Östasiatiska frågar chans på Bukowskis

Nu satsar den statliga institutionen Östasiatiska Muséet (ÖM) på Skeppsholmen återigen på att involvera kommersiella krafter i sitt offentliga värv. På tisdag kväll har man mingelkväll "över en kopp te" tillsammans med Bukowskis mattexpert Anette Granlund.

Senast det begav sig var under valsöndagen i september 2014, då man tog in personal från Uppsala Auktionskammare samt Björn Gremner från AntikWest för att delta i Museets "Asienfestival". Se bloggen Östasiatiska Museet satsar kommersiellt-Paradigmskifte på Skeppsholmen.

Drak-afton på Östasiatiska Museet

Hur gick det som i offentliga sammanhang brukar kallas för "upphandling" till egentligen (eller uteblev den)? Vem avgjorde att just Bukowskis var den institution som skulle få förtroendet att expertisera ÖM:s kinesiska mattor? Har Sveriges främste(?) mattexpert/handlare Peter Willlborg tillfrågats? Eller ville han kanske -hemska tanke- ha betalt för ett dylikt uppdrag? Tog Bukowskis mindre betalt för uppdraget eller gör de det "gratis" för att generera goodwill eller få mattor till försäljning av tisdagens mattintresserade besökare? Är Anette ett "folkligare" val än Willborg tack vare kändisskapet genom Antikrundan, Sveriges mest populära TV-program? Frågorna tornar upp sig, men svaren lämnar nog inte Skeppsholmen.

Ett statligt museum som är en del av en likaledes statlig Myndighet tar alltså in privata företag som direkt eller i förlängningen tjänar på att associeras med det statliga museet. Det statliga museet finansieras uppenbarligen med hjälp av statliga medel, delvis skattepengar som kommer från oss "vanliga medborgare". Spörsmålen blir många. En enkel googling ger vid handen att Statens museer för världskulturs årsredovisning för år 2013 kritiseras av Riksrevisionen för ett stort antal problem.

På tisdag på en holme nära Bukowskis.

Eftersom både Uppsala Auktionskammare och Björn Gremner har deltagit i Asienfestival på ÖM och Bukowskis likaledes ska få "expertisera" mattor undrar vän av ordning vad som kommer härnäst? Stockholms Auktionsverks (SAV) torde väl stå på tur? Således också Lauritz, eftersom dansken nu äger SAV. En tanke är då att låta SAV:s/Lauritz experter ha gemensam Etnografisk festival och låta deras experter bedöma etnografika. Det ligger rätt i tiden. Etnografisk Festival- smaka på det! Båda auktionshusen har stora tidigare "erfarenheter av området". Det kan möjligen bli svårt att klämma in på ÖM. Etnografiska Museet i stället kanske? Skulle bli spännande. Se bloggarna Enorm skandal under uppsegling på Lauritz och Lauritzgate- en praktskandal.

Sensmoralen av att Östasiatiska Museet tar in externa experter för att dels expertisera besökares medhavda föremål (som i september 2014) eller för att expertisera Museets e g n a mattor är ju att Museet inte har personal som själva besitter kunskaper nog. Vart tog kunskapen vägen? Tog byråkrater över konsthantverksintendenternas platser på lönelistan? Mycket sorgligt i så fall. Tecken på en samtida antiintellektuell inställning vilket leder till en kunskapsförflackning?

------------------------------------------------------------------------

Ny "Olle Hjortzberg (1872-1959) till salu på Metropol!

Jag vill ju inte vara den som är den, Metropol. (Se Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?) -Men hur var det nu med den där Hjortzberg, eller skulle Hjortsberg stavas med "s"? Jag noterar att ni har ytterligare en oljemålning av Olle Hjortzberg till auktionen på måndag 30 mars. Religiösa motiv var ju onekligen en vanlig genre för Olle Hjortzberg -med "z". Utrop 2.000 kronor, signerad a tergo (på baksidan), skriver ni. Möjligen vill jag ifrågasätta attribueringen en aning. Måleriet är av Hötorgs-kvalitet och har inte mycket av Olles (med "z") schvung. Om vi kastar ett öga på signeringen a tergo så ser den ut som följer: En p å k l i s t r a d lapp med det understrukna namnet: Olof Hjortsberg. Med "s".

Ursäkta?

Har den "riktige" Olle Hjortzberg o c k s å valt att stava sitt namn fel? "Signerad a tergo"? Skulle inte tro det. Det är skillnad på signering och attribuering.

Ett par timmar innan auktionen skulle äga rum ändrade Metropol katalogiseringen till följande utförande: "TILLSKRIVEN Olle Hjortzberg (sic.), ATTRIBUERAD á tergo":

Fotnot:
För bästa förståelse av ovanstående text bör de bloggar som länkas till, läsas. -Inte minst kommentarerna till bloggen Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?

Vilken OLLE Hjortzberg, Metropol?

Antik- och konstmarknaden tas i accelererande takt över av auktionshus, både i Sverige och internationellt. Som Antikmonologen extensivt har diskuterat, har auktionshusen sedan 1980-talet skickligt tagit över allt större del av marknaden gällande försäljning av begagnade varor. Stryka på foten har då logiskt de aktörer tvingats göra som tidigare hade hand om den största delen av second-hand-marknaden, nämligen antik- och konsthandlarna.

Då tycker vän av ordning, exempelvis Antikmonologen, att auktionshusen borde ta det ansvar som rimligen åligger dem i egenskap av att vara just kommissionärer (mellanhänder).

Skall då ett stort auktionshus som Metropol i Stockholm sälja en oljemålning katalogiserad som följer?

Nr 9489531, "O Hjortzberg, Stockholmsmotiv, 1985"

O Hjortzberg skriver Metropol i katalogen. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju de facto signerad Olle Hjortzberg!? Riddarholmen från ovan av O Hjortzberg klubbades för 2.800 kronor (+avgifter).

Detalj av nr 9489531. Signerad Olle Hjortzberg 1985.

En möjligen pikant detalj i sammanhanget är att den kända och under sin levnad oerhört respekterade konstnären Olle Hjortzberg föddes år1872 och avled 1959. Olle Hjortzberg var inte endast en distingerad konstnär, utan agerade även som lärare och blev 1911 Professor på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

Måndagen den sextonde mars ligger 101 oljemålningar ute till försäljning/påsyn hos Metropol. Endast två av de som har kända namn har sina förnamn förkortade till initialen. I båda fall "O" i stället för Olle. Nämligen har Metropol två oljemålningar till salu av Olle Hjortzberg. Förlåt! O. Hjortzberg. Metropol tar inte Olle i sin mun i dessa två fall. "Segelfartyg, O Hjortzberg" ser ut så här:

Nr 9489524, " Segelfartyg, O Hjortzberg, 1984". Denna utan (F), alltså Följerätt, av för Antikmonologen okänd anledning.

Detalj av nr 9489524. Signerad Olle Hjortzberg 1984.

O Hjortzberg skriver Metropol även om denna målning. Inte Olle Hjortzberg. Varför, den är ju också de facto signerad Olle Hjortzberg!? Segelfartyget såldes ej. Nytt försök görs en vecka senare, med sänkt utropspris.

Under rubriken Köpevillkor står följande under underrubriken FÖLJERÄTT/ DROIT DE SUITE på Metropols hemsida:

"Enligt lagen om upphovsrätt till konstnärliga verk utgår en avgift för vidareförsäljning av konstverk och brukskonst, vilka ej framställts i flera identiska exemplar. Avgiften utgår med 5% på föremål klubbade över 2200 kr (år 2014). Auktionsföremål som omfattas av avgiften är utmärkta med (F). Vidare skriver Metropol:
Följerätten garanterar att upphovsmannen eller dennes arvingar får ersättning vid försäljning av deras konstverk och vissa brukskonstverk. Rätten gäller under konstnärens livstid och därefter i ytterligare 70 år. Läs mer om följerätten på bus.se".

Vän av ordning undrar återigen stillsamt var exakt de 5% skall gå, på oljemålningen av "O.Hjortzberg"? Inte till Olles (1872-1959) efterlevande i alla fall.

Jag ringde till BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige och fick tala med Åsa Andersson, som kan det där med konstnärers upphovsrätt. Efter presentation inledde jag med att fråga om hon kände till om det fanns en Olle Hjortzberg aktiv under 1980-talet och fick ett skrattande nej till svar. Både Åsa Andersson på BUS och Antikmonologen har sökt efter tecken på att någon någonsin målat tavlor under namnet Olle Hjortzberg, efter den Olle Hjortzbergs bortgång 1959; helt utan framgång.

Vad tycker Metropols ägare, Salvatore Grimaldi, tro? Vad skulle herr Grimaldi säga om någon konkurrent började sälja cyklar under namnet B.ianchi? För i juridisk bemärkelse torde väl nämnda Hjortzberg-problematik röra sig om någon typ av varumärkesintrång? Minns en antikaffär i Stockholm som inte fick heta Antikea särskilt länge, innan jurister med mycket viktig -snusälskande- uppdragsgivare kom knackandes på dörren...

Salvatore Grimaldi bränner gummi. Foto: SvD

Att ovanstående två oljemålningar är utförda av någon tämligen medioker kopist ute i Svea rike är inget konstigt. Vederbörande har haft tillgång till ett flygfoto över Riddarholmen/Gamla Stan och även till ett klassiskt motiv av segelfartyg på stormigt hav. Därefter har kopisten eller någon annan nasare gått till en loppmarknad eller slängt in sina målningar i bakluckan på en troligen dåligt amorterad bil.

Förr eller senare kommer en godtrogen person -hemska tanke- och lyssnar till nasarens svada om det fina "Stockholmsmotivet" eller "Stormskeppet": Det är ju en fantastisk målning! Otrolig kvalité! Äkta oljemålning på duk! Dyra grejer! Vadå? Ja det är KLART att det är en OLLE HJORTZBERG! De ser ju varje MÄNSCHA!!! Va? Om han målade på det viset? Om han levde då? Seså lilla tanten, det börjar mörkna nu och jag måste vidare i dagens text, som prästen sa! Ja har fru o ongar hemma o fö´, fstår lilla frun! Tillfället är unikt och jag slänger igen bakluckan om dunte köööper NU lilla sööta frun!! Tavlorna köster 19.500 styck, men eftersom frun verkar så go, så ska hon få dom för 5.000 sammanlagt. Men det är BRÅTTOM!

Tjoff och pang och vroom iväg med bilen. Där stod lilla fru Nilsson med Riddarholmen under armen, i Sibbarp och tänkte på Hjortzbergs fantastiska blomsterstilleben, för en sisådär 25 år sedan. Utan kvitto eller uppgifter om säljaren. Inte ens registreringsnumret kunde hon ta på bilen, för han körde ju så det yrde damm längs med HELA Storgatan. Men hon var fortfarande varm i hela kroppen av det hårda och ganska så svettiga handslaget. Nasaren gjorde ju per definition inget olagligt. Han sålde en tavla som var signerad Olle Hjortzberg, 1985. Då var ju den "riktige" Hjortzberg sedan länge del av Stockholmsmyllan. Något fru Nilsson hade dålig koll på. Besparingarna gick ju till ett verk av den som hade målat så vackra blomster, som hon hade sett i Antikrundan. Nu skulle minsann grannkärringen bli tyst. En riktig Hjortzberg. Och SÅ billigt. Fast just det visste ju inte grannkärringen.

Att sedan signaturen är hittepå tvivlar ingen initierad över. Den kan till och med ha tillkommit senare. Nasaren hade nämligen inga som helst skrupler och kunde lika gärna ha sålt sin gamla mor för en spottstyver. Han var -och är- trygg i förvissningen om att någon stackare skulle falla för hans säljtaktik. Det var ju ändå en Olle Hjortzberg. Så att säga.

Visst ja, Stockholmsmotivet på Metropol av "O Hjortzberg" är redan sålt. Igen, får vi anta. Lägsta möjliga bud är 2.600 och någon har bjudit 2.800 kronor. Tror ni det är en kännare av den riktige Olle Hjortzbergs konst som lagt det budet? Icke. Sucker kallas kunden på engelska. Torsk är en adekvat fiskassociation i sammanhanget.

Spinner ett par extra varv i sin grav? Foto: Wikipedia

Att sedan stora auktionshus låter dessa konstiga verk, inte konstverk, leva vidare och frodas är pinsamt och ytterst oprofessionellt. Om en månad eller om några år kommer ytterligare en fru (eller herr) Nilsson att hugga på kroken, när det är bråttom och priset är alldeles för lågt. Ytterligare en affär i det Antikmonologen kallar för antik-phishing. Vare sig det är en kinesisk vas, oljemålning eller stallyktor på en antikmässa/ hos ett auktionshus eller på Stora Loppisen på Torget. Den siste godtrogne har inte fötts ännu. Jag vägrar skriva "tyvärr" i föregående mening. Ansvaret vilar i detta fall tungt på säljarna. Köparna litar i närmast absolut utsträckning på säljarna och så skall det vara.

Förresten, glömde jag nämna att Metropol har ytterligare en O Hjortzberg till salu i dagens auktion? Förlåt, fel! Här väljer Metropol att skriva ut h e l a namnet: Olle Hjortzberg. Till yttermera visso skriver man här också ut levnadsåren för konstnären. Något man konstigt nog däremot valde bort som alternativ för oljemålningarna ovan. Riddarhuset klubbades för 100 kronor.

Nr 9489512, utan (F), alltså följerätt.

Detalj av nr 9489512. Signerad Olle Hjortzberg 1916.

Tycker man på Metropol att man gör lite, lite mindre fel om man skriver O Hjortzberg i stället för Olle Hjortzberg samt utelämnar levnadsåren efter konstnärsnamnet? Då vill jag upplysa er om att det blir inte ett jota mindre fel. Förfaringssättet är högst oseriöst och leder till att mindre kunniga köpare gör bort sig och får betala mer än de borde. Vare sig det gäller kinesiskt porslin, oljemåleri eller annat. Vore det inte bättre om Metropol i klartext skrev att de inte tror att det rör sig om originalverk av den kände Olle Hjortzberg? Kutym i branschen är att skriva "stil" om (möbel-)kopia, följare av (Rembrandt (exempelvis)) etcetera. I detta fall med två oljor av "Olle Hjortzberg" daterade "fel", så hade det varit snyggt och korrekt att skriva något om att det inte är verk av den numer bortgångne konstprofessorn/ mycket erkända konstnären. I stället för man in verken i en gråbrun sörja av otydligheter. En kökkenmödding av outtalade halvlögner, men man kan ändå hävda att man inte gjort något fel, ur rent juridiskt perspektiv.

I april 2014 skrev jag följande i bloggen Konstig konst i Norrköping, som också handlade om icke korrekt olja av Olle Hjortzberg : 
"Så fort ett föremål utlyses till försäljning av ett större auktionshus, får det per automatik "ett godkännande" för i princip all framtid, enligt en förvisso haltande logik, som jag diskuterat extensivt i tidigare bloggar. Detta vare sig det rör sig om Bruno Liljefors, kinesiskt porslin eller vad-vet-jag. Förr eller senare måste (nya) ägare till konst eller antikviteter som från början var falsarier upplysas om att deras ärvda/inköpta/hittade etcetera föremål inte är vad det utges för att vara".

