onsdagen den 21:e mars 2012

Framtidens antikhandel

40-tals spritblåsa i krom/gummi, 50-tals Hagenauerskål i brons och 80-tals manschetter i gulmetall
Ett alltid efterlängtat besök på S:t Eriks Samlarmarknad i Drakenbergssalen, gav denna gång uteslutande metall i fyndsäcken; lustigt hur det slumpar sig, åtta hårda paket.

Krökta ryggar
Samlarmarknaden är en antik- och samlarmässa i miniatyr, tyvärr mer så än någonsin, gissningsvis endast cirka 25 utställare, tio färre än senast? Tråkig trend med färre utställare, även iakttagen på gammelmormor Älvsjömässan. Bröd-, korv- och godisförsäljare är de som fyller ut, åtminstone i Älvsjö. På Drakenbergsmässan ligger genomsnittsåldern på utställarna nog kring 65-70 och närapå detsamma för besökarna. Jag är 46 och kallas ofta för ungdom i dessa sammanhang. Vad händer med återväxten och kärleken till vackra ting? Är jag bara en gnällig gubbe eller är återväxten dålig?


Gitarrstämningsmanick och champagnevisp c 1900, nålfat c 1800
och schackpjäser c 1830 i gjutjärn. Allt på tennfat c 1820







För en tid sedan uppmanades till bloggutmaning i ämnet tekannor. Härmed slängs några tankar om framtiden för antikhandeln in i en tankebrasa(?). Frågan är om trenden med färre utställare och eventuellt vikande försäljning på antikmässorna har sin förklaring i att nätförsäljningen för antikviteter och design ökar. Som antikhandlare i mässmonter har man ofta fått kommentarer av typen "men de kostar ju 50 spänn mindre på Tradera!". Må så vara, men om man köper på nätet är kundens rätt oftast liten, för att uttrycka det diplomatiskt. Antikhandlare med butik eller monter på en mässa, betalar hyra och mycket annat som påverkar priser. Jag gissar att antalet antikaffärer har mycket mer än halverats i Sverige de senaste 30 åren. Skälen är nog många, inte minst det faktum att auktionshusen -internationellt och nationellt- med skicklig marknadsföring fått folk att faktiskt gilla att gå på auktionsvisningar och handla på auktion, något som tidigare var ovanligt för gemene man. Detta har lett till att den inrednings- och/eller antikintresserade handlar på auktion och antikaffären blir då en "onödig mellanhand". Borta är handskakningen och förtroligheten av att handla hos en handlare, ersatt av ett i bästa fall väloljat, storskaligt maskineri, väl putsade fasader och duktiga auktionshusanställda. Hyrorna för butikslokaler har skjutit i höjden och läget på desamma är avgörande för försäljningen.
Ett ton(?) mattor till salu. Februari, hos stor auktionsdrake, Stockholm

Paradoxen nu är att auktionshusen även lägger visningarna på nätet och i allt större utsträckning tar bort gamla hederliga klubbauktioner, för att nå fler och högst sannolikt också för att skära personalkostnader. Att döma av hur visningarna tidvis ser ut tror jag att man åtminstone delvis sågar av grenen man sitter på. Samlarvännen K kallade ett förestående besök i söndags hos de två stora drakarna i Stockholm för att gå på kaos-visning. Dessutom hamnar kunskapen ofta mellan stolarna, i den hastiga "katalogiseringsprocessen" som nätauktionerna innebär. Nota bene; jag förebrår inte personalen; -det måste kännas närmast uppgivet att försöka få till snygga visningar med så hög omsättning på föremålen. Men som besökare så är det heller inte roligt att se röriga försök till interiörbyggnationer. Här ställs auktionshusen inför ett jätteproblem anser jag.

Om säljaren har en matta till salu och den ligger underst i högen på bilden, så är det inte konstigt om den förblir osåld. Ingen har ju sett den under visningen, förutom de som tittar på nätet. Men det är omöjligt att bedöma föremålet till fyllest, endast av att titta på bilder. Till yttermera visso är det ofta svårt eller omöjligt att få konditionsrapporter i tid, på sådant man hittat till salu på nätet. Mitt mål är inte att hänga ut specifika aktörer, utan att peka på existerande problem och förhoppningsvis få till en konstruktiv debatt som kan leda till förbättringar.

Att näthandeln är här för att stanna är självklart. Personligen föredrar jag dock att handla av härliga, genuina människor som man kan se i ögonen och få sig en liten historia på köpet av. Ett leende på vägen och en högerkarda att skaka som avslutning på affären är värt mer än allt smör i Småland för mig. Ni kanske har tips på billig och bra affärslokal i Stockholm, för vi måste vara fler som känner så?!


www.samlarforbundet.se
www.stadsauktion.se
www.bukowskismarket.com

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar