Äkta van Meegeren

På torsdag den 26 april kan hugade spekulanter köpa något så ovanligt som en signerad Han van Meegeren på Stockholms Auktionsverk. Många är de målningar som är signerade av van Meegeren, men få med hans eget namn.

Ett stycke konsthistoria

Han blev känd som 1900-talets absolut mest kände förfalskare av konst och hans liv slår scenariot i de flesta såpoperor. Under 1930-talet tröttnade den holländske konstnären på att porträttera rika amerikaner och britter i sydfrankrike och han bestämde sig för en lite annorlunda karriärvändning. van Meegern valde att fylla i Johannes Vermeers saknade tidiga år. Ett smart drag, eftersom Vermeers kända arbeten var mycket få och kunskapen om hans tidiga arbeten ickeexisterande. Han imiterade de dominerande blå färgerna och även Vermeers mer pointillistiska sätt att måla på. Dessutom köpte van Meegeren endast de bästa råvaror för färg; all ockra maldes och behandlades exempelvis för hand. Vermeers signum, ultramarinblått, maldes av lapis lazuli och detta köpte van Meegeren för dyra pengar hos ett företag i London.

van Meegerens förfalskningar hyllades som absoluta mästerverk av Vermeer och han fick erfara hur det kändes att få sina förfalskningar hyllade till skyarna av sin samtid, -något som oftast är(var) ovanligt för förfalskare. En kritiker vid namn Abraham Bredius skrev en mycket ofta citerad hyllning till "Vermeers" målning The supper at Emmaus, i tidningen The Burlington Magazine: "It is a wonderful moment in the life of a lover of art when he finds himself suddenly confronted with a hitherto unknown painting of a great master...just as it left the painter´s studio! And what a picture!.." Sedan fortsätter Bredius att ohöljt hylla målningen.

Det är lätt att dra på munnen åt stackars Bredius hyllning av ett alltigenom falskt verk men faktum är att det var van Meegeren själv som tvingades överbevisa sin samtid om att han och inte Vermeer hade utfört en massa målningar. År 1945, ett år efter Auktionsverkets målning(!), lyckades han få de sista tvivlarna att tro på hans "Vermeerska begåvning", då han under polisbevakning utförde den sista målningen av Vermeer, förlåt, -van Meegeren...

Att van Meegeren var stolt över sin begåvning att "tolka" Vermeer är alldeles uppenbart, eftersom han centralt har placerat en Vermeeresk målning som fond åt sin vackra styvdotters porträtt. En målning i målningen. Utrop nr 912, 30-40.000 kr. Ytterligare en pikant detalj är att Auktionsverkets utbjudna målning kommer med äkthetscertifikat. Nämnas bör också att van Meegeren inte bara utförde Vermeer-förfalskningar, utan även förfalskade andra mästare...

http://auktionsverket.se/auction/modern/2012-04-25/912-han-van-meegeren-portratt-av-paulina-viola-de-boer

Källa: Unmasking the forger-The Dossena deception, David Sox, 1987.
Fotnot:
Tavlan sålde inom utropet för 32.000 kr +avgifter.  -Hoppas ett svenskt museum var köparen!

Gediget på Nationalmuseum

Sevres, tidigt 1800-tal, porslin

Jag gick på vernissagen för utställningen Det moderna livet på Nationalmuseum, på torsdagen (19/4). Det är en överskådlig, för att inte säga liten, utställning av huvudsakligen franskt måleri, men även svenskt. Dessutom visas en mindre del skulptur, keramik (missa inte Nils Barck) och möbler. Man skriver i informationen att utställningen handlar om tiden mellan franska revolutionen 1789 och första världskrigets utbrott 1914 och den ganska så dramatiska utvecklingen under denna period. Må så vara. Möjligen är idén för utställningen något krystad, men det gör inget, för samlingen är väldigt fint visad och konsten av högsta kvalitet. Det är ändå stort att få se originalverk av storheter som Degas, Munch med flera som inte har hängt framme på lång tid.