Det är först när försäljningen ifrågasätts eller vill ångras, som problemen tornar upp sig. Då kommer sanningen som en slägga nerdimpandes för den tills nu godtrogne köparen. Auktionshusen har generellt sett gemene mans förtroende. Jobba på att det fortsätter. Allt fuffens och alla otydligheter måste bort från h e l a branschen. Annars står alla aktörer till slut med skägget i brevlådan och grenen vi satt på liggandes under oss nyligen genomsågad, omgivna av inredningsdetaljer inköpta hos Den Stora Möbeljätten eller på www.nytillverkatavbarniasientillingapengarallsivärdelösamaterialsomförstörnaturenochalltruntden.com.

Skynda att fynda. I kväll på ett auktionshus nära dig. För fångst av godtrogen lantbrukare, även kallat bondfångeri. Inte bara i Sibbarp.

Så här ser de numer korrigerade katalogiseringarna ut, den 19 mars 2015:

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

Att döma av Operative Chefens Jani Anderssons formuleringar (se nedanstående kommentarsdel), så såldes Stockholmsmotivet, men har ångrats av köparen. Därför ligger den och även Skeppet (som återropades vid första försäljningstillfället) åter ute till försäljning.

Hans Olof Hjorts(!)berg; Välkommen till auktionsvärlden!

------------------------------------------------------------------

Beröm till auktionshuset Kolonn helt a propos ovanstående:

Numer ärligt katalogiserade lyktor på Kolonn.

För nästan exakt två år sedan sade man implicit på Kolonn att ett par helt snarlika lyktor var antika. Nu är de, efter Antikmonologens skriverier, trots beskrivningen "rostanlupna" enligt Kolonn 2000-tal! Bra Kolonn! Se bloggen Kass katalogisering Kolonn.


Källor:
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_o_hjortzberg_stockholmsmotiv/%7BF97725D0-B173-484F-B3E8-6275EDF49F60%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/oljemalning_segelfartyg_o_hjortzberg/%7B06BC7C1C-ABB7-47FA-8149-66882928F07E%7D
http://www.metropol.se/auktioner/varor/etsning_olle_hjortzberg_riddarhuset/%7BD36CBD82-A5A4-49A9-BB59-DEEB41E4A628%7D

Katastrofala katalogiseringar och inaktiva strutsorganisationer

Upprördheten bland allmänheten och många antikhandlare är stor, över det faktum att ny kinesisk keramik säljs som gammal på Älvsjö Antikmässa. Som Antikmonologen diskuterade i bloggen Hitta förfalskningarna i Älvsjö/ Utträde ur OCS/ 7=8 den 14 februari, under då pågående Antikmässa i Älvsjö.

Lika upprört som det är bland allmänheten, lika tyst är det från strutsorganisationerna SKAF (inte Sveriges Kaninavelföreningars Riksförbund utan Sveriges Konst- och Antikhandlareförening) och svenska grenen av Oriental Ceramic Society. Strutsorganisationer i så måtto att de i stället för att konfrontera och diskutera eventuella problem likt strutsen väljer att gräva ner huvudet i marken för att undgå problemen. Antikmonologen har vid ett flertal tillfällen diskuterat allvarliga problem i Sverige med felattribueringar/felkatalogiseringar av orientaliskt konsthantverk. Se exempelvis Allt är inte gammalt som är blåvitt och Katastrofal Borlänge-Kvalitet.

Hur ser scenen för försäljning av kinesisk keramik ut i mars 2015 i Sverige? Några axplock:

Göteborgs Auktionsverk: nr 251013. Lockurna 1800-tal, utrop 1800 kr.

I Göteborg, där stora delar av Oriental Ceramic Society huserar, däribland ordföranden, bjuds en hel del iögonfallande kinesisk keramik ut av Göteborgs Auktionverk (GA):

Exempelvis nr 251013 ovan. GA:s katalogiserare skriver : "1800-tal, utrop 1800 kronor. Höjd 23 cm". Själv skulle jag om jag arbetat på ett auktionshus ha sagt: 2000-tal, endast dekorativt värde, cirka 200 kr. Den vill vi tyvärr inte sälja, eftersom vi primärt sysslar med äldre föremål. Det andra försöket att sälja lockurnan 251013 misslyckades den 28 mars. Då blev högsta bud 650 kr; återigen under säljarens bevakningspris.

Eller följande par snarlika vaser, nr 248618:

Göteborgs Auktionsverk: nr 248618. Vaser 1900-tal, utrop 1500 kr. Bud 350, bevakningspris uppnått. Förvånad, någon?

Göteborgs Auktionsverk: nr 248618. Vaser 1900-tal, utrop 1500 kr.

Om dessa skulle jag -om jag arbetat på ett auktionshus- ha sagt: 2000-tal, endast dekorativt värde, cirka 200 kronor styck. Dom vill vi tyvärr inte sälja, eftersom vi primärt sysslar med äldre föremål.

