Vilket är en viktig distinktion ur juridisk synvinkel. Galléglas utgör ytterligare ett föremålsområde som är mer eller mindre förstört, av bra -eller som i detta fall- mindre bra, förfaskningar. Vasen såldes för 4.400 kronor.

Så här ska INTE en Gallé-vas se ut undertill.



 "Vas, Kina" hade jag personligen katalogiserat som "Lampfot, Kina, modern tillverkning" eller möjligen åtminstone som "Vas, Kina, modern tillverkning, borrad för el nedtill. Träställ saknas".

Icke försumbar, på basen centralt borrad detalj.


Vaser har väl generellt sett inte ett centralt borrat hål i basen? "Vasen" såldes för 600 kronor.
------------------------------------------------------

Kommentarer om material är knapphändiga och mycket ofta felaktiga. Storleksuppgifter saknas oftast(!). Det torde väl vara intressant för potentiella köpare att veta hur stora objekt man bjuder på? Glaskaraffer, djurfiguriner, tallrikar eller dricksglas saknar ofta mått.

Om man för ett utrop påpekar att locket är trasigt, men för ett annat utrop inte kommenterar något som helst om skick; innebär detta då att det utrop som ej har kommentar om skick är i perfekt skick? Varför skulle man annars upplysa om ett utrops fel, men inte ett annats? Detta är ett stort -och tidigare av Antikmonologen diskuterat problem. Metropol katalogiserar helt inkonsekvent vad gäller storlek, antal, material och skick.

Ett enda maxmått vore uppskattat, men som det ser ut på Metropols bilder så saknas storleksreferenser totalt. Exempelvis:

Dina drömmars åsna? Storlek 45 cm eller 4,5 cm? Din gissning är lika god som min.


Utrop nr 1033 5606, "Keramik diverse, 5 delar", utrop 300 kr. Gruppen såldes för 150 kronor.






Om just NI var säljare av extremt illa katalogiserade föremål på Metropol; skulle ni då vara nöjda med det? Omvänt, om ni är intresserade av att bjuda på något av ovanstående; triggas ni då att lägga bud på det med vägledning av ovanstående katalogiseringar? Tror ni det råder goda förutsättningar för att tvist uppstår om huruvida eller inte något av det ovan ifrågasatta är äkta? Tror ni att det gagnar ett auktionshus att kunder kommer med ifrågasättanden gällande äkthet eller att de facto tvist uppstår med köpare/säljare om föremåls äkthet? Tror ni att ovanstående beskrivna utrop, som bara är "stickprov", är till gagn för någon i antik/konst- eller auktionsbranschen?

Föremålsområdet Glas och keramik är oerhört illa katalogiserat. Vad anledningen till denna förflackning är, har jag ingen aning om. Men klart står att både säljare och köpare är förlorare på det hela taget. Nog kan kännare plocka något russin ur kakan, men i långa loppet så blir det snömos/dispyter/uppgivenhet som leder till att köparna, det vill säga antikbranschens framtid, hellre köper platta paket hos IKEA. För där VET man vad man FÅR! Kvar står vi utan kunder.

Kanske blev ni rent av (pun intended) under visningens gång sugna på att köpa en uppsättning "Vinprovarglas", nr 10333557? Glasen såldes för 500 kronor. Undrar vad de kostat i diskat utförande?

Nr 10333557, En bild säger mer än tusen ord.
Att det gått fort att katalogisera för Metropol må vara rationellt ur ekonomisk synvinkel, men man sågar av den antika gren man än så länge klänger sig fast vid. Eller vad säger herr Grimaldi?

Metropols utförliga Köpevillkor säger bland mycket annat finstilt under underrubriken Ansvar för fel:
Uppgift om t.ex. upphovsman, äkthet, ålder, teknik, skick eller proveniens, samt uppgifter om Föremålets allmänna kondition, förekommande skador och lagningar m.m. tjänar endast som vägledning för Köparen vid dennes egen undersökning av Föremålet.

Onekligen oerhört provocerande formulerat. Men håller det i domstol? Det ställer jag mig mycket tveksam till.



Fotnot:
Skjut inte budbäraren.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Porslin

4 kommentarer:

  1. Jag har erbjudit mina tjänster (fotografering, mätning) till ett "bättre" auktionshus här i södra Sverige. Mått förekommer endast undantagsvis, övrig beskrivning är ytterst knapphändig.
    Möjligen är jag för dyr i drift.

    SvaraRadera
  2. Spot on Nicklas!
    Otroligt att dom aldrig lär sig. Och odiskade vinglas hör väl snarare hemma på en bakluckeloppis än på Sveavägen.
    Hoppas hr Grimaldi läser din blogg.
    Anders L

    SvaraRadera
  3. Hej! Jag är stor samlare av Fornasetti sedan 10 år tillbaka. Jag är övertygad om att fatet är äkta. Vad får dig att tycka att basen är "atypisk" Fornasetti?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hejsan Anonym.
      Som storsamlare torde du kunna se att äkta Fornasettiföremål (sällan eller) aldrig har en så proportionellt sett bred samt oglaserad fotring/bas. Dessutom saknar den signatur, vilket är atypiskt. Inga rester av märkning syns heller. Dessutom klubbades fatet för 150 kronor. Det sistnämnda pekar mest av allt på att fatet är alltigenom fake.
      Mvh,
      Nicklas

      Radera