torsdag 2 februari 2012

Vadå värdering?

Prisguider
Eftersom jag är verksam i antiksvängen, får jag ofta frågor om hur man resonerar kring värderingsproblematiken i TV:s Antikrundan. Då det centrala med programmet är värderingen av besökarnas föremål, borde själva värderingsmomentet vara standardiserat, -så långt det är möjligt. Så verkar det inte alltid vara.

Då värdering av konst och antikviteter långt ifrån är en absolut vetenskap, så blir de flesta värderingarna givna inom ett flytande spann, som ofta kan vara väldigt vitt angivet, vilket ändå verkar logiskt. Mer ovanligt, men ändå regelbundet förekommande är att experten erbjuder sig att själv betala si eller så mycket för föremålet, det kan gälla porslin för 500 kronor eller 15 tusen för en bronslampa.

Högtflygande värde?
Faktorer som påverkar ett av experten givet värde är ålder, skick och patina, hur pass ovanligt föremålet är, proveniens, marknadens läge, huruvida föremålet är på modet eller inte, om föremålet/föremålen ska förekomma i grupp eller ej, om ett konstverk är typiskt/atypiskt för en konstnärs oeuvre, om förfalskningar är vanligt förekommande etc, etc... Alltså kan exempelvis en målning få värderingen 500.000-1000.000 kr, vilket för den oinvigde kan te sig som ett mycket oprecist värde, men som de flesta förstår, så är värdet på ett äldre föremål avhängigt väldigt många ofta fluktuerande faktorer, som exempelvis någon av de ovan uppräknade.

Det kan därför bli något förvånande att få helt exakta värden givna på föremål som besökare har med sig till spotlightsen. Jag förutsätter att det är den eller de experterna som har en jargong att ge de exakta priserna, snarare än att priset är så precist i verkligheten. Allt ovanstående leder oss till frågan i vilket forum värdeförslagen gäller? Väldigt sällan kommenteras detta. Ofta verkar det vara en kvalitetsauktionsförsäljning som åsyftas. Då får vi  inte glömma att i runda slängar 20% av klubbat pris tas i avgift av auktionshuset, både av säljare och av köpare (-som går till löner m.m.), något som generellt sett aldrig nämns i TV, för Svensson med Prylen i spotlighten.

Spottstyver för firren?
Om man i stället tittar på Brittiska Antikrundan, så ges ofta ett värde på ett objekt och sedan kommer tillägget: -But for insurance purposes... och så får föremålet ett kanske 50 % högre värde, än det först föreslagna. Med detta avses att ett försäkringsvärde kan/bör ligga så mycket högre, eftersom ett återanskaffningsvärde är relaterat till att man blir tvungen att köpa ersättningsföremålet i en möjligen mer exklusiv butik på "Fina Gatan". Detta med försäkringsvärde har jag personligen aldrig hört kommenteras i svenska "Rundan". Det borde nämnas ofta och jag är övertygad om att åtminstone försäkringsbranschen håller med.

Relevant för frågan om vilka värderingar som ges, är ju också i vilket forum respektive expert själv är verksam, i sitt "vanliga arbete". TV:s mål måste ju vara att de skickligaste och möjligen mest "mediala" i Sverige ska vara aktiva inom Antikrundans respektive föremålsområde. De som ser och hanterar flest föremål är just auktionshusanställda och antik- och konsthandlare, så det är de som naturligt nog utgör expertstaben. Att se och hantera så mycket som möjligt är oerhört viktigt för att uppnå och behålla det där lilla extra som ibland kallas magtraktskänsla eller fingerspitzengefühl. Vi får inte glömma att det är gott om förfalskningar, överallt där det finns en krona att tjäna.
Men herre gud. DET trodde jag ALDRIG.

Någon kan invända att museiifolk borde kunna jobba i Antikrundan, men se den gubben gick inte! För på museum snackar man inte om priser. Det är fult. Där.

4 kommentarer:

  1. Jättebra och viktiga ämnen att ta upp, och med helt rätt anslag. Roligt med en antikblogg som ser bortom de enskilda föremålen och som sätter ljuset på de större frågorna, dessutom på ett seriöst, kunnigt, rättframt och reflekterat sätt - och med både integritet och humor. Jag ser med glädje och tillförsikt fram emot fortsättningen.

    // Charles Mammut

    SvaraRadera
  2. Tack för de oerhört värmande orden Charles! Jag hoppas att fler uppskattar mina tankar, kring stort och smått.
    Varma hälsningar,
    Nicklas Cederqvist

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt med Charles Mammut. Det blir intressant att framöver läsa Antikmonologen.
    Björn Melin

    SvaraRadera
  4. Stort tack Björn! Väldigt roligt att få uppskattning från ett proffs av din kaliber. Törs jag föreslå att du prenumererar på bloggen?
    Mvh
    Nicklas

    SvaraRadera