Möjligen lockar utrop nr 252921, Terrin, vas samt kanna, Kina, 1800-tal?

Göteborgs Auktionsverk: nr 252921. 3xKina, 1800-tal. Utrop 1500 kr

GA har två av tre rätt; felet är vasen som är japansk, inte kinesisk. Många fler utrop är "glädjekatalogiserade" i Göteborg. Detta var endast ett axplock.

Göteborgs Auktionsverk undervisar i Kinesisk keramik.

I tider när auktionshusen blir fler och fler och antalet antikhandlare färre och färre, går det ibland möjligen lite väl fort.

Är ni i stället sugna på att shoppa i Skåne, Limhamn närmare bestämt, så är det nu ni ska bjuda på de fullständigt unika kinesiska 1700-1800-tals fajanstallrikarna från Kina:

Utrop nr 253544: "2 tallrikar, fajans, Kina, 1700-1800-tal, diameter 23,5 cm.
Ljusplåt, mässing, 1900-tal, höjd 36 cm".

Limhamns Auktionsbyrå (Limma) är ett familjeföretag och skriver på hemsidan: "...Över 25 år i branschen har gett oss stor erfarenhet av att korrekt värdera konst, antikviteter och designföremål från bland annat Skandinavien.". Jo, det var just det där med Skandinavien...

Detaljbild av: "Tallrik, fajans, Kina, 1700-1800-tal"

Host, host. Om jag jobbade på Limma skulle jag läsa på oändligt mycket mer om keramikens historia i Asien och framför allt Europa, innan jag kallar de tallrikarna för "Kina 1700-1800-tal". De är nämligen nordeuropeiska. (Fajans av denna typ från Kina existerar inte och har aldrig existerat. Tvärtom, så var paradoxalt nog denna typ av keramik europeernas ganska primitiva försök att kopiera kinesiskt porslin...). De "kinesiska fajanstallrikarna" klubbades för 300 kronor.

För övrigt så fungerar Limhamns hemsida väldigt illa, med merparten av länkarna oklickbara. "Sidan under uppbyggnad" står det. Bråttom, bråttom Auctionet?

Om ni i stället vill shoppa i Kungliga Hufvudstaden, så finns möjligheten på Auktionshuset Metropol: Utrop 9475356 exempelvis. "Parti porslin, 6 delar, Kina". Nej Metropol, flera av delarna är i c k e kinesiska. Utropet var 2.000 kronor; såldes för 200 kronor

Eller kanske blir någon samlare av kinesiskt konsthantverk sugen på följande, nr 9478346?: "Tallrikar 6 stycken, Kina". Nej Metropol. EN tallrik är kinesisk, fyra är japanska och en är europeisk. Ett rätt av påstådda sex alltså. Utropet var 500 kronor; såldes för 900 kronor.

Eller har ni som Kina-samlare blivit sugna på utrop nr 9478346 hos Metropol? "Kina 10 del. fat och skålar". Det hoppas jag sannerligen inte att ni har. Utropet var 400 kronor; såldes för 250 kronor. Så här ser de tio delarna ut:

Av dessa tio delar är nämligen nio japanska. Ni läste rätt. 90 % av utropet är uppåt väggarna felkatalogiserat. Den enda kinesen i gruppen är den lilla gula, längst upp till höger. Varför, Metropol och andra? Bristande kunskap hos personalen? Bättre priser på kinesiskt än på japanskt (ett faktum) och därför medvetet felkatalogiserat? Flera utrop än de jag här har nämnt är behäftade med felattribueringar hos Metropol, i auktionen som äger rum måndagen den 9 mars.

Jag är innerligen övertygad om att alla dessa felkatalogiseringar, medvetna eller ej, är oerhört negativa för alla parter på antikmarknaden. Självklart är eventuellt snabb profit positiv kortsiktigt för säljaren, men i långa loppet är alla förlorare.

Eller vad säger Sveriges Konst- och Antikhandlareförening och svenska Oriental Ceramic Society? Rör inte ovanstående problem er? Jag anser att de gör det i extremt stor utsträckning. Det är pinsamt. Groteskt pinsamt. Jag har gått ur OCS som tidigare påpekat, på grund av interna och externa problem med fuskare och försäljning av falsk keramik.

Hur var det nu man formulerade sig i Limhamn? "...Över 25 år i branschen har gett oss stor erfarenhet av att korrekt värdera konst, antikviteter och designföremål...". Problemen existerar dock inte bara i lilla Limhamn, utan även i Göteborg, Stockholm och överallt. Inte bara hos auktionshusen, utan även i "fina delen" av Älvsjö Antikmässa (alltså SKAF), på Helsingborgs Antikmässa och i antikhandeln. En stor del av antikhandeln förlitar sig hör och häpna till auktionshusens kunskaper, som vore de absoluta. Det är de inte.

Hur länge ska SKAF, OCS och andra förtiga problemen? När ska dessa föreningar och andra konfrontera de gigantiska problemen med laissez faire-attityd och förfalskningar? Inom vilket annat föremålsområde skulle så grova felkatalogiseringar och försäljningar av förfalskningar accepteras? Svaret är givetvis: i n g e t.

