Katastrofal Borlänge-Kvalitet

I tider när auktionshus i Sverige och internationellt gör allt(?) för att få in kinesiska föremål till försäljning så blir förslagna, mindre seriösa (eller totalt oseriösa) aktörer allt mer aktiva i sitt spridande av förfalskningar.

Huvuddelen av den svenska marknaden för kvalitetskeramik från Kina förväntas finnas i storstadsregionerna, men när skruvarna dras åt så försöker mörka element lämna in förfalskningar i mindre städer, hos mindre auktionshus. De stora auktionshusen gör nuförtiden (oftast) sitt bästa för att hålla förfalskningar borta, vilket gör att oseriösa personer med förfalskningar till salu tvingas söka nya sälj-kanaler. Jag vet från säker källa att vissa aktörer redan är portförbjudna hos flera av de största auktionshusen.

Nr 637, Vas, troligen Ming, utrop 4000 kr (Såld för 2900 kr)

Hos Dalarnas Auktionsbyrå (DAB) annonserar man "Vårens Kvalitetsauktion, den 5 maj". "Dalarnas ledande auktionshus" sorterar också under auktionssajtens Barnebys vingar, som är en samlingssajt med hög svansföring för auktionshus i Sverige och även i England.

Med begreppet "Kvalitetsauktion" anspelar man på en tradition av att sälja föremål av en kvalitet som är högre än vanligt. Exempelvis säljer de tre större auktionshusen i Sverige, Bukowskis, Stockholms Auktionsverk och Uppsala Auktionskammare, auktionsgods under hela året. Men ett par gånger per år så arrangerar man just "Kvalitetsauktioner", med föremål av högre kvalité, som man medvetet samlat på sig.

Det DAB saluför under rubriken "Orientaliskt porslin och konsthantverk", är av -diplomatiskt uttryckt- varierande natur och merparten av detta ska inte få komma i närheten av rubriken "Kvalitetsauktion". I egenskap av keramikkännare skulle jag kunna massakrera de flesta orientaliska katalogiseringarna på något sätt. Jag noterar: Av 42 utrop är tre katalogiserade som möjligen/troligen Ming, en dynasti mellan 1368-1644. Dessa är av betydligt senare datum. Fyra utrop är katalogiserade som "1900/2000-tal". Vart tog åldersaspekten vägen? Sex utrop är katalogiserade som "objekt" med utropspris- helt utan tidsprecisering. Det senare är ju ett i och för sig ärligt sätt att katalogisera föremål på, men indikerar ju också att föremålet är nytt. Nytillverkade föremål i en Kvalitetsauktion. Det är nytt. (Nr 542 och 846-848)

Nr 848, "Vaser, Kina, 19/2000-tal" (Såldes för 1000 kr)

Vad avses med katalogiseringen: Wanli-stil (nr 634); Är det Wanli (1573-1619) eller är det en modern kopia/förfalskning? Utropets 4000 kr indikerar äkthet, snarare än kopia. Lågt utrop förvisso, men det har de flesta föremål nuförtiden (s.k. lockpriser). Samma fråga gäller för nr 878, Skål, Kina, Ming-typ. Är det Ming, eller inte? Jag vet det korrekta svaret och det gör inlämnaren också. Men tror ni köparen gör det?

Nr 634, Skålfat, Kina, Wanli-stil (Såld för 2900 kr)

Utan att gå in på varför, kan jag lågt räknat säga att närmare trettio av de 42 utropen är tillverkade senare än 1980. Mycket är också katalogiserat som "1900-tal", men vilken del av 1900-talet åsyftas..? Man hoppas leda köparen att tro att det är Republik (1911-1949), eftersom de föremålen har blivit populära. Lyckas man inte med det kan man ju alltid använda tuschpenna.

Nr 1051, "Pilgrimsflaska, Kina, 1900-tal, utrop 2500". I blått tusch:"Republic, Kina". Tjena! (Såld för 2500 kr)

Flera av föremålen har också små klisterlappar med texten "A. Ståhl Collection" undertill. Sannolikt är lapparna tillverkade av nuvarande ägaren till dessa flagranta förfalskningar, i samma veva som vederbörande köpte keramiken i Kina. Förfalskade provenienser är sedan många år vardagsmat i antiksvängen.

Nr 541, "Skål Kina, troligen Ming", A Ståhl Collection. Troligen INTE. (Såld för 750 kr)

Nytillverkat kinesiskt porslin finns i sådana mängder till salu i Kina, att det är omöjligt att föreställa sig för den oinvigde. Merparten utges för att vara antikt, med/utan sigillmärken, patina och hela konkarongen. Priserna i Kina är en fraktion av de i Väst. Ett fat eller en vas som de jag visar här, kostar ett par hundringar. Ska ni ha en riktigt bra förfalskning så kanske de kostar någon tusenlapp, eller två.

Nr 845, "Skål, Kina, möjligen Yuan", utrop 2500 kr. Jag föredrar möjligen INTE. (Återropad)

I telefonsamtal (2 maj) med en trevlig Pontus, enligt hemsidan katalogansvarig på DAB, frågar jag om han kan ge mig någon proveniens på de föremål som jag har mest emot (-vilket jag inte sade). Det kan han inte, utan konstaterar att de är inlämnade från gatan så att säga, av en och samma person. Jag frågar om utropen och det faktum att det står "troligen Yuan/Ming". Ja, det var inlämnarens åsikt, säger Pontus. När jag påpekar att de utpekade föremålen är av mycket senare datum, så säger Pontus att han själv anat detta... -Och varför har ni föremål med på en Kvalité som är katalogiserade som 1900/2000-tal, de är ju att betrakta som nya, frågar jag. Jaa, säger Pontus på klingande dalmål, häruppe är det ju inte direkt mycket kinesiskt, så folk tycker ju att det är lite spännande med det. Tack säger jag. Jag har fått svar på mina funderingar.

När lade ni senast ett bud på en oljemålning av Bruno Liljefors (BL), katalogiserad som möjligen eller troligen av BL? Den blåvita vasen, nr 637, katalogiserad som troligen Ming, har utropet 4000 kr. Vore den äkta, eller riktig som man säger i branschen, skulle ett korrekt utrop ha varit minst 500.000 kr. Den utger sig nämligen för att vara från Yuan-perioden (1279-1368 e.kr), inte Ming. Dock ser jag som initierad, att det rör sig om en flagrant och dålig förfalskning, (såldes för 2900 kr). Jag slår mig i backen på att jag vet vad inlämnaren till många av dessa förfalskade föremål heter. Jag känner igen ägarens Modus operandi. Nästan alla kinesiska föremål i DAB:s auktion har redan fått bud. Det är mycket möjligt att det är ägaren själv som lagt dessa bud, för att fingera intresse på föremålen. Och, jag har sagt det förut; har säljaren "tur", så lyckas rävspelet med något av föremålen. Kanske sitter det en kines eller två och lyckas nosa reda på denna lilla auktion i Borlänge och tänker "oj, oj, oj, den här yuan-vasen måste ju vara äkta. Den är så lågt prissatt och Borlange har jag aldrig hört talas om. Den måste komma ifrån någon storsamlare i lokalområdet". Därefter kanske klubban faller på några hundra tusen eller miljoner om de tror att det gula fatet är äkta och från tiden(Nr 1055). Ni förstår, det finns gott om väldigt rika kineser. Alldeles ohemult rika, och ofta, -inte alltid, också oerhört okunniga. (Såldes för 2700. Tack och lov).

Nr 1055, "Fat Kina, undertill med Yongzheng-sigill", utrop 2500 kr (Kutym är att skriva: "Märke, men inte period". Det glömde DAB?)

Bondfångeri kan möjligen Borlänge-problematiken kallas. Jag är inte jurist. Men jag sträcker mig ändå längre och kallar auktionsförfarandet för kriminellt. Bondfångeri låter för tamt. Till syvende och sist så är det auktionshusets förbaskade ansvar att erbjuda saker till salu, som har katalogiserat på ett ansvarsfullt sätt, så att kunderna i slutändan köper föremål som är vad de utges för att vara och inget annat. Finns inte kunskapen hos ifrågavarande auktionshus, så skall extern expertis konsulteras.