Skulptur tillskriven Laurana, c 1470

Munchs verk och värk

Samtidigt pågår utställningen Passioner om hur känslor har tolkats i konsten från 1500-talet fram till idag. Detta utställningstema känns definitivt krystat, för säg det konstverk av högre kvalitet som inte på något vis kan tillskrivas passion..? Återigen, så är man ursäktade, eftersom det är en väldigt vacker utställning av högtstående konst. Guidning pågick i Passions-utställningen, symptomatiskt nog hölls föredraget av en kvinna och samtliga 21 åhörare var kvinnor. Sådan ser kulturscenen ofta ut idag.

Föreläsning om passion

Intressant var också att man experimenterar med olika belysningstekniker i ett rum, integrerade utställningar i utställningen och hands-on datormuseum; allt inför ombyggnad/renovering av hela byggnaden, troligen 2013. Så, om inte alltför lång tid stänger landets museum nr Ett. Passa på att njuta av dessa och de fasta utställningarna, för sedan lär det vara stängt-länge.


http://www.nationalmuseum.se

Forum i fin form

Utsikt från balkongen

Jag hade förmånen att besöka Forums jätteloppis i Köpenhamn både på skärtorsdagen och långfredagen. Det var något helt annat än svenska motsvarigheter jag bevistat. Drygt femhundra utställare, de flesta privatpersoner. Gissningsvis var runt 20% av utställarna proffs, alltså antikhandlare. 

Gott om grönländskt

Besökarantalet var enormt, cirka 5600 på torsdagen och sannolikt några färre på fredagen. Runt tio tusen är ungefär vad Kista Antikmässa haft på två mässor med tre öppet-dagar. -Speaking of the devil, så är det högst osäkert om det i skrivande stund blir någon mer antikmässa i Kista, -någonsin. Har försökt få svar på frågan både från Kistamässan och Helsingborgsmässor. Kista hänvisar till Helsingborg och de säger att de förhoppningsvis har besked i saken denna vecka.

Genial idé

En avgörande skillnad mellan Forum och svenska antikmässor är inträdet. Om man köper ett klippkort för tio besök, så kostar det 25 kronor att komma in på Forum-och n.b. då slipper man kön! Att jämföra med 120-130 kr för ett inträde i Kista eller Älvsjö. 


Låt vara att det är mer loppisprägel på Forum och mer storvulet upplägg på de svenska antikmässorna, men jag anser ändå att mycket finns att lära. Jag har länge förespråkat ett flerdagarsinträde för de mest inbitna besökarna på mässorna. Det skulle gagna alla parter. (Ex: 90 kr/dag, 120 kr för två dagar). Besökarantalen är i fallande och för att antikmässorna ska fortleva behövs kreativitet och dialog mellan utställare och mässarrangörer. Annars är jag rädd för att Kistamässans nedläggning kan bli en farsot i antiksverige, eftersom alla aktörer är extremt pengaorienterade och det hävdas allt som oftast att antikmässor inte är särskilt lönsamma för arrangörerna, pga att utställarna bygger sina montrar själva och heller inte beställer lull-lull i större omfattning. Antagligen är en avgörande skillnad i inträdespriset att hyran är lägre för en idrottshall, än en speciell mässhall. Därför ser vi antagligen en framtid med fler jätte-loppisar och färre antikmässor, tyvärr. Det borde finnas utrymme för båda.

Svårslaget

En liten del av fynden

Blandningen av utställare i Forum var jättekul. Mitt första inköp var hos en sjöman som jobbat jorden runt och handlat, men jag handlade även av småbarnsmammor och antikhandlare. Jag hann inte med alla utställare på en dag. Fika var dyrt för danska förhållanden, två korvar och en öl kostade motsvarande 130 svenska. Stämningen var grymt trevlig och jag älskar att snacka danska, vilket hjälper. Danskar har dessutom mycket lättare att förstå stockholmska, än skånska. Cirka fyra utställare kom från (södra) Sverige. Jag träffade ett antal svenskar som hade rest från Sverige enkom för denna mässa och som säkert tyckte som jag, -att det var väl värt det!