SKAF:are eller OCS:are?! Foto: Publicdomainpictures.net

Fotnoter:

Sättet som strutsen undviker problem på, är endast en ofta beskriven myt utan verklighetsförankring. -Men bra som liknelse.

Nota bene, alla föremål ovan är till salu den 9 mars, datum för bloggpublicering. Alltså är ovanstående exempel inget ihopsamlat under längre tid, utan enkelt funnet på kort tid.

Auctionet har måndagen den 9 mars stora problem med sin hemsida.

Många säger: Jamen kinesiskt konsthantverk är ju så svårt. Det är möjligt. Allt är svårt för den oinvigde. Ska man agera kommissionär/förmedlare av föremål och utger sig för att besitta kunskaper, så skall man också det. Punkt.

Ångerfullt Bukowskis? Paradigmskifte när ångerrätt införs på nätauktioner

Antikmonologen fick under lördagen (28 februari 2015) en djuplodande intervju med Samlaren X, som önskar förbli anonym. Exakt på dagen ett år tidigare köpte X en jugendvas på Bukowskis Markets (BM) nätauktion i Stockholm. X hade aldrig möjlighet att besöka auktionsvisningen fysiskt, utan förlitade sig till de tre bilder av vasen som visades på nätet. Dessutom var katalogtext, utseende, storlek och utropspris självklara indikatorer på vad vasen till slut skulle komma att klubbas för. Utropet hade satts till 2500 och slutpriset blev 2800 kronor. Påslag och diverse avgifter ej inräknat. X är konnässör och samlare och allt annat än en dununge i auktionssammanhang. Upprymde köparen tar sig därefter till Bukowskis Market för att lösa ut sitt senaste samlingstillskott. En känsla endast en samlare kan till fullo kan förstå.

Vacker vas. Kom och köp! Bild 1 av Bukowskis Markets 3 bilder.

Till X enorma förvåning var vasen extensivt skadad. De övriga två bilder som publicerades under själva auktionsvisningen av vasen var dessa:

Bild 2. Kom och köp!

Bild 3. Kom och köp!

Köparen X blev först perplex efter att ha hämtat ut vasen och säger så här:
"Bakgrunden är att jag åkte på en nit i en av BM’s auktioner och därför anmälde saken till Allmänna reklamationsnämnden; Jag hade denna gång inte tid att själv åka och titta på den aktuella vasen utan litade till katalogiseringen. Det visade sig sedan att en sida var helt kraschad (stor slagkrater + flera mycket stora sprickor). Det framgick vare sig av text eller av bilder – som påpassligt visade alla sidor utom den trasiga. Värderingen var också högt satt, som vore den helt felfri. Jag krävde naturligtvis att köpet skulle hävas med hänvisning till den felande beskrivningen. BM vägrade. Då lackade jag ur lite. Det handlade inte om pengar utan om principen att inte lura sina kunder. Jag begärde då att nyttja min ångerrätt enligt den s.k. distansavtalslagen. 

Medveten om vad lagen faktiskt säger, och att det inte går att avtala bort lagstiftning: ”Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler Undantag från ångerrätten 11 § ... 10. ingås vid en auktion, om det är möjligt att delta i auktionen även på ett annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation,” 

I lagens förarbeten framgår att det är klassiska slagauktioner (ropa eller vifta för att ge bud) som också samtidigt erbjuder telefon- och internetbudgivning som man avsåg att undanta. Det uttryckliga syftet är att det inte ska råda olika villkor för de som sitter i salen gentemot de som budar elektroniskt. Lagstiftarna valde att formulera det enligt ovan. I BM’s fall går det enbart att buda via inloggning på ett web-konto med dator/smartphone, eller via ett skriftligt förhandsbud. Även för en lekman som mig, säger X, verkade det självklart att BM inte omfattas av undantaget, varken enligt lagtexten eller enligt intentionen bakom, och att de avsiktligt försökte runda lagen. Web och skrift är tveklöst distanskommunikationsmedel. Att det (under kontorstid) är möjligt att låna en dator med webläsare i en reception för att logga in på sitt nätauktionskonto, vilket är vad BM hävdar som enda skäl till att man skulle falla inom undantagsparagrafen, är irrelevant. Det skiljer inget principiellt med att använda den mot att använda en dator hemma- båda är lika mycket distanskommunikationsmedel och ingen auktion bedrivs ju på plats, avslutar köparen X.

Vinkel som  Bukowskis Market valde bort. Foto: X

ARN’s beslut 2015-02-23 i ärende nr 2014-02631 blir om inte prejudicerande så i vart fall ett paradigmskifte i branschen, med oerhörda implikationer. ARN skriver bland annat:
"Det är inte lämpligt att möjliggörandet av en praktiskt sett betydelselös budgivning genom fysisk närvaro i en lokal ska upphäva grundprincipen att budgivarna har ångerrätt vid en internetauktion. Inte heller är det lämpligt att låta allas ångerrätt vara beroende av i vilken utsträckning möjligheten till en sådan budgivning har utnyttjats i det enskilda fallet. Enligt nämnden bör därför lagen tolkas så att alla budgivare har ångerrätt vid en internetauktion, dvs en auktion där budgivningen pågår under en längre tid huvudsakligen med användning av distanskommunikationsmedel varefter resultatet fastställs utan att några budgivare är närvarande, medan inga budgivare har ångerrätt vid en traditionell slagauktion även om det vid denna förekommer bud inlämnade före eller under auktionen med medel för distanskommunikation. Undantaget från lagens normala ångerrätt vid distansavtal har därför inte varit tillämpligt vid den aktuella auktionen. Eftersom X har utövat sin ångerrätt inom två veckor från det att han tog emot vasen, har han rätt att få tillbaka vad han betalat för denna.