Det skrivs spaltmil om shabby shic och kindpussande på VIP-visningar i bloggar, auktionstidningar, morgon- och kvällspress, inte minst på Barnebys. Ovanstående problematik tas inte i med tång. För det är "besvärligt". Ja, det tror f--n att det är besvärligt. Men hur besvärligt är det inte att tusentals människor köper förfalskad konst -i det här fallet keramik- i tron att de köper äkta vara? Att flera aktörer fortsätter att sprida sin dynga och tjäna grova pengar på det, utan att branschen säger ifrån är totalt häpnadsväckande och groteskt. Återigen -jag har sagt det förut nämligen- att det inte finns en överspännande -svensk- organisation för Sveriges auktionshus, är ett stort problem. Men då bör i stället Sveriges Konst och Antikhandlareförening (SKAF) sätta ned foten. Dessvärre tror jag inte att SKAF är fot-försedd. Det som pågår kommer att skada hela antikbranschen för oöverskådlig framtid när det avslöjas. Att problemet är stort och i högsta grad existerande även på Älvsjö Antikmässa har jag skrivit förut och gör det igen. Om någon undrar, så är jag beredd att vittna i domstol om mina påståenden och antaganden. Många fler än jag som kan orientalisk keramik, vet -självklart- vad som försiggår.

Nr 638, "Lockskål, Kina", utrop 1500 kr. En korrekt katalogisering eftersom åldern EJ kommenteras, men platsar det på en Kvalitetsauktion? (Såld för 1000 kr)

På söndag vet DAB vilka de lyckliga ägarna är till en massa nyproducerad smörja. Men, -Jan Östensson -av Mellansvenska Handelskammaren förordnad Värderingsman-, Intendenten Kerstin och Katalogansvarige Pontus, jag tycker ni ska ta er en extra funderare på vad som ska inkluderas i er kvalitetsauktion nästa gång det är dags. Vera i Falun eller Rune i Borlänge kanske tror på det ni insinuerar och det vore riktigt trist; -Att det är gamla fina föremål man köper på en Kvalitetsauktion.

Skandalauktionen är över. Av totalt 42 orientaliska utrop återropades 12 på grund av för låga bud. 23(!) av dem såldes under utropsnivån. Det dyraste objektet blev ett i elfenben, som i sig är ett mycket känsligt område, eftersom det måste kunna föras i bevis att föremålet är antikt för att överhuvudtaget få säljas på auktion. Det klubbades för 3900 kr. Föremålet, en så kallad pusselstav i elfenben, daterades till 1880, med okommenterad proveniens i katalogtexten.

Marknaden har sagt sitt och jag har sagt mitt. Förhoppningsvis tar inte Dalarnas Auktionsbyrå in några fler föremål från denne inlämnare. Vad var det jag sa? I rest my case. 

Hoppas Rune och Vera lät bli att bjuda.

Fotnoter:
Sedan mitt telefonsamtal med Pontus (efternamn okänt) så har en del ändrats i katalogen. Nu står det exempelvis Ming-stil, i stället för troligen Ming.

Efter att auktionen genomförts, så har DAB:s orientaliska avdelning på något mystiskt vis minskat från 42 till 39 utrop. Tre  har alltså helt avlägsnats från katalogen som ligger ute på nätet, helt utan kommentarer. Det står inte ens vilka föremål som avlägsnats eller varför. Ett av de avlägsnade föremålen är den blåvita yuan-förfalskningen, nr 637, som diskuteras i bloggen. Var dyker den upp nästa gång?

Jag har rest extensivt, dock aldrig i Kina.

Om någon undrar, så ställer jag gärna upp som extern konsult mot vederbörlig lön. Studielånen måste betalas. Kommer DAB att ringa?

I fredagens (3 maj) DT på nätet, står följande: "En auktionsfirma i Dalarna ville, på kunds räkning, sälja ett noshörningshorn. Nu har Jordbruksverket avslagit ansökan om ett så kallat CITIES-intyg (sic).
När auktionsfirman i Dalarna fick uppdraget om att sälja ett noshörningshorn sökte man ett så kallat CITIES-intyg hos Jordbruksverket. Noshörningshornet är sedan tidigare inköpt på Bruun-Rasmussen i Danmark och planen var att hornet skulle återsäljas dit. För att auktionsfirman i Dalarna skulle få föra ut objektet ur landet krävdes ett intyg (CITIES), men denna ansökan har Jordbruksverket avslagit med motiveringen att djuret tillhör en utrotningshotad art. Beslutet kan överklagas till Mark- och miljödomstolen". CITES heter det för övrigt.

Källor:
http://www.dalarnasauktionsbyra.se/
http://www.auction2000.se/auk/w.ObjectList?inSiteLang=&inC=DA&inA=20130403_1724&inCategoryId=
http://www.dt.se/nyheter/dalarna/1.5840760-nej-till-forsaljning-av-noshorningshorn