Dottern iförd fynd-klänning, med ett av pappas mest oväntade fynd. (-Ursäkta inflation i ordet...)

Det sitter en man i Frederiksbergs Have

På en parkbänk i Köpenhamn, sitter en man som talar med djuren. Hans närmaste vänner tycks utgöras av en flock hägrar. Jag iakttog honom och vännerna under en kvart på påskdagen. Mötet var som möten kan vara men alltför sällan är, alldeles oerhört oförväntat.

Vännerna, formellt kända som Ardea cinerea, är inte kända för att låta sig tämjas, men i Frederiksbergsparken har denne man, låt oss kalla honom Hägermannen, sannerligen lyckats. Tack vare innehållet i en gul plastpåse, har han minst fem bredvingade fåglars totala uppmärksamhet. För att inte nämna den mänskliga publiken, som skräckblandat förtjust iakttar matningen, -där ligger sannolikt Hägermannens hemlighet- påsprasslet med hägergodis.

Äldre medborgares brödsmulande är vi vana vid, men när Fredriksbergs Hägerman sätter en fiskbit i munnen och blixtsnabbt blir av med den gissar jag att normen för fågelmatningsbeteende är bruten med hästlängder. Mumlandet steg hos oss betraktare med hägerns vinglängdskoefficient i kvadrat, när sillabiten försvann. Han talar oavbrutet i små ord och gestikulerar lika stillsamt som bestämt till de stora fåglarna.

Troligen avfärdar Hägermannens samtida honom som avvikande och abnorm. Möjligen men inte sannolikt är hans liv känt och dissekerat i Köpenhamn, men för mig var mötet med honom och vännerna nytt- och stort. Det blev en dag att minnas. Tack Hägermannen. Må dina stigar även fortsättningsvis kantas av bra fisk och pricksäkra dolknäbbade vänner.

Ha en riktigt...

...Trevlig Påsk!
Med många ägg och ett par indiska(?) 100-åriga bokstöd som sällskap- åtminstone i bildform..! -Det är inte bara kycklingar som räknas.

Våt dröm för Sotheby´s

Château d’Yquem, 1892 utrop 4-6,000 US$, 

1896 utr 4-6,000 US$, 1899 utr 5-8,000 US$

Chateau Cheval Blanc och Chateau D'Yquem gör en Damien Hirst och väljer att sälja viner direkt ur sina egna källarvalv, på Sotheby´s auktion i New York. Viner som aldrig tidigare lämnat ifrågavarande prestigeslott, i årgångar från 1892-2009. Fantastiska viner från ett par av världens mest kända vinhus. Chateau Cheval Blanc är namnet till trots en av de riktigt stora röda bordeauxerna, (Cabernet Franc-dominerad St Emilion) och Chateau D'Yquem är tvivels utan ett av världens mest kända (söta vita) viner, från Sauternes i Bordeaux.

Chateau Cheval Blanc till salu i New York

Att dessa slott väljer att sälja direkt på auktion måste vara ett tecken på att marknadskrafterna anses starka nog att tackla en dylik företeelse och att slotten anser att auktionshusets provisioner ändå ger ett högre slutpris, än en mindre offentlig försäljning skulle göra. Möjligen kan val av försäljningsplats vara något förvånande, New York i stället för Hong Kong, eftersom kineserna anses vara de som köper mest, vad gäller riktigt exklusiva viner. Elaka tungor hävdar att de vinslott som är mest eftertraktade bland välsituerade kineser är de mest lättuttalade. Auktionen äger rum 28 april.

Fotnot:
Damien Hirst valde att sälja en mycket stor mängd av sin och sin studios egenproducerade konst hos auktionshuset Sotheby´s i september 2008, i stället för -som brukligt- att sälja via någon av sina gallerister. En försäljningsform som ansågs och fortfarande anses som mycket kontroversiell. Försäljningen blev en succé och inbringade nästan exakt 200 miljoner US$.

Källa:
http://www.sothebys.com/en/auctions/2012/single-owner-cheval-blanc-n08915/overview.html