ARN: "Där anges dessutom att Bukowskis inte under några omständigheter svarar för defekter. -Det (andra villkoret) är helt ogiltigt enligt konsumentköplagen". 

Vidare skriver ARN:
"Enligt auktionsvillkoren punkt 10 är varan såld i befintligt skick. Där anges dessutom att Bukowskis inte under några omständigheter svarar för defekter. Det andra villkoret är helt ogiltigt enligt konsumentköplagen. Enligt 17 § första stycket konsumentköplagen ska en vara som är såld i befintligt skick ändå anses som felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. Om varan sålts på auktion ska med priset avses utropspriset. Av motiven till 17 § konsumentköplagen framgår att 17 § inte uttömmande reglerar frågan när varor sålda i befintliga skick är felaktiga. Bl.a. kan 16 § tredje stycket, 18 och 19 §§ också tillämpas (se prop. 1989/90:89 s. 101; jfr Torgny Håstad, Köprätt och annan kontraktsrätt, 6 uppl. 2009, s. 238). Enligt 16 § tredje stycket 2 konsumentköplagen – som motsvarar en bestämmelse i köplagens 19 § som gäller just när befintligt skick avtalats – ska en vara anses felaktig, om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om. En ytterligare förutsättning är att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet."

ARN har i tidigare fall gått på auktionsfirmornas linje, mest av slentrian tror Samlare X. I det senaste yttrandet resonerar ARN detaljerat och "förnuftigt". Detta innebär ju att nätauktionsföretag inte helt kan avsäga sig allt ansvar för vad de säljer, säger X. Auktionsvillkor där säljaren avsäger sig allt ansvar är lagstridiga och därmed helt ogiltiga. Konsumentköplagen ålägger säljaren att tydligt redovisa kända fel och brister, även fast det säljs i "befintligt skick".

Paulina Sokolow, pressansvarig på Bukowskis, säger: Vi kommer att rätta oss efter ARN:s beslut. Kunden ska få tillbaka sina pengar. Det grundar sig på att vi inte gjorde en hundraprocentig beskrivning av vasens skador på nätet. Däremot kommer vi att försöka få en omprövning av nämndens tolkning av distansköplagen. Varför? – Det skulle komplicera hela handeln med antika föremål. Det här är inte mallade, fabriksgjorda saker som ska uppfylla vissa kriterier. Det är föremål med en unik historia. Vissa skador påverkar inte värdet alls, de räknas som patina, medan andra skador gör att det är värdelöst. Bukowskis anser att den gamla tolkningen av lagen ska gälla – ingen ångerrätt vid nätauktion om det även finns möjlighet att lämna bud på plats.

Bilbildsexempel 1: Kom och köp! Ferrari Dino. Foto: Wikipedia.

Antikmonologen har vid flera tillfällen diskuterat problemen med dåligt fotograferade objekt på auktionsmarknaden, se exempelvis Auktionshusexistensproblem -Bättre bilder eller full fart bakåt?
Auktionshuset Metropol har efter att ofta ha ifrågasatts bildkvalitetsmässigt av undertecknad, satsat på ytterligare en medarbetare som ska ta mycket bättre och fler bilder, som en strålande glad Jani Andersson, Operativ chef på Metropol, uttryckte det när jag träffade honom på Sveavägen för ett par veckor sedan.

Frustrationen hos de som av misstag lagt bud på objekt och vunnit budgivning, för att därefter upptäcka att objektet visats i exempelvis Helsingfors och därför hade budstegen registrerats i valutan Euro har varit stor. En tiofaldig prishöjning som är mycket lätt att missa i budhöjningsmomentet. Dessa misstag skall enligt ARN:s rekommendationer nu vara ett minne blott. Kritiken mot just Bukowskis Market för denna möjliga valutabudmiss har varit extensiv. Exempel här.

En företeelse som kan komma att växa nu, är så kallad budtrissning. I stället för att sätta ett högt bevakningspris på ett föremål, något som oftast inte tillåts av auktionshus, så låter inlämnaren av föremålet en "kompis" bjuda upp priset till en nivå som säljaren anser är "rätt". Risken man löper då, är ju förstås att man köper sitt eget föremål. Detta kommer nu i högre utsträckning att kunna ångras. Lauritz, numera ägare till Stockholms Auktionsverk och Helsingborgs Auktionsverk, har sedan länge tillämpat ångerrätt enligt dansk respektive svensk lagstiftning, vilket orsakat problem.

Allmänna reklamationsnämndens beslut är rådgivande och därmed alltså inte en slutgiltig dom. Dock vore auktionsjätten infernaliskt korkad om den inte betalar tillbaka X alla pengar. Kundvård och positiv shoppingupplevelse är självklara ledord år 2015, för alla professionella företag. Förhoppningsvis även för Bukowskis. Gör om, gör rätt, Bukowskis.

Bilbildsexempel 2: Såld för 1,3 miljoner, krockad. Vilka bilder användes i försäljningsannonsen? Foto: Teknikens Värld

Hur Bukowskis överhuvud taget kunde "ta striden" med X och initialt neka denne pengarna tillbaka, övergår för övrigt mitt förstånd.

En utelämnad bild säger mer om säljaren än tusen ord(?)

-------------------------------------------------------------------------------------------------

3 Minuter Om Mollie Faustman. Foto: SvT

Sveriges populäraste TV-program Antikrundan toppades(?) i torsdags (26 februari) av att Claes Moser (CM) för trettonde gången (ungefärlig uppskattning) säger mer än tusen ord (åtminstone sammanlagt) om Mollie Faustman (MF) för en fördjupad-special-om-en-synnerligen-enastående-oerhört-undervärderad-konstnär-att-satsa-sina-slantar-på i Public Service-TV. Efter nära tre minuters "säljpitch" av CM, får vi för säkerhets skull ytterligare TVÅ MINUTER om Mollie Faustman. Hur många MF har CM i lager tro?

Ytterligare Två Minuter Om Mollie Faustman. Om du -mot förmodan- missade de första 3 minuterna. Foto: SvT

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Richard Thunér i värderingstagen. Foto: Sveriges Radio

De omtalade pottskåpen som ska ha sålts på Älvsjö Antikmässa av Richard Thunér och ifrågasattes å det kraftigaste av bloggen St Olof har tagits i försvar av Pontus Silfverstolpe. Aftonbladet skrev en hel del om ärendet och gick hårt åt Thunér. Silfverstolpe ger Richard Thunér rätt i att det otroliga de facto inträffade; ett tredje pottskåp i rokoko helt snarlikt de två(?) andra, blev tillgängligt på den kommersiella marknaden och därigenom kunde kreera paret riktiga pottskåp från rokokotid. Förunderliga äro herrarnas vägar och rätt ska vara rätt. Läs hur St Olof biter tillbaka här, den 2 mars.

Jag ger St Olof 100% rätt i att SKAF är mycket dåliga på att hålla förfalskningar borta från SKAF-området i Älvsjö och att återkopplingen från SKAF vidrörande kritik mot både det ena och det andra är icke-existerande. Exempelvis så lyder inledande mening under rubriken FAJANS OCH PORSLIN i SKAF:s lagom pretentiöst formulerade "KONST OCH ANTIKSKOLA"; "Porslinet härstammar från Kina som redan på 600-talet var framstående inom porslinstillverkning". Detta är ett direkt felaktigt påstående, som jag vänligt påpekat ett par gånger, helt utan respons. Huvudet nedgrävt i marken, så hör man inte kritiken.

---------------------------------------------------------------------------------------------------

Andreas Rydén, Bukowskis. Foto:Stockholms Auktionsverk/Lauritz...

Breaking news den 3 mars:

Andreas Rydén, fram till idag Chefsintendent tillika "Ansikte Nr 1" vid Stockholms Auktionsverk, har lockats över till Verkets absoluta "opposition", det vill säga Bukowskis. Enligt Dagens Industri beror det på att intaget av bra konst har varit dåligt för Buckan, sedan Anna-Karin Pusic meddelat om sin avgång. Dessutom, skriver Dagens Industri, så spelar SvT:s makt också in: "Andreas Rydén är ett känt auktionsansikte, inte minst eftersom han även är en så kallad expert i Svt:s program Antikrundan". Så kallad?

Rydén är emellertid inte totalt oerfaren av att gå till nya arbetsgivare. Sedan 1980-talet har Andreas jobbat hos bland andra(?) följande företag i Sverige: Beijers Auktioner, Bruun Rasmussen, Stockholms Auktionsverk vilket även innebär Lauritz och nu således även Bukowskis. Hinns en tur till Uppsala med före pensionen, månne? Grattis till Andreas under alla omständigheter. Till skillnad från Dagens Industri, så går inte Antikmonologen in på lönediskussioner.

Tvivlar någon på att Antikrundan dominerar konst- och antiksverige på alla sätt och vis?

Fotnot:
Ingen av bilarna ovan har (ännu) sålts av Bukowskis Market.

Källor:
http://www.pressdisplay.com/pressdisplay/iphone/homepage.aspx#_article8e07941c-8a29-41ef-9f14-2f7a369c4d77
http://www.pressdisplay.com/pressdisplay/iphone/homepage.aspx#_article886081500
http://teknikensvarld.se/kvaddad-ferrari-dino-sald-for-16-miljoner-117310/
http://en.wikipedia.org/wiki/Ferrari_GT4#mediaviewer/File:1975_Ferrari_Dino_308_GT4.jpg
http://www.di.se/artiklar/2015/3/3/bukowskis-varvar-svt-kandis/